På Cannes filmfestival fick Erik Dalström möjlighet att träffa den internationellt hyllade regissören Richard Linklater, som är bioaktuell med “Nouvelle Vague”. För honom har arbetet med filmen aldrig handlat om att resa ett monument över filmhistorien, utan om att återvända till en känsla – den där första, brännande övertygelsen om att man måste göra film, oavsett omständigheterna.
Han är särskilt nöjd med castingen och lyfter fram Guillaume Marbeck, den schweiziske skådespelaren som gestaltar Godard. Det var aldrig en fråga om yttre likhet, utan om närvaro.
– Det var något i hans sätt att röra sig och tala, nästan som Godard själv. Men framför allt fanns det ett självförtroende där, säger Linklater.
– När man gör sin första film måste passionen och tron på projektet övervinna all osäkerhet och brist på erfarenhet. Hos Guillaume kunde man se den kampen och det var precis rätt för rollen.
Projektet tog lång tid att utveckla, vilket Linklater menar var nödvändigt. Den nya vågen är inget ämne man hastar sig igenom.
– Jag brukar säga att “Till sista andetaget” från 1960 ligger exakt mitt i filmhistorien, mellan 1895 och 2025. Det har gått 130 år, men filmen känns fortfarande ny och värd att utforska. Den nya vågen är alltid relevant.
För honom markerar perioden födelsen av den personliga filmen: lättare kameror, nya arbetssätt och ett öppet uppror mot den etablerade franska filmindustrin. Han ser också tydliga paralleller till sitt eget filmskapande.
– Min första film kändes likadan. Den där känslan av att man måste göra det här, trots att ingen riktigt tror på en.
”De är bara unga människor som gör en film”
Trots filmens ikoniska ämne ville Linklater aldrig göra något tungt eller vördnadsfullt. Tvärtom.
– Jag sa till skådespelarna: lägg ikonerna åt sidan. Det här är vår historia. Tänk er att det bara är unga människor som gör en film. Att den senare blev en av de mest inflytelserika någonsin är nästan bara en slump.
Allt råkade därefter falla på plats: Seberg, Belmondo, musiken, stilen, energin. Att Linklater, som inte talar flytande franska, tog sig an detta ämne kan verka ologiskt, något han själv håller med om.
– Det låter inte logiskt, nej. Men filmen handlar om ungdom, entusiasm och en personlig revolution. Jag är dubbelt så gammal som de var då, men jag minns fortfarande den känslan.
Han erkänner också att han romantiserar epoken.
– Det såg ut som en fantastisk period att vara ung i. Caféerna, röken, bilarna. Jag röker inte, men jag hade säkert gjort det då, säger han och skrattar.
Hans egen upptäckt av den franska nya vågen sammanföll med att han själv blev filmskapare. I början av 20-årsåldern gick han från att vilja bli författare eller dramatiker till att förstå att film var hans medium. På 1980-talet programmerade han filmvisningar och minns särskilt ett år då han visade 17 Godard-filmer.
– Vi förlorade mycket pengar, men det var min utbildning.
För Linklater är ”Nouvelle Vague” inte bara historien om en regissör, utan om ett kollektiv.
– Det är en studie av ett filmteam. Jag är besatt av kollektiv konst. När man skapar tillsammans uppstår spänning, komplexitet och magi.
Precis som under den ursprungliga nya vågen präglades inspelningen av begränsade resurser. Stilistiskt satte Linklater också tydliga ramar för sig själv.
– Det finns inte en enda bild i filmen som inte hade kunnat finnas i en film från 1959 till 1962. Vi hade inga kranar, inga steadicams, inga snygga svepande rörelser. Kameran följde endast handlingen.
Skillnaden mellan Linklater och Godard
Samtidigt konstaterar han en avgörande skillnad mellan sig själv och Godard.
– Jag gör många tagningar. Mycket repetition. Där är vi motsatser.
När frågan om han har en egen ”Linklater-stil” kommer upp svarar han.
– Jag har alltid velat göra olika sorters filmer. Men man kommer aldrig helt undan sig själv. Min personliga prägel finns alltid där och jag hoppas den uppskattas.
Trots sitt filmcentrerade ämne hoppas Linklater att ”Nouvelle Vague” når längre än till filmnördarna.
– Den handlar om kreativitet, om att uttrycka sig själv och om glädjen i att göra något tillsammans. När människor går ihop och gör något kul ihop…
Han skrattar och lägger till:
– Råna en bank tillsammans. Det är kul. Det är film!
“Nouvelle Vague” får biopremiär den 19 december och ni kan läsa vår recension här.
Erik Dalström
Läs också: Njut av 6 toppfilmer från Franska nya vågen gratis hos SVT Play!
Läs också: 65-årige Richard Linklater dubbelt aktuell i december