RECENSION. En sommarvarm natt i Stockholms innerstadsskikt, en kärleksskatt som ger skratt på sikt. Om tuffingar och tofflor, grillraggarnollor och skimriga dejtingfållor. Gulligt, öppet och rakt om dagens love-it-klimat.

Jakten på snabb para fortsätter i andra säsongen av ”Snabba Cash”. Vi har tagit del av första avsnittet på Way Out West och det levererar lika tunga vapen som dramatik. Och för den som öppnar sitt hjärta väntar både känslomässigt och fysiskt våld. Hårt om två lika råa världar – techbranschens och droghandelns.

Till ett skönt 90-talssoundtrack undersöker miniserien ”Black Bird” olika former för kvinnoförakt. Genom en ofrivillig bromance mellan en knarkhandlare och en seriemördare får vi insyn i vad som sker i huvudet på två vilsna män på flykt undan sina skuldkänslor.

MovieZine snackar med gänget bakom SVT:s spännande boxningsdrama ”Lea”.

Augustprisvinnaren Jenny Jägerfelds bok ”Comedy Queen” blir film under ledning av regissören Sanna Lenkens. En vacker känslokarusell om smärtan att förlora en förälder, men framför allt om önskan att få den man älskar att skratta. Fin berättelse för en viktig målgrupp.

De älskade sagorna om Alfons Åberg får nytt liv i lekfull sammansättning av tecknade figurer och miniatyrdekorationer. Pedagogiskt och sävligt, liksom originalet, men också överflödigt.

Robert Jordans populära bokserie ”Sagan om Drakens återkomst” bjuder på gemytligt värdshusgille, ondskefulla dödskallehästar, troll, nomaddans och blodiga slagsmålsscener. En mickrad häxbrygd av älskade fantasyelement, mångfacetterade kvinnoporträtt och en tripp genom världens alla spirituella läror, dessvärre utan tydligt fokus och med ett slarvigt tempo.

Nyfilmatiseringen av Vilhelm Mobergs ”Utvandrarserie” om Kristina från Duvemåla och hennes make Karl-Oskar Nilsson är smärtsamt vacker. Med fokus på moderskapet och släktskapets djupa rötter ställs trygghet mot drömmen om frihet. Vibrerande känslosamt om att våga slå rot i ny mark. Trots alla risker som medföljer.

Här ska man inte lyssna för noga på texten, utan istället låta sig svepas med av rytmen. Illumination Entertainment följer upp ”Sing” med en ännu mer färgsprakande show, à la Las Vegas-style. Detta är eskapism lika rosaskimrande och lättillgänglig som en Justin Bieber-refräng.

Regissören Charlotte Sieling tar sig an en av historiens mest svårskildrade epoker – medeltiden. Men med förtrollande ljussättning, en noggrant utvald skådespelarensemble och ett stycke drama väl värt att belysa skapas filmmagi.

Ondskefulla nissar, en kärlekstrånande tonåring, en äventyrlig lillasyster med stort hjärta och en hemlighetsfull ö – klassiska ingredienser för vad som borde bli en saffransdoftande julskräckis. Men högtidens magiska stjärnglans överskuggas av ett ogenomträngligt grådis som effektivt raderar all julstämning.

Gott om blod, svett och tårar är det i Halle Berrys regidebut då MMA-fightern Jackie Justice kämpar med sina inre och yttre demoner i imaginära och reella oktogoner. En klassisk kampsportsfilm smockad med klyschor, men också ett ovanligt oglamoröst kvinnoporträtt som är väl värt att lyfta. Dock hade önskats mer knä och mindre relationsdrama.

Med ”Cast Away” bevisade Tom Hanks att han ensam klarar av att förtrolla en hel biopublik. I den nya sci-fi-satsningen ”Finch” sätts hans färdigheter åter på prov som ensam överlevande ingenjör i en postapokalyptisk värld. Men denna gång sällskapas han av människans bästa vän – hunden. Resultatet – ödesmättat och märkligt sött.

Skräckfilmernas storhelg stundar och för den yngre målgruppen som ännu ej härdats av mordlystna clowner och ljusskygga gosedjur erbjuds premiären av ”Familjen Addams 2”. År 1991 bevisades att konceptet är väl värt att återanvändas, men denna gång har dessvärre skaparna tömt innehållet på allt blod.

Dokumentären om det experimentella rockbandet The Velvet Underground kännetecknas av samma avantgardistiska stil som Andy Warhols kommersiella succé ”Chelsea Girls”. Svartvita arkivfoton och färgglada videos delar utrymme på en s.k. split screen till ljudet av en rad berättarröster. En ytterst karakteristisk skildring för den särskilt intresserade.

Ansats till visuellt mästerverk ramlar ur takt med orytmiska scenhopp och en oförmåga att utesluta oväsentliga partier. Asimov-fans lär sakna fördjupning av hans teorier och ifrågasätta den relativt omfattande omskrivningen av originalet. En skakig färd till trots lär andra riskera att somna på denna episka resa genom universum.

Långfilmsdebutanten Lisa Joy utför ett regelrätt magplask med denna flört åt film noir. I stället för att tillföra genren något nytt lyckas hon döda all dess charm. Inslag som borde varit framtida upplevs snarare akut aktuella samtidigt som romantiken främst gestaltas som en sentimental relik bäst förpassad till historien.