Film

Skribent

Katarina Emgård

25 december 2016 | 09:00

Vad handlar egentligen "Alice i Underlandet" om?

Katarina Emgård svarar på filmfrågorna du inte vågat ställa.
Fråga: Vi tänkte att "Alice i Underlandet" skulle vara en mysig film att se tillsammans med vår dotter, men ganska snabbt hamnade jag och min sambo i en upprörd diskussion om vad den egentligen handlar om. Jag håller fast vid att den visar Alices övergång från barn till vuxen men min sambo hävdar att berättelsen bara är en lång LSD-tripp och att det kan vara farligt att tolka saker för mycket. Vad säger du? Min dotter älskade förresten ”The Mad Hatter”. 

Fundersam pappa



Hej Fundersam pappa! 

För det första undrar jag såklart vilken ”Alice i Underlandet”-film ni såg? Låt mig anta att din dotter inte är stumfilms-fantast och att du således inte syftar på den första filmatiseringen från 1903 (även om den är värd att se bara för kaninen som leder tankarna mot Lille Skutt gone Bunny of Death and Doom). Istället gissar jag att det är den tecknade Disneyversionen som fångat ert intresse. Dessutom råkar den vara en av mina favoriter. 

Gemene man tenderar att vilja förklara surrealism genom att skylla på droger, men tyvärr får jag göra din sambo besviken då Lewis Carroll tycks ha levt efter Dr. Albans devis ”No hasch-hasch, no amfetamin.” 

Likväl är Alices resa en färgstark tripp ner i det undermedvetna, vilket kan kännas uppfriskande Freudianskt i dessa mindfullness-tider. Varje regissör har sedan adderat och subtraherat de element från boken som talat till deras inre galenpanna och tekalas-connoisseur, och således tolkat den litterära förlagan helt enligt eget tycke. Därför tänkte jag ge dig ett urval av tolkningar av deras tolkningar som andra tolkare gjort så att du själv kan välja den tolkning som du vill tolka vidare till din sambo.



1. Alice + vit kanin = Matematik


Författaren Lewis Carroll är pseudonym för matematikern och pastorsonen Charles Lutwidge Dodgson. Matematiken genomgick stora förändringar under slutet av 1860-talet när boken skrevs. Abstrakt algebra, imaginära tal och icke-euklidisk geometri var några områden som utforskades.

Dodgson var såklart en konservativ snubbe som fastnat i sina tankebanor. All galenskap i handlingen påstås därför direkt kunna härledas till hans surgubbesyn på hippiesnacket om symbolisk algebra. För honom är den abstrakta matematiken lika befängd som idén om jämställdhet mellan könen tycks vara för Donald Trump.

Allegorierna för matematikens utveckling sträcker sig ända till Cheserie-kattens ständigt töjbara leende som sägs visa på den ständigt ökande abstraktionen i ämnet. Sammantaget är detta en tolkning som kräver sin multiplikationstabell och intresse för siffror. 



2. Mums, mums ... ”Eat me” 


Under den Viktorianska eran florerade idén om att den spirituella essensen hos levande varelser kan överföras från den som äts till den som äter. Upptäcktsresande som återvände hem från den nya världen spred legender om kannibalerna. Alice äter och dricker således inte bara för att transformeras fysiskt utan också psykiskt. Något dagens rawfood anhängare säkert kan känna igen sig i när de högaktningsfullt nibblar på sina prisvärda cashewnötbullar.

Med den tidens glasögon på ska då kannibalismen återspeglas bland anat i det att karaktärer förvandlas till mat, men också att mat är ett botemedel mot Alices identitetskris (precis som PMS-choklad eller en flottig bakispizza).

Att äta sin nästa i detta fall skulle då hjälpa Alice att placera och definiera sig själv i det rådande Darwinistiska systemet. I sann viktoriansk anda bygger hennes nyvunna självförtroende i slutet av berättelsen på den primitiva känslan av ”I can devour thee”. 

Jag kan själv uppleva hur min självkänsla växer när jag glufsar i mig cocktailtomaterna från växthuset. Tänk då hur det måste kännas att äta sjöko eller kobebiff. Vi kanske bara ska börja massera allt vi äter för att vara på den säkra sidan.



3. Politisk satir - ”Off with her head!”


En tredje tolkning är att Underlandet är en allegori för England som liksom Alices undermedvetna styrdes av en drottning på den tiden Dodgson skrev sina böcker. Och tillika en drottning som Dodgson inte var nämnvärt förtjust i.

Författarens avsmak inför den tidens rådande styre kan bland annat skönjas i hans beskrivning av Alices rättegång fram emot slutet av boken.Den förlöjligar hela systemet, dels genom kaoset men också med uttalanden som ”sentence first, then verdict”. Det sägs att Englands rättssystem under denna tid var i spillror.

Andra har menat att Alice är en sann kolonialist som vägrar förstå och ta till sig kulturen i det nya landet där hon befinner sig och istället hellre påtvingar invånarna sina egna värderingar. Precis som valfri tamkatt som lever under samma tak som en människa. När gjorde katten som du sa senast?  Katterna är nutidens värsta kolonialister (och ändå har inte UFO-Sverige ett enda kattklipp på sin hemsida).

Om dessa tolkningar bara förbryllade dig mer så kan jag bara säga att det var precis min mening eftersom Alice i Underlandet är till för att förvirra och ifrågasätta samhällets strukturer och ideal. Lite som Facebooks censursystem eller Svenska Hollywoodfruar.

Har du en filmfråga till Katarina? Maila den till fraga@moviezine.se.
| 25 december 2016 09:00 |