#SFF11 – Mobbad tonåring tvingas ta hand om senil släkting, får fadersgestalt i excentrisk rektor och blir vän med skolans snygging. Ja, originalet är knappast den starka sidan hos ”Terri”. Och trots fin stämning, några inspirerade scener och minnesvärda skådespelarinsatser (John C. Reilly!) så faller den på bristen att ha något nytt att komma med.

En familjekomedi om robotar som slåss låter kanske inte särskilt spännande och mest, liksom ”Transformers”-filmerna, en ursäkt för våld med 11-årsgräns. Men här finns trots oräkneliga, publikfriande klyschor en rar film om den lilla människans kamp mot de större med tillräckligt mycket hjärta, humor och spännande fighter för att hålla tittaren vid liv.

#SFF11 – Danskarna tar sig an den gamla psykopatthrillern av ”Farlig förbindelse”-typen men istället för kokande kaniner finns här en mans obehagliga besatthet av sin frus inre. Dessvärre förblir huvudkaraktären mer irriterande än skrämmande.

#SFF11 – Bruce LaBruce är för den icke insatte en kanadensisk fotograf och filmskapare som sedan debuten 1987 chockat och provocerat den amerikanska publiken med diverse udda bidrag inom queerkulturen, bl.a. konstnärliga filmer med gayporrinslag. Här får vi följa den frigjorde, högst originella konstnärens arbete och hur det påverkat queervärlden.

#SFF11 – Att Chastity Bono, dotter till Sonny & Cher, skulle byta kön blev inte oväntat förstasidesstoff i helylle USA. I den här dokumentären får vi följa bröstoperationen, hormonbehandlingarna och hur de påverkar Chaz och inte minst sagt flickvännens vardag. Det är lite spretigt och moraliserande men ändå intressant och sevärt.

#SFF11 – Ibland överträffar verkligheten dikten. ”Project Nim”, en dokumentär om schimpans som uppfostras som människa, är en sådan. En fantastisk men samtidigt tragisk och gripande historia om hur människan återigen sviker och utnyttjar ett av naturens barn.

#SFF11 – Det är alltid befriande att se barnskådespelare som lyckas bevisa sig själva som äldre. Både Freddie Highmore och Emma Roberts är suveräna i den här indiefilmen som är både söt och charmig men tyvärr lite för mycket typisk – indiefilm.

#SFF11 – När tonåringar ska skildras på film blir det oftast antingen översnyggt paketerat i Hollywood-stil eller rejält deppigt och melankoliskt. Det här polska dramat tynger på det sistnämnda och även om här finns några intressanta iakttagelser av livet som frustrerad tonåring så blir det alldeles för eländigt, gapigt och jobbigt att kolla på.

#SFF11 – Romantik på film har en tendens att bli överdramatisk och pretentiöst eller Hollywood-sliskigt och sockersött. I ”Like Crazy” har man dock träffat huvudet på spiken med en nästan outhärdligt smärtsam skildring av hur ett dömt långdistansförhållande tär på två unga, naiva människor.

#SFF11 – Hämnddramer på film är ofta saftigt våldsamma och brutalt tillfredställande men i lågmälda ”Another Silence” ligger fokus på sökandet, frustrationen och en oväntad kulturkrock.

I bioaktuella ”I Don’t Know How She Does It” försöker Sarah Jessica Parker jonglera livet som mamma och fru med sin finanskarriär.

#SFF11 – Takashi Shimizu, regissören bakom både de japanska och amerikanska ”The Grudge”-filmerna, ger sig på genren igen men har ersatt spökbarn och långhåriga kvinnor med – en kanin!

#SFF11 – Ojämna Joel Schumacher fortsätter att vara ojämn med ”Trespass”, en thriller som å ena sidan är spänning på nagelbitarnivå men å andra sidan faller på desperata försök att vara smart, generande repliker och icke-engagerande karaktärer.

#SFF11 – Skräckantologier har gått från klämkäckt äckelroliga till mer pretentiöst dystra på senare tid. ”Little Deaths” är så långt ifrån ”Creepshow” och ”Tales from the Crypt” man kan komma med sin grådaskiga, brittiska arbetarklasskildring och diskbänksrealism.

#SFF11 – I skuggan av svenska kärlekshistorien ”Kyss mig” kommer ett smått revolutionerande drama om två iranska tonårsflickor som förälskar sig och inser att de har alla odds emot sig. Det är starkt, vågat och gripande med fenomenalt spel respektive regi av tre spännande debutanter.

#SFF11 – Smarta tonårskomedier är knappast något publiken är bortskämd med och när väl en färskvara av den sorten dyker upp bör man ta tillvara på den. I ”Damsels in Distress” finns liksom i ”Clueless” och ”Mean Girls” smart humor, rapp dialog och skådespelare med perfekt komisk tajming, men tempot släpar efter och det saknas en gnista – och poäng.

En lite väl klassisk historia om den medelålders advokaten och ensamme tonåringen som räddar varandra får ett ordentligt lyft av fantastiska skådespelare, sympatiska karaktärer och ett stort, bultande hjärta.