Bröllopskaos 2014
Komedi
Frankrike
97 MIN
Franska
Bröllopskaos poster
Synopsis
Claude och Marie Verneuil, ett traditionellt och katolskt överklasspar, har fyra döttrar. Även om de alltid försöker visa att de är fördomsfria, tycker de fortfarande att det var svårt när deras första dotter gifter sig med en muslim, deras andra en judisk man och deras tredje en kines. 
Ditt betyg
3.2 av 64 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg
Info
Originaltitel
Qu'est-ce qu'on a fait au Bon Dieu?
Biopremiär
DVD-premiär
16 februari 2015
Språk
Franska
Land
Frankrike
Distributör
Noble Entertainment
Ålder
15 år
Längd
Recensent
6 oktober 2014 | 16:00

Underhållande om fransk rasism

Det är svårt att sympatisera med föräldrar som bryter ihop för att deras dotter ska gifta sig med en svart man. Det är bara en av många rasistiska skämt som missar målet i den här ojämna, franska komedin. Men samtidigt finns här både rolig humor, en hel del charm och duktiga skådespelare som väger upp bristerna.

En fransk komedi om rasism! Det är knappast något lättsmält filmskaparna bakom ”Bröllopskaos” har tagit på sig. En film som tar sig an fler rasfördomar och etniska stereotyper än ”Crash” och samtidigt utspelas i en av de europeiska länder som drabbats av största främlingsfientlig högervind. Ett något riskabelt – och inte helt lyckat – projekt.

Trots temat är det en närapå renodlad komedi i bästa farsstil som mer liknar ”Får jag presentera min mamma Herr Albin”, där man tog sig an homofobi på ett liknande sätt. Om ämnet låter väl provokativt för en komedi så bör det tilläggas som ursäkt att det är typen av film där samtliga rollfigurer har fördomar om varandra (en kines kallar en arab för ”Yassir Arafat” som å andra sidan kallar honom ”Jackie Chan”).

Katolska paret Claude och Marie Verneuil (Christian Clavier och Chantal Lauby) har sett sina tre äldsta döttrar gifta sig med män från olika kulturer och religioner. Familjemiddagarna slutar inte sällan i bråk och pressen är stor på den yngsta, ogifta dottern. När hon väl ska presentera sin fästman så är visserligen katolik – men från Afrika! Och snart är tjocka släkten på väg… Ja, svenska titeln summerar vad som komma skall.

Det är en extremt ojämn film som pendlar mellan att vara direkt otrevlig och rasistisk (precis som flera karaktärer) till hejdlöst rolig och trivsam (precis som nämnda karaktärer blir när de ”lär sig”). Samtidigt som här finns några riktigt träffsäkra parodier på diverse stereotyper finns även de som missar målet helt – och när skratten uteblir övergår i genant, ren rasism.

Huvudpersonerna, föräldrarna, är typiska exempel. Ofta är de bara okunniga, rädda patrioter med förlegad syn på invandrare. Men när de fullständigt bryter ihop av enda anledning att fjärde dottern förlovat sig med en svart man så blir det inte bara löjligt utan rätt vämjeligt. Det är svårt att bry sig om två så pass inskränkta personer, speciellt när fadern ska agera tupp mot dotterns liksinnigt envisa svärfar. Rasistiskt och mansdominerat på ett sätt långtifrån det mer politiskt korrekta Sverige kanske.

Men för varje unken scen eller replik så finns här gott om förlösande (fungerande) humor, såväl rapp, kul dialog som härligt traditionell slapstick. Filmens andra halva tar sig och både lite charm och värme (om än förutsägbar sådan) infinner sig. Skådespelarna går definitivt inte att klaga på och man lyckas utveckla de flesta rollfigurerna förvånansvärt väl med tanke på hur överbefolkad ensemblen egentligen är. Det är en långt ifrån helgjuten men ändå tillräckligt underhållande film som förtjänar extra credd att ta sig ut på det politiska minfält som fransk rasism ändå är. 

Däremot får som vanligt titelöversättarna (originaltiteln ”Qu'est-ce qu'on a fait au Bon Dieu?” betyder ungefär ”Vad gjorde vi Gud?”) rejäl bakläxa.
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (2)
2
Till paret Verneuils stora förtret gifter sig tre av fyra döttrar med män av olika nationaliteter, vilket skapar stora kulturkrockar med hur dem själva uppfostrat sina barn i stark fransk anda. Allt hopp står till den yngsta dottern, vars nya hemliga man åtminstone är katolik... Tanken var väl bra i grunden, men blev tyvärr ett stort magplask:( Filmen ligger på gränsen till att vara rasistisk och fördomsfull hela tiden, visst att man kan skämta om olika kulturer och dess uniquness men att bara dra upp gamla stereotypa fördomar, kallar jag varken kreativt eller roligt?! Blev ingen hit, så betyget blir bara en tvåa... Cast: Christian Clavier, Chantal Lauby, Ary Abittan mfl.. AA
Läs mer
4
Underhållande om Fransk Rasism ? Hallå !!! I rättvisans namn måste det väl ändå vara "Underhållande om att alla är rasister", Men eftersom Sverige har målat in sig i ett hörn och har stora skuldkänslor för sitt agerande under andra världskriget , så är det mina barn och andras Ungar som gäller Inte ett ord om att alla är lika rasistiska mot varandra. Inte ett ord om att den Afrikanska familjen är lika rasistisksom fransmännen. Hur kan man säga att det franska paret är rasistiskt då ingen av döttrarna är gift med en fransman ? Det är svårt att sympatisera med föräldrar som bryter ihop för att deras son ska gifta sig med en vit kvinna. Charles far är helt hysterisk ! Det är bara ett av många rasistiska skämt som missar målet i den här ojämna, franska komedin. Vad är målet ? Hur skulle de ha gjort så att de rasistiska skämten inte missade målet ? Jag har nog aldrig sett en filmrecension som så utstuderat försöker sitta på 7 stolar samtidigt. Det närmaste jag kan komma det är att recensera Denzel Washington i Equalizer som en hjälte men i nästa sekund fördöma hans sätt att sätta sig över lagen , för att sedan hylla våldet som underhållande samtidigt som du med emfas påpekar att våldet missar målet, utan att för den skull redogöra vad målet är. Recensionen av Bröllopskaos haltar betydligt pgr av recensentens oförmåga att inse vad som är filmens syfte. Tqck
Läs mer