2
Inte alls lika bra som första filmen, svag story och mindre action... Den har sin charm och sitt fantastiska soundtrack men det räcker inte enda fram! 2/5
Läs mer
1
Hysterisk, färgglad och fjantig. En cinematisk Happy Meal för 5 åringar och deras håglösa föräldrar. Det fanns en tid då denna film hade blivit utskälld och hatad, en tid då Batman & Robin levererade exakt samma låga form av "underhållning" som Guardians of the Galaxy 2017. Batman blev slaktad men Guardians blir hyllad... Vad har hänt med filmfantaster? Har alla torskat dit på Bolibompa?
Läs mer
2
Skönt soundtrack och en del skratt åt Rocket, Drax och Groot, men oj så tomt innehåll. Händer knappt något under mittentimman i denna för långa film. Pratts svagheter som skådis lyser igenom tydligt här.
Läs mer
1
Pompös och full av pastell men ruskigt tom och förutsägbar. För mycket av allt och rätt ointressant ....
Läs mer
2
Lite mera sammanhållen än ettan som kändes som ett sämre hopakok av femton fräcka ingredienser som tyvärr inte fungerade tillsammans. Nu har de fått ihop ett team som känns solitt och har en skön jargong. Och Draxs totala oförmåga att filtrera saker är lika kul även denna gång. Men i övrigt är det här en ännu svagare film än förra filmen, vilket jag inte trodde var möjlig då den filmen hade en smått obefintlig handling. Handlingen är så trist att jag kom på mig med att tänka på annat under filmens enorma mängd transportsträckor. Totalt oengagerande och även om de försöker slänga in sköna biroller/cameos som Kurt Russell och Sylvester Stallone, så räcker det inte särskilt långt för att hålla intresset uppe. GCI-festen gör det inte lättare att känna spänning och likt andra Marvelfilmer lider denna film av att totalt sakna stakes. Nä, jag hade hoppats på mycket mer. Filmen får dock samma betyg som ettan, 2/5, då den har en del styrkor men också sämre sidor gentemot originalet.
Läs mer
4
Härlig film som man absolut inte ska missa. Filmens stjärnor är Drax och Yondu!
Läs mer
4
Jag älskade den första guardians of the galaxy-filmen, all humor och action var fantastiskt balanserat för mig som nästan aldrig ser på superhjältefilmer. Jag hade liknande förvänrningar för den här uppföljaren, och blev inte besviken. Filmen är lika rolig som den första, och jag kanske är lite blödig av mig, men jag älskar faktiskt varenda "gråtfylld" scen i filmen. Jag gillar helt enkelt att filmen får en att känna sådan stor empati med karaktärerna, och därför fällde jag en och annan tår under filmens gång. Jag är glad att man inte glömde Gamorras syster, och hennes roll kanske blir lite "kliché"-igt för en del, men jag har ingenting alls emot detta. Se den här filmen om du känner för att skratta, ta del av typisk superhjälteaction och några sorgliga scener däremellan.
Läs mer
4
Det bästa från Marvel Studio sedan 2014 (Captain America: The Winter Soldier/ Guardians of the Galaxy). Fast filmen stora skurk/bad guy var lite tråkig tyckte jag. Första filmen hade Ronan the Accuser & Thanos i skuggorna, och var mycket mer intressant skurkar än vad denna film har men att skurken var lite tråkig så hade denna film klockrena scener med Rocket, Yondu & Baby Groot, även Drax & Mantis. Bara karaktärsutveckling hos gänget, nu är det bara vänta tills Avengers: Infinity War för att få se dem igen & vem vet man kanske för se dem även i Thor: Ragnarök
Läs mer
4
Michael Rooker var filmens stora stjärna
Läs mer
5
I am Groot
Läs mer
5
En riktig underhållande film som innehåller en hel del humor, suveräna effekter men även ett stort hjärta. Även roligt med alla cameos och 80 -tals musikens mix i några av filmens scener. Vilket verkligen höjer kvalitén. Detta är helt klart den bästa superhjältefilmen jag någonsin sett. 5/5.
