Skärkindade blondiner i smultrondoftande gläntor möter Dödens dömande klockspel i denna svenska filmklassiker från 1957. Med Bergmans ”Smultronstället” ställs publiken inför ålderdomens kval. En tidlös roadmovie – en själslig och geografisk resa genom ett idylliskt landskap kantat av förebådande olyckor. Slutdestination? Domkyrkan i Lund.

Ännu en sällsynt berörande film av den chilenske regissören Sebastián Lelio som vann Oscar för bästa utländska film med ”En fantastisk kvinna”. Hans senaste – ”Olydnad” – handlar inte om en, utan faktiskt två fantastiska kvinnor och är en gripande historia om förbjuden kärlek och frihetslängtan i en strikt ortodox judisk familj.

En hyfsat trivsam och glatt färggrann tecknad film för de mindre barnen. Den levererar egentligen inte något nytt till varken yta eller innehåll, men kommer ändå roa de små. Dock tror jag tyvärr att de flesta vuxna i sällskapet lär gäspa sig igenom busbiet Mayas fortsatta äventyr medan de förhoppningsfullt sneglar på sin klocka.

Belgiska ”Racer and the Jailbird” vill vara både kärlekstragedi och kriminalthriller, men blir mest omständlig, ofokuserad och hiskeligt sentimental.

Framröstad som Scope100 vinnare! Fastlåsta av Irans strikta religiösa lagar försöker tre kvinnor och en man hitta ett sätt att överleva och ta sig ur olika knipor. Deras öden knyts allt tätare samman när snaran som kommer segla deras öden dras åt.

Mästertjuven Debbie Ocean genomför juvelstölder lika lekande lätt som sin bror, tillsammans med sitt kvinnliga team i ”Ocean’s 8”. Filmen bjuder på snygga visuella intryck av mode, kändisar och supercoola tjejer, men inte mycket mer än så.

Oscarsnominerade ”Den osynliga flickan” är en vackert animerad film som visar en alltför realistisk historia om nutida Afghanistan. Filmen står upp för kvinnors rättigheter och frihet.

Filmatiseringen av Ian McEwans hyllade roman ”På Chesil Beach” är finstämd och sorgsen, men framförallt välsignad av Saoirse Ronans medverkan.

Edward St Aubyns hyllade romanserie har destillerats ned i fem avsnitt fulländad tv-underhållning. ”Patrick Melrose” är en uppvisning i berättarteknisk elegans, och Benedict Cumberbatch tar inte ett felskär.

”Den blomstertid nu kommer” är ett spännande drama, med lika mycket kärlek för det filmiska hantverket som för karaktärerna. Filmkollektivet Crazy Pictures visar att lilla Norrköping kan mäta sig med Hollywood. Jag kom för actionscenerna och de visuella effekterna, men lämnar bion med en stark emotionell käftsmäll.

Skildringen av framtiden i ”The Titan” är inte så galen som den brukade vara i äldre science fiction-filmer. Däremot förvandlas den efter en sansad inledning till B-action med fäbless för absurd body horror.

Att gå i high school, försöka förlora oskulden OCH upptäcka att man är gay är aldrig lätt, åtminstone inte på film. Den här tonårsrullen liknar många andra i genren men lyckas både underhålla och ta de stora känslorna på allvar.

SNL-komikern Taran Killam har lyckats värva Arnold Schwarzenegger till sin regidebut där actionlegenden driver friskt och glatt med sig själv. Tyvärr är själva filmen en tämligen tam mockumentär-komedi som aldrig lyckas lämna något större intryck.

Spaniens Oscarsbidrag ”Summer 1993” är en lite sömnig självbiografi till film som följer en sexårings nyblivna föräldralösa liv.

Modeskaparen Alexander McQueens intensiva karriär och alltför korta liv ägnas en habil dokumentär som inte förutsätter enorma förkunskaper hos tittaren. Det är initierat och kärleksfullt skildrat.

Uppföljaren till enormt framgångsrika ”Jurassic World” väcker bittra minnen av ”The Lost World”. Än en gång blir vi påminda om att den här filmserien har fler dalar än toppar.

Vi fattar. Clint Eastwood vill hylla de här hjältarna som förhindrade en tragedi och det förtjänar dem. Men att ge trion – samtliga glada men talanglösa amatörer – huvudrollerna i en tämligen dålig film känns inte som bästa sättet…