Att Michelle Williams är drottning i den här typen av indiedrama visste vi redan, men oväntat nog funkar även Seth Rogen fint i denna otrohetshistoria.

Alla har minst en – motsatsen till favvoskådisen, den där talanglösa, irriterande typen som dyker upp överallt. Här är tips på var du kan se dem möta ljuset i tunneln, om än bara på film.

Flickfavoriten Zac Efron har blivit karl. I det här romantiska dramat spelar han en hård marinsoldat som spelar piano och gillar filosofi. Tyvärr överanstränger han sig i sitt försök att undvika sitt tidigare alster av tjejtjusarposer och kärlekshistorien har vi sett otaliga gånger.

Sedan början av 80-talet när VHS-spelaren och det nostalgiska videobandet introducerades har möjligheten till hemmabio glädjat allt från fredagsmyssugna par till ekonomiskt begränsade barnfamiljer. Upplägget – att kunna se film, som tidigare begränsats till den stora bioduken – hemma var fantastiskt och särskilt idag med alla dyra hemmabioanläggningar som finns att tillgå så har biograferna fått sig en rejäl rival inom filmtittandet.

I ”Project X – Hemmafesten” försöker tre tonåringar anordna tidernas hemmafest. Men vi vet några filmfester som är desto mer minnesvärda…

Fransmännens fördomar om den svenske mannen sätts på sin spets i denna söta, lilla romcom där Audrey Tautous charm matchas väl av François Damiens rara, blågula klant. Men en välbekant story och övertydliga metaforer gör resultatet ojämnt.

Så har man dammat av ännu en gammal 80-talsserie för filmduken. Fast som vanligt är det mer anpassat för fans av de nya stjärnornas moderna filmer snarare än originalet (med undantag för några ganska väntade cameo-roller). Kul är det dock om än extremt ojämnt.

#SFF11 – I jämförelse med andra brittiska thrillers om kriminella och yrkesmördare har ”Kill List” något extra, en obehaglig stämning som kulminerar i den överraskande upplösningen. Däremot känns det stundtals överdrivet provokationssökande och mycket grovt våld för våldets skull.

I en tid där en filmatisering av Sänka skepp representerar filmutbudet är det lätt att ifrågasätta Hollywoods tankeverksamhet.

Remake-Hollywood fortsätter att sno idéer från européerna och den här gången har man uppdaterat en isländsk kuppfilm med Mark Wahlberg i huvudrollen som ex-smugglare tillbakatvingad på den kriminella banan. Bra action och alltid sevärde Ben Foster överväger inte det faktum att Wahlberg faktiskt är en rätt träig skådis, och att känslan av en amerikansk version av en mycket bättre film inte går att skaka av.

Skådespelarna, framför allt den som alltid graciösa Rachel Weisz, är behållningen i ”The Deep Blue Sea”, detta svulstiga, brittiska triangeldrama som har svårt att komma ifrån det den faktiskt är – en filmad pjäs.

Dansk kostymfilm kombinerar historielektion och passionerad kärleksdrama med tjusiga paret Mads Mikkelsen och Alicia Vikander. Det är snyggt, påkostat, välspelat och spännande men filmen hade gynnats av bättre fokus och tajtare speltid.

Romcoms för trettioplussaren har fått ett uppsving tack vare ”Bridesmaids”. Här återförenas fyra av stjärnorna för en till av typen Föräldraskap med Komplikationer. Regidebuterande huvudrollsinnehavaren Jennifer Westfeldt får till en del poänger men passar illa framför kameran och manuset är ganska slätstruket.

Efter en drös ”American Pie”-uppföljare, varav de senaste gjorts direkt på DVD utan originalkaraktärerna, samlas här det ursprungliga gänget för en skolåterförening. Som vanligt varvas pubertala könsskämt med inställsamma kärlekshistorier och resultatet är liksom karaktärerna stundtals pigga men ofta lite trötta och avdankade.

Bioaktuella ”Wrath of the Titans” är måhända inget mästerverk men en av få filmer som slår originalet – kanske för att ettan var skräp. Det finns dock en hel rad filmer vi hellre ser fortsättningar på.

Den som förväntar sig en vampyrfilm av ”Twilight”-typ lär bli besvikna på ”The Moth Diaries”. Samtidigt är det ingen traditionell vampyrfilm heller utan ett lågmält, stämningsbaserat thrillerdrama med subtilitet som främsta kännetecken. Inte en film för alla smaker, minst sagt.

Feelgoodmästaren Lasse Hallström är tillbaka och tar sig an något så svårsmält som flugfiske! Självfallet är historien om en shejks befängda idé att plantera in lax i Jemen en ganska traditonell kärlekshistoria vars sympatiska aktörer är bättre än de lite pretentiösa budskapen om tro och livet.