Recension: Vi kommer i fred

Svensk sci-fi om gigantisk rymdsvamp är oväntat bra – men inget mästerverk

”Vi kommer i fred” är ett djärvt försök att göra en påkostad och jordnära svensk science fiction-serie, som lyckas på många fronter som skådespelet och trovärdigheten. Dessvärre missar den målet på en rad andra plan.

Publicerad:

Det är inte ofta vi får en bra svensk produktion som rör sig utanför de trygga drama-, humor- och krim-ramarna. Så fort något med rymden, drakar eller något annat övernaturligt dyker upp drar de flestas varningsklockor igång på högsta volym.

Det finns undantag som ”Äkta människor”, ”Aniara” eller årets ”Färjan”, men de lyckade exemplen växer inte direkt på träd.

I en intervju med MovieZine säger Evin Ahman (”Snabba Cash”) som är med i ”Vi kommer i fred”:

– Jag hoppas verkligen att det här på något sätt kan vara en öppning eller någon sorts portal för Sverige. Där man vågar i alla fall göra någonting nytt.

Skaparen Lars Lundström (”Tusenbröder”, ”Äkta människor”) har verkligen försökt göra något nytt som sticker ut i det svenska tv-landskapet – och lyckats. I alla fall på en del punkter.

Svampar från yttre rymden och trovärdigt skådespel

Fares Fares som Elias Charbel och Evin Ahman som Zandra Kraft.

”Vi kommer i fred” kretsar kring att en gigantisk rymdsvamp plötsligt dyker upp ovanför Stockholm. Mer eller mindre alla svenska myndigheter kopplas på (kanske inte Arbetsförmedlingen), staden evakueras och politikerna kliar sina huvuden i jakt på svar. Vad gör den här av alla ställen? Vad vill den? Vad är det ens för något?

I fokus ser vi mykologen (svampforskare) Zandra Kraft (Evin Ahman), som för tillfället har ett extrajobb som skadedjursbekämpare i hopp om att få forskningsstöd. När hon hittar mystiska svampar i kloakerna som verkar ha en koppling till saken i luften, dras hon snabbt in i ett farligt spel hon inte kan slita sig från.

Vi träffar även krisexperten Elias Charbel (Fares Fares), som samtidigt som han måste hantera händelsen tampas med egna fysiska besvär som han döljer för sin familj.

Det är en ganska enkel men intressant premiss som jag tycker att de hanterar väl. Den stora varelsen ovanför staden känns verkligen hotfull och mystisk, med riktigt imponerande effekter vi sällan ser i svenska produktioner. Det här är ingen ”in your face”-science fiction, utan snarare en mer jordnära tittarupplevelse om hur en sån här sak skulle hanteras i verkligheten. Mysteriet nystas långsamt och snyggt upp, samtidigt som skådespelarinsatserna är riktigt bra.

Jag gillar framförallt Evin Ahman som den stressade och nyfikna biologen, som är villig att göra nästan vad som helst för att ta reda på sanningen och samtidigt fly från sin trista vardag. Även Fares Fares imponerar som den lågmälde krisexperten som försöker hantera stressen och sina egna bekymmer på samma gång. Suzanne Reuter som en grinig politiker kanske vi kunde ha varit utan, men för det mesta fungerar ensemblen bra.

En svajig mix av politiskt rymddrama, konstfilm och ”E.T.”

Agnes Rase som statsminister Moa Halmgren.

Två saker som ”Vi kommer i fred” lyckas med är skådespelarna och trovärdigheten. Tv-serien utspelar sig lika mycket ute på fältet som bakom politikens stängda dörrar, där den unga statsministern Moa Halmgren (Agnes Rase, känd från ”Skiftet”) måste tampas med sin karriärs utan tvekan största utmaning.

Jag tänker direkt på filmen ”Shin Godzilla” (eller ”Godzilla: Återkomsten”) från 2016, som även den fokuserar lika mycket på hur hotet hanteras av politikerna som själva hotet i sig. ”Vi kommer i fred” gör det kanske inte riktigt lika bra, men jag gillar greppet. Hur den svenska regeringen skulle agera i en liknande kris är en intressant frågeställning, som är lika tankeväckande som aktuell, även om verklighetens hot inte kommer från yttre rymden. Jag gillar även hur vi får se hur vanligt folk beter sig (eller inte beter sig).

Serien tappar dock lite skärpan i de senare avsnitten, då det mer börjar likna ”E.T. the Extra-Terrestrial” än mer lågmäld science fiction som ”Arrival”. Jag är imponerad över att en svensk produktion tar de här riktningarna, men är kanske inte lika övertygad om hur det hanteras i praktiken.

Ibland överraskar den dock med några riktigt kreativa scener som får mig att höja på ögonbrynen på ett positivt sätt, där de vågat försöka göra något annorlunda och konstnärligt av det hela. En scen innehållande hallucinogena svampar och en gammal robotleksak kommer jag sent att glömma.

I rymden kan ingen höra dig gäspa

Zandra Kraft och en liten rymdfilur.

”Vi kommer i fred” är en bra svensk science fiction-serie. Rymdsvampen känns hotfull, den politiska aspekten känns trovärdig och skådespelarinsatserna är för det mesta riktigt bra.

Tyvärr når inte serien hela vägen utan känns en aning svajig och ofokuserad, trots det den gör bra. Jag är imponerad av försöket att göra en så här påkostad och samtidigt jordnära svensk science fiction-serie, men vi får dessvärre vänta på det potentiella mästerverket.


Snabbfakta om ”Vi kommer i fred”

Skapad av: Lars Lundrström
Medverkande: Evin Ahmad, Fares Fares och Suzanne Reuter
Genre: Science fiction, drama
Längd: 6 avsnitt
Premiär: 6 november (TV4 Play+), 13 november (TV4)
Visas på: TV4

YouTube video

Läs också: Wow, vilken streamingmånad! Här är 12 nya serier i november – med något för alla

Läs också: 14 svenska stjärnor med internationella filmer på väg under 2025