Our Idiot Brother 2011

Ned (Paul Rudd) är en tillbakalutad, livsnjutande hippie som tror det bästa om folk och alltid menar väl. Fånigt nog åker han dit när han luras till att sälja gräs till en polis. När han släpps månader senare står han utan jobb och flickvännen har sparkat ut honom och tagit hunden. Han vänder sig till sina systrar för att få husrum och kunna starta om på nytt. Men hans väl ärliga uppsåt sätter käppar i hjulet för både Miranda (Elizabeth Banks), en självupptagen karriärkvinna, Natalie (Zooey Deschanel), en bisexuell slacker, och Liz (Emily Mortimer), en olycklig hemmafru, och snart slåss de om vem som ska ta hand om deras ohängde bror.

Det finns något härligt unikt och uppfriskande med ”Our Idiot Brother” inom det faktum att det varken är en pubertal, slapstickfylld komedi med Adam Sandler/Ben Stiller/etc eller någon självgod, sentimental romcom. Här finns en genuin avsikt att berätta en rak och ärlig historia om en dysfunktionell familj och hur de utvecklas när deras förvirrade liv korsas.

Filmens starkaste fördel ligger i en drömensemble av underskattade karaktärsskådespelare. Rudd tar en välbehövd paus från Judd Apatow-landet och gör en sympatisk, trovärdig vardagshjälte som må se ut som en lillebror till The Dude i ”Big Lebowski” men har sin egen charm och personlighet. Banks (här en kopia av indieskådisen Parker Posey), Deschanel och Mortimer får här mer utrymme än de brukar begåvas med och gör sina systrar till mer än tröttsamma stereotyper. Birollsproffs som Rashida Jones (Rudds flickvän från ”I Love You Man” som här spelar Deschanels flickvän), Adam Scott, Steve Coogan, Hugh Dancy, Shirley Knight och T.J. Miller (stjäl varje scen han är med i som den medgörlige nye pojkvännen till Neds ex) hjälper lång väg.

Filmens stora brist är dock storyn. Den är tyvärr ganska förutsägbar och det klickar liksom aldrig riktigt till, eller händer något avsevärt. Den tar sig fram tack vare sina färgstarka karaktärer och en myspysig, lagom kombination av humor och drama där man trots allt bryr sig om Ned och hans familj trots att deras liv inte är särskilt uppseendeväckande. Det är lite som ett långt avsnitt av en lättsmält men lite lättglömd TV-serie. Men den är absolut sevärd om inte för dess fantastiska samling skådespelare.