Vad hände med Alicia Silverstone? Och vad gör Macaulay Culkin nuförtiden?

För tio år sedan slutade jag sluka skräckfilmer. Dels på grund av mardrömmar, men också för att jag blev gubbe och började tycka att de var bättre förr. Tyvärr måste jag slå mig själv på fingrarna när jag ser om ”Hellraiser” och inse att det var bättre förr bara för att jag var yngre då. Pinhead och grabbarna har sin charm, men trots intressanta sado-masochistiska inslag är skådespeleriet bara för uselt.

Kolla in skådespelarna som gjorde Ghostface, Michael Myers och Jason Voorhees till odödliga skräckikoner.

Låt inte deras mediokra karriär lura dig. De har fortfarande mord i blicken.

Du ligger och har det gött med nappen i munnen och förundras över mobilen med de exotiska djuren som dinglar ovanför huvudet när två skuggvarelser skymtar förbi i korridoren utanför sovrummet. Du försöker skrika och vifta med armarna, men är som förlamad. Skuggorna rör sig in i rummet mot huvudänden på din spjälsäng. Deras ögon är två svarta hål och deras flin girigare än en clowns. Men vänta nu, dokumentär sa du?

Enbart skådespelarensemblen i detta naturromantiska, gedigna snyftdrama får en att kippa efter andan. Anthony Hopkins, Aidan Quinn, Julia Ormond bådar för smäktande dialog, för att inte nämna Brad Pitt med sin långa, svallande hårman. Kompositören James Horner har fläskat på med tunga pianoslingor, sköra stråkar och allas vår älskade panflöjt. Men visst är det vackert, och de gröna vidderna har fångats med en fantastisk precision.

Ibland är filmskurkarnas onda planer så ogenomtänkta att de istället för att vara skräckinjagande, blir skönt töntiga.

Min sambo är 35 år och har aldrig sett en ”Star Wars”-film. Tills nu…

En (o)logisk lucka kan sabba hela filmen. Som tur är har vi ett gäng troliga förklaringar.

Hur kommer det sig att just popcorn blivit synonymt med filmtittande? MovieZine undersöker.

Har man sett ett barn stampa ihjäl myror för nöjes skull förstår man varför Pixar fascinerades så av dessa små varelser att de valde att göra en barnfilm med dem i fokus. Många har svårt för insekter och bara därför är det briljant att försöka charma biopubliken med myror, gräshoppor, spindlar och cirkusloppor. Men trots sitt goda uppsåt är storyn sövande förutsägbar. Detta är inte Pixar när de är som bäst.

Här är tricken bakom de mest kända filmljuden i Hollywood.

Upptäck nya guldkorn bland de här sagorna och mysterierna.

Barnfilmer och tv-program är fulla av oavsiktligt läskiga karaktärer.

Det finns ett gäng riktigt svulstiga och psykedeliska manus där ute som förtjänar en andra chans.

Tio klassiker som Hollywood bör lämna ifred.

Jag är ledsen Disney, men det finns en uppsjö roligare, gulligare och mer inspirerande barnfilmer än ”Aladdin.” Trots den söta tigern, den roliga Anden och husdjursmattan känns denna Disneyfilm verkligen -90. Disney har nu gått bort från sina rimmande djurfilmer och satsat på sago-remakes. Vilket såklart är ett smart knep för att förtrolla en ny generation tittare, men plötsligt så känns deras kreativa insatser inte riktigt lika spektakulära längre.