Läs mer
5
Guardians of the Galaxy Vol. 2, uppföljaren till Guardians of the Galaxy (2014) är en roligare och djupare version av den första, och även en bättre film, vilket i sig är imponerande, då ettan är bland det bästa jag sett i superhjältegenren. Filmen utspelar sig några månader efter den första, och Guardians, bestående av Peter Quill (Chris Pratt), Gamora (Zoe Saldana), Drax (Dave Bautista), tvättbjörnen Rocket (röst av Bradley Cooper) och bebisträdet Groot (röst av Vin Diesel) har fått i uppdrag att döda en Abilisk (stort fult tentakelmonster) åt alienrasen Sovereign. När Rocket sedan snor några batterier från uppdragsgivarna så leder det ena till det andra, och snart har Peter stött på sin far Ego (Kurt Russell), som tar med honom till sin planet. Guardians Vol. 2 är en film som är roligare att se ju mindre man vet, så jag vill inte säga mycket mer än så. Själva storyn är visserligen hyfsat straightforward, precis som i ettan, så, det är istället humorn och karaktärerna som säljer filmen (även om det finns ett par twistar, varav ett par var väldigt coola). Och karaktärsmässigt har Guardians i mitt tycke det bästa Marvel har att erbjuda. Det märks att James Gunn älskar och förstår varenda person i filmen, och alla har scener som låter dem skina. För mig är det Rocket och Yondu (Michael Rooker) som sticker ut mest, men även Drax, Quill, Nebula och ett flertal av nytillskotten fungerar. Gamora är precis som i ettan den svaga länken för mig (hon känns för standard), men hon är inte dålig. Även skådespelarmässigt flyter allt på bra, och alla gör bra jobb. Gillade särskilt Elizabeth Debicki och Kurt Russell. Bradley Coopers röstjobb är även det suveränt. Humorn är även den underbar, och filmen är roligare än ettan. Utöver det så är även världsbygget väl utfört. Det är inte bara karaktärerna som fördjupas, utan även själva universet. Man får se Ravager-kulturen, och introduceras även till tidigare nämnda Soveriegn, som är rätt så udda typer. Det har verkligen sprutat ut idéer ur skallen på James Gunn, och resultatet är underbart att skåda. En del av idéerna är dessutom intressanta på djupare vis. Filmen lägger fram frågor om meningen med livet, och om social interaktion, frågor som man inte skulle kunna ställa på samma vis i din genomsnittliga oscarsvinnande dramafilm. Sedan är ju ingenting perfekt, och allt har sina minus. För Guardians Vol. 2 består det mestadels i att det ibland blir lite för många tragiska bakgrundshistorier, vilket emellanåt känns något krystat. Och tredje aktens stora actionscen är inte särskilt nyskapande, ur en actionsynpunkt, även om man däri gör ett annat modigt val som inte många Marvelfilmer gör. Guardians of the Galaxy Vol. 2 är, i slutändan, en grym film. James Gunn lyckas göra allt både större och djupare, och har därmed gjort än av Marvels bästa filmer. I min bok är detta ett mästerverk, 5/5. Åh, just det ja. Skurkarna är för en gångs skull bra :-P
Läs mer
3
Efter att ha sett första "Guardians of the Galaxy" som kom ut år 2014 så var jag inte direkt imponerad. Fokuset var mer gamla musikklassiker och dansande till dessa låtar än att berätta en superhjälte historia. Humorn tog överhanden och sådant allvar som fördjupande av filmens karaktärer uteblev. Men upplägget som finns i Marvels storfilmer idag är att att alla filmer under deras logo har crossovers till varandra. Detta gäller även "Guardians of the Galaxy" och därmed så var jag tvungen att med låga förväntningar även se uppföljaren för att inte missa någon nödvändig pusselbit inför kommande mer intressanta Marvel filmer. Guardians karaktärerna sägs nämligen bland annat ha viktiga roller att spela i bland annat den av mig efterlängtade filmen "Thor: Ragnarok" som kommer på bio senare i år. Nåväl, nu har jag sett uppföljaren och ska med denna recension berätta vad jag tyckte. Men först lite om handlingen. Första filmen slutade med att huvudkaraktären "Peter Quill/Star-Lord (Chris Pratt) fick en musikkassett som hans cancersjuka mamma hade satt ihop innan sin död och detta ledde till glada toner ifrån en gammal musikklassiker då filmens eftertexter rullade igång. När film nummer 2 tar sin början så är det en ung Kurt Russell man får följa. För den filmvana tittaren så är det inte svårt att räkna