VENEDIG 2026. Danny Boyle har gjort en film om hur tidningen The Sun blev en enorm framgång med skandaler, rubriker och toppiga tuttar. Resultatet är underhållande, punkigt och visuellt lekfullt, men också obehagligt aktuellt.

Film är inte en flykt från verkligheten, skriver MovieZines Jonna Vanhatalo från Venedig.

30-åriga Mica Miller är ännu en död kvinna i centrum för en true crime-serie. Men ”Death of the Pastor’s Wife” är ingen vanlig jakt på en mördare. Här får Mica själv ta plats, medan serien visar kontrollen, övergreppen och usla kvinnosynen i hennes äktenskap. Det är drabbande, obehagligt och gör mig fullständigt rasande.

Dolly Parton var större än sina odödliga låtar. Bakom glittret fanns en människa som använde sin berömmelse till att göra världen lite bättre. Jonna Vanhatalo minns en stjärna som känns nästan omöjlig att tänka på i dåtid.

Nya “Cape Fear” förvandlar berättelsen om rättvisa kontra personlig vedergällning till en modern och kusligt hypnotisk, om än ett par avsnitt för lång, miniserie om besatthet. Javier Bardem dominerar varje scen, och trots att helheten hade mått bra av att stramas åt är detta en otäckt förförisk thriller som är omöjlig att värja sig mot.

Det finns en särskild sorts trygghet i att veta att någon annan kan visa en vägen. Ändå tänker Bill Skarsgård inte luta sig mot någon annans råd, inte ens när de kommer från hans pappa, Stellan. För MovieZines Jonna Vanhatalo berättar stjärnan om varför han istället väljer att lita på sin egen instinkt.

Genom en smart och obehagligt effektiv premiss utforskar ”Leviticus” identitet, självförnekelse och längtan efter acceptans. Resultatet är en känslomässigt laddad skräckfilm som kryper lika mycket in under skinnet som den berör.

MovieZine fick ett snack med Peter Birro om kommande skräckfilmen ”Kannibalen på Fårö”, en Bergman-inspirerad skräckhistoria om skapande, mörker och personliga demoner. Filmen ska regisseras av Gustaf Skarsgård och kommer att spelas in i Ingmar Bergmans hus på Fårö.

”Fjord” är ett obekvämt drama om kulturkrockar, religion och en familjetragedi som blottar intoleransen i dagens Europa. Sebastian Stan och Renate Reinsve är lysande i filmen som skildrar hur snabbt ett samhälle kan splittras när olika värderingar ställs mot varandra.

I tre års tid har Sigge Eklund följt Ruben Östlund bakom kulisserna, från manusarbete till inspelning och klippning. Resultatet blir en ny dokumentärfilm om den svenske dubbla guldpalmsvinnaren.

CANNES 2026. Nicolas Winding Refn återvänder till bioduken med neon, fallossymboler och fler visuella utsvävningar än faktisk handling. “Her Private Hell” är stundtals hypnotiskt vacker, men också så självupptagen att det känns som att titta på en stilistisk onani-session.

CANNES 2026. “Hope” är ett fullständigt vansinnigt och helt underbart monsterinferno. Na Hong-jin levererar en drygt två och en halv timmes ren adrenalinkick där monster, paranoia och apokalyptiskt kaos konstant avlöser varandra. Jag fick knappt en chans att andas och älskade varje syrefattig minut!

Alicia Vikander och Michael Fassbender spelar aliens i ett underbart makabert monsterinferno som fick publiken i Cannes flera gånger att bryta ut i spontana applåder. Med “Hope” har den sydkoreanske regissören Na Hong-jin skapat festivalens vildaste filmupplevelse hittills.

CANNES 2026. Adam Driver, Scarlett Johansson och Miles Teller gör allt rätt i James Grays ”Paper Tiger”, hans starkaste dramathriller på länge. Det är en lågmäld men nervkittlande berättelse om skuld, lögner och drömmen om något bättre.

CANNES 2026. Muterade zombier, massor av slem och kvävande klaustrofobi. Yeon Sang-ho följer upp ”Train to Busan” med en av de mest intensiva och intelligenta skräckfilmerna jag sett på länge.

MovieZine träffade Gustaf Skarsgård för att prata om samarbetet med Peter Birro, Bergmans demoner och hur han planerar att skrämma oss med ”Kannibalen på Fårö”.