MZ möter Mia Wasikowska

17 Oktober 2015 | 20:00

Mia Wasikowska: ”Jag ser aldrig på skräckfilm”

”Crimson Peak”-stjärnan om korsettroller, otäcka filmer och vad hon snodde med sig hem från inspelningen.

26-åriga Mia Wasikowska rör sig elegant mellan starka och nyanserade roller i filmprojekten hon brinner för. I helgen kan vi se henne i huvudrollen som Edith Cushing i Guillermo del Toros spökrysare ”Crimson Peak”, trots att hon egentligen inte alls gillar skräck.

- Både jag och Guillermo ville jobba med varandra, så det är fantastiskt att det blev av, berättar hon för MovieZine när vi möter henne i New York.

Vad gillade du med manuset?

- Jag tyckte om karaktären. Jag har inte gjort något i den här genren förut. Och så gillar jag ju Guillermo, jag ville verkligen se vad han skulle hitta på. Manuset förändrades med tiden, karaktären utvecklades en hel del. Det är häftigt med en regissör som är så samarbetsvillig och öppen.

Hur utvecklades din karaktär?

- Det var alltid spontant. Om något inte funkade i en scen, eller om något inte kändes rätt, var han alltid mån om att jag skulle bli något mer än bara publikens ögon. Det händer ofta med såna här filmer att de mest intressanta karaktärerna är de omkring huvudpersonen. Jag var lite orolig för det, att Edith kanske skulle hamna i skuggan. Men Guillermo tillät aldrig det, han satte henne alltid i centrum.

Vilken är din favorit-spökhistoria?

- Jag gillar ”När skruven dras åt”. Jag läste den inför den här filmen. Jag fick en fantastisk guide till spökhistorier, han rekommenderade mig några. Jag gillar den eftersom man vet aldrig riktigt vad som är verkligt och inte. Man börjar tvivla på karaktärernas perspektiv, vilket blir så starkt.



Vem av systrarna Brontë ligger dig varmast om hjärtat?

- Jag gillar dem alla. Jag kan inte välja en. Men jag läste ”Svindlande höjder” för inte så längesen, och den älskade jag verkligen.

Har du tackat nej till skräckroller förut?

- Nej, jag tror inte att jag har fått såna erbjudanden förut. Men det här är ingen typisk skräckfilm. Den har flera dimensioner. Jag skulle nog inte göra en film med mycket gore. 

Men du har sett eller läst en del skräck och gotiska romanser som inspiration?

- Guillermo gav mig saker att läsa, som ”När skruven dras åt” och ”Frankenstein”. Jag älskade verkligen ”Frankenstein” och blev så nyfiken på Mary Shelley, hon levde ett så intressant liv. Vad jag insåg var att det fanns ett mycket större intellektuellt och emotionellt samband mellan författarna och deras historier än vad jag trodde, det var intressant.

Din replik om Mary Shelley, kom den från dig?

- Nej, nej. Den fanns alltid där i manus.

Vad var det med hennes liv som du drogs till?

- Jag tror att hennes mor dog när hon föddes. Tanken på att hon skrev ”Frankenstein” för att hon på något sätt kände skuld för hennes död, hur hon berättar om någon som vill skapa liv… Där fanns något jag verkligen gillade.



Din karaktär säger att andar finns på riktigt. Vad tror du själv?

- Hmm… Jag har ingen definitiv åsikt. Jag tror på att oförklarliga saker kan hända, men jag vet inte… Jag tycker det finns mer skrämmande saker än spöken. Som det mänskliga sinnet, vad vi är kapabla till att göra. Hur våra tankar och känslor kan manipuleras. Jag är definitivt mer rädd för människor. 

Det är en fin rollista. Du och Jessica Chastain var båda med i ”Lawless”, kändes det bra att äntligen kunna spela mot henne?

- Ja, det blev en helt annan dynamik mellan våra karaktärer i den här filmen. Det var kul. Hon är en stark motspelare, man får alltid höja sig ett snäpp. Jag gillar att kvinnorna fick slåss mot varandra.

Är du sådär skicklig med knivar?

- Nu är jag det!

Ni delar en del intensiva scener. Vad händer när kameran slocknar, blir ni genast vänner igen?

- Det var en väldigt intensiv inspelning, där vi alla var inne i våra rollfigurer. Stämningen var kanske inte så skojfrisk som jag hade föreställt mig…

Vad var den roligaste inspelningen som du har varit på?

- Det kanske var ”Jane Eyre”, det var väldigt roligt. Vilket är bra! Man behöver en motvikt till det intensiva. Jag tycker alltid att energin är det viktigaste. Oavsett om det är lycklig energi eller sorglig energi så kan man använda den om scenen kräver det.



