Alfred Hitchcocks ABC

7 November 2012 | 19:30

Alfred Hitchcocks ABC

Alfred Hitchcock föddes 1899 i norra London. Han dog på våren 1980 i kaliforniska Bel Air, 80 år gammal. Däremellan gav han hela världen kalla kårar med några av filmhistoriens mest kända thrillers. Här är allt du behöver veta om mannen de kallar Spänningens mästare...

Snart får du se Anthony Hopkins gestalta den legendariske, brittiske regissören vars rykte sträcker sig så långt som till smeknamnet Mästaren - Alfred Hitchcock.

Vi har samlat all livsviktig, meningslös och udda fakta du kan tänka dig om mannen som hade ihjäl Janet Leigh i en dusch och jagade Cary Grant med flygplan på en åker - från A till Ö.

Alma Reville

Hustrun (född en dag efter honom) som han träffade i början av sin karriär, då som scenografiskissare. Hon var hans regiassistent på hans första film och efter deras giftermål i december 1926 samarbetade de på samtliga av Hitchcocks filmer. De förblev gifta till hans död 1980. Hitchock var aldrig särskilt social under filminspelningarna utan spenderade oftast kvällarna hemma med Alma. När han tog emot American Film Institute Life Achievement tackade han enbart Alma (dock som fyra olika personer: klipparen, manusförfattaren, modern och kocken...). Tillsammans fick de dottern Patricia, som medverkade i flera av sin fars filmer, bl.a. som Janet Leighs kollega i "Psycho".

Bernard Herrmann

Den Oscarsbelönade kompositören samarbetade med Hitchcock på åtta filmer (varav de första var "Ugglor i mossen" och en gång som ljudkonsulent på den musikbefriade "Fåglarna") och även TV-serien "Alfred Hitchcock presenterar". Musiken i "Psycho", som blev stilbildande för hela skräckgenren, tillhör hans mest berömda verk; de höga stråkarna, främst minnesvärda i den odödliga duschscenen, var på gränsen för vad som kunde vara med på film på den tiden. Duon fungerade väl tillsammans, trots (eller möjligen tack vare) att båda hade ökända rykten om samarbetssvårigheter, men de slutade jobba ihop i och med ett bråk inför "En läcka i ridån" som Herrmann vägrade skriva modern popmusik till.

Cameo

Begreppet cameo, som innebär gästspel eller kort framträdande av en känd person, blev känt i och med Hitchcocks statistroller i sina egna filmer. Han dök upp i hela 39 filmer, varav debuten kom i hans tredje film, "The Lodger". Dessa cameos blev så kända att han beslöt sig för att placera de tidigt i filmen för att publiken inte skulle distraheras av att leta efter dem under filmens gång. Oftast dök han upp hastigt i bakgrunden (som mannen med pudlar i "Fåglarna" eller mannen som missar spårvagnen i "I sista minuten") men i "Livbåt" blev det svårare (eftersom filmen utspelade sig på titelplatsen) och han kan istället skymtas i en tidnings reklamannons för viktminskning.

Det våras för galningarna

Mel Brooks vågade 1977 sig på att göra en av sina kända parodier med siktet inställt på just Hitchcocks filmer (originaltiteln "High Anxiety" är t.o.m. ett annat uttryck för "Vertigo", som "En studie i brott" ursprungligen heter). Brooks höll en privat visning av filmen för sin idol för att se hans reaktion. Hitchcock lämnade filmen utan ett ljud när filmen var slut och Brooks fruktade en sågning. Mästaren skickade dock en gratulationslåda med vin till Brooks några dagar efteråt (då han visste att han var en vinälskare).

