Värdekonservativt dravel. Bland det sämsta jag sett. Musikintresse? Men bara om du har släktens godkännande, såklart! Tråkig kärnfamiljs story. Alla som inte passar i den snäva familjebildningen får såklart en del att fundera över. Andra sexuella läggningar? Ensamstående? Skilda föräldrar? Adopterade? Tanken om skrån, följa sin familjs invanda sätt etc. Viktiga och aktuella sakfrågor som tas upp på ett värdekonservativt unket sätt som inte är värdigt en film i den här kategorin i en modern kontext. Varken story, karaktärer eller miljön håller ens en godkänd nivå. Genomgående besviken och hela konceptet känns tröttsamt förlegad.

Pixar visar återigen upp varför de är bäst på hantverket att få en animerad film att kännas levande. Det fullkomligen sprakar om Coco och de dödas värld. Det finns inget att klaga på i detaljerna och penseln man målar med. Hade filmen varit lite kompaktare, den är minst 15 min för lång och den sista lite för våldsamma twisten kunde man helt uteslutit i mina ögon, hade filmen fått full pott. 4/5

Disney/Pixar har gjort en "The Book of Life" det vill säga lånat en del från den bättre animerade filmen som kom för några år sen. Men det gör inte Pixars dålig, tvärtom den är bra och charmig men inte mer. "The Book of Life" är en fantastisk film med mer yta och innehåll medan Pixars känns som en småbusig lillebror. 3/5

Det räcker inte längre med att säga att animeringen är enastående, Pixar är i stort sett Gudar numera när det kommer till den animerade filmen. Inte bara på ett tekniskt sätt, utan även när det kommer till känsla! Min första tanke när jag hörde talas om "Coco", var att det här troligen kommer vara som barnfilmerna på 80-talet, då temat "döden", är ett ämne som vi inte ser så mycket av i barnfilmer numera. Tack och lov så hade jag rätt, för den här filmen känns som att den kunde ha gjorts 1988, och det är en komplimang gott folk! Det finns undantag av filmer förstås, men majoriteten av animerat idag görs med populärkulturs-skämt, mycket action, skrik och humor i övrigt. Inget fel med det, men vi behöver även se det mer seriösa, annars förlorar det roliga bitarna sin effekt. För att citera regissören Don Bluth; "Om det inte vore för December skulle man inte uppskatta Maj". Musiken är underbar, likaså sångerna. "Remember Me" och "Proud Corazon" sitter redan på min Spotifylista nu. Men som sagt, den här filmen är så fylld av känslor, och idag är den extra viktig för barn att se. Så jag skulle uppmana föräldrar att se den här. Om temat vore för svårt eller väcker mycket frågor hos barnen, så tar er tid och prata med dom! Av alla Pixars filmer, ligger den här nu i min top 3, tillsammans med "Ratatouille" och "Inside Out".

en underbar film med underbar musik med en härlig knorr på slutet , Disney när den är som bäst

en underbar film med underbar musik med en härlig knorr på slutet , Disney när den är som bäst

en underbar film med underbar musik med en härlig knorr på slutet , Disney när den är som bäst

en underbar film med underbar musik med en härlig knorr på slutet , disney när den är som bäst

Nya Disneyfilmen utspelar sig i Mexico under firandet av "Dia de Muertos". Familjen samlas för att hylla sina förfäder men allt den lilla Miguel vill är att spela som hans stora idol Ernesto. Men hans gammelfarmor hade en gång blivit sviken av sin musiker till man och därmed förbjudit all musik att någonsin spelas i hennes familj igen och därmed förbannat hela Miguels framtid... Vi följer hans kamp mot att följa sitt hjärta samtidigt som han ska hedra sin familjs önskan och minnena av hans släktingar... Fin och färgglad film, hade hoppats på mer roliga sidekicks karaktärer och grymma sing-a-longs men musiken var ganska tråkig, storyn likaså. Den var fin men tyvärr bortglömd direkt efter man lämnat salongen... Inte en Disney klassiker med andra ord så betyget blir en godkänd 3a precis på gränsen... AAA