Vi har fått höra att huset i ”Crimson Peak” byggdes upp in i minsta detalj…

- Ja, det är den bästa miljön jag någonsin spelat in på. Så detaljrikt och vackert. 

Blir du störd av fejkblod?

- Nej, men det kan vara lite jobbigt. Det är klibbigt och man fastnar överallt, att gå runt i det i veckor.

Och korsetten måste ha varit plågsam. Det är inte första gången för dig.

- Nej, jag vet… Jag säger alltid att jag aldrig mer ska göra det.

Ser du några likheter med din roll som Madame Bovary?

- Nej, jag vet inte… Jag tycker nog att Edith är mycket mer nobel, medan Emma är nöjd med att ignorera verkligheten. Edith försöker vara ansvarsfull.

Du har jobbat med Tom Hiddleston förut, i ”Only Lovers Left Alive”. Gjorde det det lättare att spela mot honom igen?

- Det är alltid trevligt att känna den man ska jobba med. Han är underbar, så man vet vad man kan vänta sig.

Det var en annorlunda vampyrfilm, precis som ”Stoker”. Du har inte gjort ren skräckfilm men du har gjort en del mörka filmer. Gillar du att varva mellan det och lättsammare grejer?

- Troligen, jag gör det som är intressant. Jag gillar att utforska olika världar. 

Vilken vampyrfilm gillar du bäst?

- Kanske ”Dracula” med Bela Lugosi. Men jag känner inte till så många andra, haha.

Du vill utforska nya världar, men du gör en uppföljare till ”Alice i Underlandet”. Ett undantag?

- Japp. Det blir en annan regissör den här gången. Jag visste inte om uppföljaren skulle bli av. Det har gått några år sedan den förra, så det kom lite oväntat. Men jag hade en bra erfarenhet. Vi har en annan regissör, vi har andra och fler miljöer. Den kommer bli bra, tror jag.



Har du behållt något från inspelningen av ”Crimson Peak”?

- Jag tog faktiskt med mig lite möbler… Haha. Jag blev verkligen fäst vid de gotiska möblerna. Min bror blev förskräckt. Vi bor ihop i Sydney, och jag kom hem med en hel låda av gotiska prylar. Mest stolar…

Tar du alltid med dig saker hem från inspelningar?

- Ibland. För man blir så uttråkad, så man går runt och nästan shoppar. Vilket är hemskt. Men jag börjar förhandla mig till möbler och rekvisita för övertidsarbete. 

Så det är lite som att sno grejer från hotellrum…?

- Ja, lite så, men jag inte helt kleptoman.

Har det någonsin blivit bråk om något som andra skådespelare ville ha?

- Mot slutet av ”Crimson Peak” så blev alla lite fientliga när det kom till ”deras” prylar. Allt började nog med Guillermo, han är likadan. Han kan kliva in på en inspelning och säga: ”Jag vill ha den där, och den där, och den där”. Så alla andra får skynda sig och paxa sina saker.

Vad kan du säga om din trevliga svägerska, som Jessica Chastain spelar?

- Jag tyckte om den märkliga dynamiken som finns mellan dem. Alla kan nog relatera till hur det är att komma in som ny i en familj, och försöka starta nya relationer. Det bäddade för något intressant.

Vad gillade du med din karaktär?

- Hon håller fast vid sin integritet. Även om alla vid något tillfälle tappar sitt självförtroende, så kan hon få tillbaks det. Som Guillermo sa, han ville se de kvinnliga karaktärerna rädda sig själva. Det tyckte jag om.

Blir du lätt skrämd av skräckfilmer?

- Jag ser dem inte. Jag tittar inte på skräckfilmer. En thriller kan jag se. Jag föredrar spännande saker. Men det är ett så kraftfullt medium, så jag ser verkligen inte på skräck.

Men du har sett den här?

- Ja, och jag tyckte om den mycket. Det blir ju lättare för mig att se när jag vet vad som kommer hända. Då får jag en distans till filmen. Men jag blev ändå rädd, det blir så spännande med musik och allt.

Hur gjorde du scenerna där du konfronterar spöken i filmen, vad tittade du på?

- Jag tittade på dem, de var utklädda människor. De såg ut ungefär som de gör i filmen. De fick lite visuella effekter här och var, men de var två män som hade sminkats i sex timmar inför varje dag. Jag tror att de kom till avslutningsfesten sen och ingen visste vilka de var.

Har du några guilty pleasure-filmer?

- Jag ser nog på en del dålig tv istället… Jag gillar ”Grand Designs”. Jag önskar det fanns en australiensisk ”Real Housewives”.