Den tredje säsongen av ”House of the Dragon” är nu mindre än en vecka bort – och jag har fått tjuvkika på de fyra första avsnitten. Kort och gott: det här har verkligen varit värt väntan!
Jag har varit ett relativt stort fan av de två första säsongerna av ”House of the Dragon”. Känslan av att ständigt känna att ”snart drar det igång” eller att seriens skapare bara behöver få ställa ut pjäserna ordentligt på schackbrädet, har dock dragit ned den totala upplevelsen.
Det är samtidigt detaljrikedomen, de komplicerade planerna och ofta lika förvirrande släktbanden, som hela tiden varit receptet på George R.R. Martins framgångar med berättelserna som utspelar sig under Westeros långa historia. Den typen av berättande som skett i diverse mötesrum i olika väl upplysta slott, tält eller andra ställen med plats för bara en handfull personer i taget – tycker jag att både den första och andra säsongen lyckats leverera i överflöd.
Läs också: MovieZine möter en brännskadad kung Aegon II: ”Ser otroligt realistiskt ut”
Men HBO har samtidigt hela tiden målat upp ”House of the Dragon” som det där stora inbördeskriget som hade ihjäl alla drakar och i princip alla Targaryens i samma veva. Vilket givetvis höjer förväntningarna på oss tittare också. Så, när säsongsfinalen av den andra säsongen ännu en gång lät hemskheter ske utanför bild och bara lät oss få ett längre montage över var alla huvudkaraktärer befann sig… blev det något av ett antiklimax när serien sedan övergick till eftertexter.
Det är exakt det här jag har hoppats på
Det har sedan visat sig att seriens skapare egentligen hade velat avsluta säsongen med det episka krigsslaget ”Battle of the Gullet”, som sker ute till havs i böckerna som ligger till grund för ”House of the Dragon”. Budgeten för att göra slaget rättvisa fanns dock inte kvar i budgeten för den andra säsongen – och man gjorde helt enkelt det bästa man kunde för att avsluta säsongen så gott som möjligt.
Nu fattar jag varför. Inledningen på den nya säsongen är precis den säsongsfinal jag hade sett fram emot senast… och ja, den fungerar väl faktiskt som säsongsinledning också.
Inbördeskriget har ju varit igång sedan länge, men slagen har oftast varit över snabbare än de börjat eller så har de skett helt och hållet utanför bild. Med en liten kort scen där antingen Aemond eller Daemon hugger ned någon stackare på slutet bara. I den tredje säsongen så får vi nämligen ta del av det mest imponerande krigsslaget sedan ”Battle of the Bastards” och ”Hardhome” i ”Game of Thrones”.
Visst minns ni väl fortfarande känslan av hur Jon Snow kippade efter andan, när han sakta höll på att kvävas till döds under en hög av redan döda kroppar? Försök då att slåss på sjunkande skepp i full rustning, medan du riskerar att dras ned i djupet samtidigt som du slåss för ditt liv.
Allting inramat med ett uppenbart snordyrt foto, specialeffekter och drakar som sätter eld på allt och alla. Det är exakt det här jag har hoppats på sedan jag började titta på ”House of the Dragon” för fyra långa år sedan.
Westeros har aldrig varit farligare att leva i
Jag tänker givetvis inte avslöja vilka som dör. Men under den första halvan av den tredje säsongen så reduceras mängden skådespelare att hålla koll på, i samma tempo som det brukade göras i ”Game of Thrones”. Det är däremot inte bara stora krigsscener vi har att se fram emot. Utan vi får även se konsekvenserna av de olika sidornas diverse erövringar.
För vad tycker egentligen folket som inte har Targaryen eller Velaryon som släktnamn om allt som händer i Westeros? Det är föga förvånande inte superpoppis när folk behöver käka råttor till middag, eftersom det är blockader som hindrar annan mat att komma fram. Eller när soldater flyttar in i folks hem och tar sig friheter. Våra kungligheter får med andra ord tänka på mer än sina kommande krigsslag – nämligen, hur man faktiskt ska styra Westeros när man väl sitter vid makten?
Jag vill inte gå in för mycket på vilka som är med och hur mycket i den nya säsongen. Men det är oavsett väldigt skönt att se Matt Smith på annat håll än på sidlinjen i Harrenhal hela tiden. Tom Glynn-Carney på flykt som kung Aegon II är roligare än jag hade förväntat mig – och Emma D’Arcy levererar några av sina starkaste scener hittills i rollen som drottning Rhaenyra. Vi får snacka mer i detalj om de andra skådespelarna när säsongen rullat igång sedan!
För min del är den tredje säsongen av ”House of the Dragon” (det jag fått se hittills alltså) samt årets tidigare mer avskalade äventyr i ”A Knight of the Seven Kingdoms” tillsammans det bästa vi har fått från ”Game of Thrones”-världen. Åtminstone sedan den sjätte säsongen av originalserien släpptes för ganska exakt 10 år sedan. Det var alltså den säsongen som avslutades med ”Battle of the Bastards” och ”The Winds of Winter”, för den som inte minns.
Det enda som oroar mig är att det fortfarande tycks vara väldigt mycket handling kvar att ta sig igenom och med bara två säsonger kvar. Ibland känns det som att det svänger lite väl hastigt… men inledningen på den här säsongen bådar riktigt gott.
Den tredje säsongen av ”House of the Dragon” får premiär på HBO Max den 22 juni. Håll även utkik efter MovieZines intervjuer med flera av skådespelarna ur den nya säsongen.
Läs också: MZ möter en brännskadad kung Aegon II: ”Ser otroligt realistiskt ut”
Läs också: ”House of the Dragon”-showrunnern om säsong 3: ”Allt handlar om vem som har flest drakar”