Ernest Lehman

Populäre manusförfattaren Lehman (som förutom "I sista minuten" även skrev "West Side Story" och "Sound of Music") uppmuntrades av Hitchcock att skriva regissörens sista film "Arvet" med en lättsammare, mer humoristisk ton än den mörka roman filmen byggde på. Tillsammans med en annan manusförfattare, James Costigan, påbörjade duon ett samarbete på en aldrig färdigproducerad spionthriller med titeln "The Short Night" (som delvis skulle utspelas i Finland, som Hitchcock besökte). Hitchcock ersatte dock Lehman med David Freeman men regissörens respektive hans frus hälsa satte käppar i hjulet för filmen. Efter Hitchcocks död publicerade Freeman manuset.

Fåglarna

Trots att Hitchcock mestadels gjorde thrillers så blev han efter "Psycho" och denna rysare erkänd som en skräckens mästare. "Fåglarna", efter en roman av Daphne du Maurier (som även skrev förlagorna till "Rebecca" och "Värdshuset Jamaica Inn"), blev med sina motivlösa fågelattacker och effektiva brist på musik regissörens mest sedda film och en klassiker som satte standarden för skräckfilmer med hotfulla djur. Stjärnan Tippi Hedren upplevde dock stor del av inspelningen (i synnerhet scenen där hon ensam i ett loft attackeras) som hemsk. Efter att hon spelade huvudrollen i Hitchcocks "Marnie" så fick hon sparken när hon vägrade vara med i hans TV-serie, eftersom hon tyckte att han var för hård och inte lät henne medverka i andras produktioner.

George Tomasini

Filmklipparen hade ett tioårigt, framgångsrikt samarbete med Hitchcock som inleddes med "Fönstret åt gården", och tillsammans skapade de en ny, banbrytande stil för hur filmer såg ut. Duschmordet i "Psycho" blev ikoniskt med sina 50 klipp på tre minuter och "I sista minuten" innebar en Oscarsnominering för Tomasini, som erhöll stor respekt av Hitchcock. Regissören tog med honom på filminspelningarna, lät honom klippa själv och gav honom t.o.m. förtroendet till Final Cut, d.v.s. bestämma den slutgiltiga klippta versionen av filmen.

Hollywood

Trots att han idag anses vara en av Hollywoods största genom tiderna, nobbades engelsmannen av praktiskt taget alla filmbolagen när han först besökte det stora filmlandet i slutet av 1930-talet, då ingen trodde att han kunde göra en Hollywood-värdig film. Slutligen tog producenten David O. Selznick ("Borta med vinden", "King Kong") honom under sina vingar och gav honom ett sjuårigt regissörskontrakt. Efter en planerad film om Titanic som inte blev av då Selznick inte kunde hitta en båt, blev deras första samarbete succén "Rebecca".

Islington Studios

Efter sin examen och en tid som ritare och reklamdesigner för ett kabelföretag. blev filmstudion Islington, under amerikanska ägarna Players-Lasky, Hitchcocks första heltidsjobb inom filmindustrin när han började arbeta för dem 1920. Han fortsatte hos de brittiska efterträdarna Gainsborough Pictures och skapade titelsekvenser för stumfilmer. 1925 lät Michael Balcon på Gainsborough Hithcock regissera sin första film, tysk-brittiska romantiska komedin "Lustgården" (efter påbörjade "Number 13" som lades ner efter finansiella problem) som dock floppade.

James Stewart

Den amerikanske Oscarsvinnaren samarbetade med regissören i fyra filmer och ansågs ett tag som Hitchcocks oslagbara stjärna innan han dumpades för Cary Grant inför "I sista minuten" efter att "En studie i brott" floppat, vilket Hitchcock trodde berodde på Stewarts ålder. Deras första samarbete var dock thrillern "Repet", historisk som regissörens första färgfilm och för att den praktiskt sett är en enda lång tagning (filmens enda fyra klipp är knappt synliga). De gjorde även "Fönstret åt gården", en av både kritiker och publik älskad klassiker, och "Mannen som visste för mycket", en nyinspelning av Hitchcocks egen film och som av många anses bättre än originalet.