ut att Kurt Russells karaktär har något samband med Star-Lords öde. Därefter skuttar handlingen fram i tiden till vårt välkända Guardians of the Galaxy gäng som kämpar emot en tentakelförsedd alien medan Groot i bäbisformat dansar till kända rockklassiker. Kort därefter så är gänget jagade på grund av att tvättbjörnen Rocket (Bradley Cooper) har stulit några sällsynta batterier. Under deras flykt blir de strandade på en planet där Star-Lords pappa (Kurt (Russell) hittar dem och tar med halva gänget till sin planet för att berätta hela sanningen för Star-Lord om hans bakgrund. Går pappan att lita på är frågeställningen som senare ställs. Om fallet inte är så. Vem ska komma till deras undsättning? I bakgrunden ser filmen fortfarande ut som att det är ett rockalbum som har filmatiserats. Men till min stora lättnad så läggs det fokus på annat än trams också. Man får se förbi fjantigheter som ett litet gulligt dansande träd kallat Groot som leder till irriterande kärleksfulla suckar ifrån den kvinnliga biopubliken. Samt att den andra karaktären som ska vara humorinslaget ser ut som en tvättbjörn. Vad som däremot är roligt är sarkasmen som finns i den jargong Guardian gänget har byggt upp emot varandra. Och något som är positivt är att karaktärerna får mer kött på benen. Framförallt Star-Lord blir fördjupad då man inte som förra gången börjar med allvar om en cancersjuk mamma för att sedan det allvaret snabbt därefter ska tramsas bort i Björn Skifs musik och annat. Nu får man veta mer om Star-Lords ursprung och hans liv på Jorden. Detta ger lite mer tyngd åt filmen. Förvisso gör det filmen lite väl lång. Men det blir aldrig direkt tråkigt. För det är full fart hela tiden och de visuellt vackra och färgsprakande världar man får ta del av ute i galaxerna där handlingen utspelas ger njutning åt ögat. Jag är lite positivt överraskad. Det går inte att komma ifrån att det är en "Guardians of the Galaxy" film. Så "I am groot" skämtet och liknande lättköpt humor tar lite för mycket överhanden ibland. Historien kryddas även med en spirande romans mellan Star-Lord och den gröna men ack så sköna Gamora(Zoe Saldana). Och Gamoras hämndlystna syster ger också lite spänning. Samt så får man se lite oväntade nyanser i skurken Yondus (Michael Rooker) karaktär. Är man ett "Guardians of the Galaxy" fan så kommer man att gilla filmen och känna igen mycket ifrån den första. Är man inte ett fan så kan utan för höga förväntningar även gilla filmen. Jag gillar åtminstone att den utspelar sig i rymden och de världar man får ta del av. Så mycket bättre än så här kan det nog inte bli gällande den här Marvel franchisen. Kul är det dessutom att Sylvester Stallone dyker upp i en liten roll och Stan Lees traditionella inhopp är nog hans roligaste någonsin. Avslutningsvis så kan jag tipsa om att sitta kvar då filmens eftertexter har rullat igång. Då bjuds det på tre extrascener som förvisso inte direkt ger några hintar om kommande Marvel filmer. Men gillar man humorn i Guardians filmerna så kan man nog bli road av dem. Filmen "Guardians of the Galaxy Vol. 2" får godkänt av mig. En trea av fem möjliga blir betyget ifrån mig.
Läs mer
4
Marvel när de är som bäst, utan tvekan. Guardians of the Galaxy Vol. 2 ger allt det som man förväntar sig av en bra uppföljare. Guardians 2 kastar oss in i en visuellt actionpackad film med favoritkaraktärerna. Jag fann mig själv skratta mer under Volym 2 än den första, mycket tack vare Dave Bautistas Drax och Baby Groot. Humor finns det gott om och den sitter som en smäck. Chris Pratt håller huvudrollen Star-Lord stabilt med sin charm när handlingen börjar fokusera kraftigt på hans karaktär och bakgrund. Kemin mellan Pratt och Zaldana fungerar fortfarande strålande. Musiken , precis som humorn är som handen i handsken och har blivit lite det som kännetecknar just Guardians of the Galaxy. Regissören James Gunn gör helt från början till slut men jag hålla med om ovanstående recension att de gråtfyllda scenerna kommer väldigt mycket samtidigt mot slutet, en efter en för var och en av karaktärerna. Får en stark känsla av att någon har skrikit "karaktärsutveckling!" i manusrummet. Guardians of the Galaxy Vol. 2 gör utan tvekan mig sugen på att se mer och jag lämnade biografen mer än nöjd!
Läs mer