Förutom massförstörelsevapen, svält, djurmisshandel och julpynt i julklapp kan dåliga filmtwistar vara det som upprör mig absolut mest.

Katarina Emgård svarar på filmfrågorna du inte vågat ställa.

Katarina Emgård svarar på filmfrågorna du inte vågat ställa.

Kombinationen av ondingarnas dödskallehjälmar, Val Kilmers sexiga hästvans, den ruskiga tvåhövdade draken, apmutanterna, trollkarlens magiska nötter och James Horner svepande stråkar är bara en bråkdel av det som gör ”Willow” till en oförglömlig klassiker. Detta är helt enkelt en high-fantasy rulle alla nostalgiker måste se.

Katarina Emgård svarar på filmfrågorna du inte vågat ställa.

Hur säljer man bäst in en urvattnad klassiker? Med ond, bråd död såklart. Med rädsla kan man manipulera folk. Det har politiker alltid vetat, och Frank i den svarta komedin ”Scrooged” vill inte vara sämre. Filmen är från 1988, men Bill Murrays cyniske karriärist känns lika aktuell för vår egotrippade sociala-media-generation, som för dåtidens Yuppies.

Trots att vi lever i uppföljarnas tid, och julmys är lika synonymt med film som med pepparkakor, har ”Ensam hemma” del 3-5 förhoppningsvis gått de flesta förbi. Det hindrar dock inte mig från att spendera 4,5 timme med inte mindre än tre olika wannabe-Macaulay Culkins.

Vilka var det egentligen som dolde sig bakom de där tecknade ögonen?

Nio år senare än tänkt får Palladino avsluta ”Gilmore Girls” som hon alltid önskat och hon gör det med bravur.

Mus-huset rymmer några väldigt mörka hemligheter.

Redan 2006 hade skaparen Amy Sherman-Palladino en plan för vilka de fyra sista orden i ”Gilmore Girls” skulle vara. Men eftersom hon inte var delaktig i sista säsongen har vi fått vänta ända till nu för att få veta hur serien var tänkt att avslutas. Och med facit i hand tror jag fler med mig blev positivt överraskade. (OBS! Texten innehåller mängder med spoilers!)

”Ett år med Gilmore Girls” är mer tradition än institution. Man bör nämligen föredra handstöpta antikljus framför fabriksproducerade kokosdoftande värmeljus. Likväl bjuder årets tillställning på oväntat kontroversiella inslag som, liksom chilisill, kan bli något av en julmys-förstörare. Vi har smygtittat på de nya avsnitten.

Titta riktigt noga och du kan se Bambis mamma skymta förbi i filmen. Och har Disney verkligen återanvänt en scen ur ”Askungen”?

Liksom dess föregångare i Trikoloren-trilogin genomsyras ”Den röda filmen” av ett bombastiskt bildspråk. Den röda tematiken ställer upp en av livets stora frågor: vad är äkta kärlek? Tonårspoeten i mig njuter och tack vare en enkel scen om återvinning lyckas Kieślowski överbrygga våra dialektala skillnader.

Är det ett spöke vi ser i ”Tre män och en baby”? Ladda upp inför Halloween med några skräckhistorier från verkligheten.

Michael J. Fox spelar sin sista större roll i Peter Jacksons spökspäckade mysskräckis, självfallet uppbackad av Danny Eflmans gotiska toner. Detta är det tänkta ”Tales of the Crypt”-avsnittet som istället blev 110 skälvande minuter att njuta av.

Del två i Trikoloren är ocharmigt skojfrisk och ruskigt obehaglig på samma gång. Tyvärr har Kieślowski  inte samma känsla för svart humor som för det konstnärligt stilfulla vilket gör ”Den vita filmen” högst ojämn.