Kim Novak

Blondinen som hade huvudrollen mot James Stewart i "En studie i brott" fick av Hitchcock själv ta en stor del av skulden för att filmen floppade (även om filmen anammade klassikerstatus på senare tid) då regissören ansåg att hon inte gjorde tillräckligt bra ifrån sig. Han ansåg även att åldersskillnaden mellan Novak, 25, och Stewart, 50, var en annan anledning till fiaskot.

Lodger

Både Hitchcocks fans och Mästaren själv brukade kalla "The Lodger: A Story of the London Fog" från 1927 hans första riktiga film (även om han gjorde både "Lustgården" och den förlorade "The Mountain Eagle" innan). Filmen, om en hyresvärdinna som misstänker att hennes nya inneboende är en ökänd seriemördare, inspirerades liksom många av regissörens tidiga filmer av expressionismen han snappat upp i Tyskland och etablerade hans egen stil och många av hans kännetecken, som den oskyldigt anklagade huvudkaraktären. Filmen blev en stor succé i England och ledde till fler filmer, inklusive "Utpressning" som av filmhistoriker anses vara den första brittiska ljudfilmen.

MacGuffin

En av Hitchcocks kännetecken var ett spänningsmoment han kallade "MacGuffin" - en detalj som kan verka oviktig för publiken men har desto mer betydelse för karaktärerna och för handlingen framåt. Exempel är karaktären Carlotta Caldes i "En studie i brott", melodin folk nynnar på i "En dam försvinner", förlovningsringen i "Fönstret åt gården" eller uranet som hjältarna måste få tag på i "Notorious!".

Notorious!

Hans andra film med både Ingrid Bergman och Cary Grant (den enda skådespelare han förmådde sig att älska, enligt citat). Regissören sålde filmen som ett paket (inklusive sig själv, stjärnorna och manuset) för 500.000 dollar till RKO. Filmen blev en stor succé och anses vara en av Hitchcocks bästa - han blev dock övervakad av FBI ett tag p.g.a. hans användning av uran som en betydelsefull detalj i storyn.

Oscar

Trots fem Oscarsnomineringar för Bästa regi ("Rebecca", "Livbåt", "Trollbunden", "Fönstret åt gården" och "Psycho") så vann han aldrig utan belönades istället med en heders-Oscar - Irving G. Thalberg Memorial Award - 1968 varpå han höll det rekordkorta talet "Thank you". "Rebecca" vann dock för Bästa film och av åtta Oscarsnominerade Hitchcock-skådespelare så vann Joan Fontaine för "Illdåd planeras?".

Psycho

Kanske Mästarens mest berömda och framgångsrika film som bara i USA drog in 32 miljoner dollar och slog kassarekord i både Europa och Asien. Baserad på Robert Blochs roman (i sin tur inspirerad av verklige seriemördaren Ed Gein), den svartvita rysaren satte standarden för slasherrullar och skräckgenren i sig.

Queen Elizabeth

Under 1980 års New Year's Honour's List i England adlades Hitchcock och utnämndes till Knight Commander of the Order of the British Empire av drottning Elizabeth II. När han tillfrågades om varför det tagit drottningen så pass långt tid svarade han kort och gott "Jag antar att det handlar om slarv". Och det var väl på tiden - bara några månader senare, den 29 april 1980, avled Hitchcock till följd av njursvikt.

Tretton

Förutom att han föddes den 13 augusti 1899 och hans första regijobb var den aldrig avslutade filmen "Number 13", så har han själv använt sig av numret i diverse detaljer i sina filmer: såsom datum, gatuadresser, registreringsskyltar, med mera. I "Psycho" dyker det upp ett flertal gånger för att flagga om karaktären Marions grymma öde.

Ugglor i mossen

En mindre känd film av regissören som uppskattades mindre av publiken än av kritikerna. Handlingen följde ett antal personer som inte kan bestämma sig för vad de ska göra med ett lik. Hitchcock satsade här mer på humor än spänningsmoment, vilket resulterade i en mindre framgångsrik film under hans glanstid på 50-talet. Skådespelarna John Forsythe och Edmund Gwenn var inte lika starka stjärnnamn som Hitchcocks andra huvudrollsinnehavare.

