Bort med Hollywoods vittvättning

KRÖNIKA
27 November 2014 | 20:30

Hollywoods vittvättning måste få ett slut

Att den gigantiska drömfabrik som är Hollywood har haft problem med minoriteter, särskilt då att skildra icke-vita karaktärer och allra främst rollbesätta rasifierade i större sammanhang, är ingen nyhet. Men i efterdyningarna av Ridley Scotts rasistiska uttalande om vithetsnormen i storfilmer känns det relevant att lyfta frågan.

Det var i en intervju med tidningen Variety som Scott kommenterade kritiken till faktumet att alla ledande roller i hans nya bibelepos ”Exodus: Gods and Kings” porträtteras av vita skådespelare medan minoriteter, främst då flertalet afroamerikanska skådespelare, endast syns i roller som slavar och tjuvar. På detta svarade Scott att det inte går att få finansiering till en film av det här slaget med icke-etablerade (läs: icke-vita) namn i rollistan. Närmare bestämt uttryckte han sig att om han skulle rollbesätta ”Mohammad so-and-so from such-and-such” är det inget tal om finansiering. Så ”frågan kommer inte ens på tal”.

Om vi bortser en stund från att Scott satte sig rejält i skiten med detta mindre smickrande uttalande så är det ändå en kommentar som tydligt belyser Hollywoods minoritetsproblem och även lyfter det till ytan. Scott må göra det klumpigt, men han hänger ut en tankeprocess som är underförstådd i filmbranschens värld. Samtidigt som han sätter sig själv i blåsväder gör han även detsamma med problematiken. 

Abstract abstract art 3d   31141940 2560 1600

För problemet är ett minst sagt aktuellt sådant. Utöver ”Exodus: Gods and Kings” fick vi häromdan en första titt på Joe Wrights ”Pan” med bl.a. Rooney Mara i rollen som indianprinsessan Tiger Lily. Redan vid offentliggörandet av hennes rollbesättning blev det stort ramaskri om ”vittvättningen” av denna karaktär och flertalet namnunderskrifter påbörjades. Att den kaukasiska Mara skulle porträttera en av få populärkulturella karaktärer med kopplingar till den amerikanska ursprungsbefolkningen, som dessutom har en stark koppling hos barn, var något som många reagerade starkt på. Vita skådespelare har förvisso genom hela Hollywoods historia porträtterat ursprungsamerikaner, men efter Johnny Depp som Tonto i ”The Lone Ranger” och nu detta känns det som att vi är tillbaka i 1950-talets redfacing-standard. 

Tydligt är det att Hollywoods vittvättande måste få ett slut, och kanske blir drömfabrikens olika studios någorlunda upplysta om detta i och med båda dessa fall och den respons de har fått i samhället. Kanske kan vi till och med en dag tacka Ridley Scott för att han inte rollsatte ”Mohammad so-and-so”.

Vad tror du? Kommer Ridley Scotts uttalande att få någon betydelse för Hollywoods porträttering av minoriteter eller kommer man fortsätta vittvätta historiefilmer efter stjärnstatus?