Vanvett

Thrillern, mer känd under originaltiteln "Frenzy", var Hitchcocks näst sista (innan "Arvet") och anses vara hans sista mästerverk. Här vågade han, i en sexthriller om en strypmördare i London (som påminner en del om "The Lodger"), för första gång modernisera sig i form av nakenhet och svordomar på film (något som tidigare varit tabu).

William Hitchcock

Grönsakshandlaren William var Alfreds pappa och, liksom modern Emma Jane, irländska katoliker vilket resulterade i att den blivande regissören och hans två syskon skickades till katolsk internatskola i London. Det finns även en känd historia om hur Alfred, fem år gammal, sändes till polisstationen med en lapp om att låsa in pojken som straff för att ha varit stygg.

(E)Xtrem humor

Något både hans nära, kära och medarbetare fick stå ut med var diverse mer eller mindre uppskattade elaka spratt. Bland de mildare var att dyka upp på inspelning i drag och hålla en middagsbjudning med enbart blå mat. Men han gillade även att skrämma folk i sin närhet och skickade bl.a. en låda spindlar till folk med spindelfobi och lät dottern Patricia sitta fast i ett pariserhjul i tre timmar.

Yrken

Hitchcock hade många strängar på sin lyra. Förutom regi, manus, producerande och några tidiga meriter som scenograf så bidrog han även med rösten till "Hajen"-turen på Universal Studios, lånade ut sitt namn till Alfred Hitchcock's Mystery Magazine och agerade (lämpligt nog) presentatör i TV-serien "Alfred Hitchcock presenterar".

Zoom

Bland de många filmtekniker och kameratrick Hitchcock introducerade till filmindustrin så kom dolly zoomen - även känt som Hitchcock-zoomen - att bli en av de mest imiterade och återanvända. Tricket går ut på att kameran zoomar ut från objektet som filmas medan dollyn (vagnen kameran står på) körs framåt, eller tvärtom vilket får bakgrunden att verka bli större/mindre medan objektet behåller samma storlek. Hitchcock använde det först i "En studie i brott" och ett känt exempel som snott knepet är "Hajen".

Åkerscen

Scenen i "I sista minuten" där Cary Grant jagas av ett miniplan på en åker har imiterats och parodierats i oräkneliga filmer och TV-serier, bl.a. "Simpsons", "That 70s Show" och "Scrubs". Innan det blev modern populärkultur så låg den dock som inspiration till helikoptersekvensen i "Agent 007 ser rött", då Hitchcock var nära vän med Bond-producenten Albert R. Broccoli.

Ägg

Hitchcock hade flera fobier, bl.a. små barn, höjder (vilket han skildrade i "En studie i skräck") och poliser (efter en händelse som barn, vilket också påträffades i filmer där hjälten ofta var på flykt undan rättvisan). Den uddaste rädslan var dock - ägg. "Har du någonsin sett något mer revolutionerande än en äggula som spricker och spiller ut sin egen vätska?" förklarade regissören om sin rädsla.

Ökänd

Även om hans rykte som demonregissör var smått överdrivet och citat om att skådespelare är boskap var felaktigt ("de ska behandlas som boskap", menade han) så vittnade många av hans aktörer om bisarra, traumatiska upplevelser på filminspelningarna. Bland annat placerade han likdockan i "Psycho" i Janet Leighs loge för att testa hur högt den fick henne att skrika.

Hitchcock-recensioner på MovieZine:

Fåglarna (1963)

Psycho (1960)

I sista minuten (1959)

Studie i brott (1958)

Fönstret åt gården (1954)

Repet (1948)

Skuggan av ett tvivel (1943)

Rebecca (1940)

De 39 stegen (1935)