En av våra absolut största filmstjärnor och mest begåvade skådespelare fyller 70. Det firar vi med valfri gangsterrulle.

Gammal är äldst. En trött Bruce Willis och hans betydligt gladare motspelare är tillbaka i ett actionäventyr som varken är särskilt roligt eller spännande men räddas av en härlig ensemble.

Brunetten som gjorde sig ett namn via ”That 70’s Show” och ”Family Guy” tar det officiella steget till vuxenrollerna när hon nu fyller 30.

Charles Dickens klassiker ”Lysande utsikter” blir långfilm för tredje gången men regissören Mike Newell berättar den tyvärr på ett rätt slätstruket sätt. Det är vackert, pampigt och med en stabil ensemble men man lämnas tämligen oberörd.

Välj inte fel film: vi lär dig se skillnaden på två actionfilmer med snarlika namn.

Finns det en svensk guilty pleasure värd namnet så är det 80-talsskräckisen med tre Guldbaggevinnare i yngre upplagor. Det är ofta dåligt på en sådan nivå att det blir kul men även – faktiskt – stundtals riktigt spännande.

Allas vår älskade tokstolle Jim Carrey är tillbaka som ännu en härligt stollig karaktär, Colonel Stars and Stripes i ”Kick-Ass 2”. Efter nästan 20 år som en av de absolut största stjärnorna inom komedin så tar vi en titt på hans mest minnesvärda filmer.

Det var bara en kort tidsfråga innan filmen om världens mest ökända hacker, Julian Assange, skulle landa. Oscarsvinnaren Alex Gibneys dokumentär gräver i både fakta och Assanges såväl som Bradley Mannings personligheter och det är högst intressant. Men den optimistiska speltiden tar ut sin rätt och Gibney kan inte riktigt försvara vissa personliga attacker på sina objekt.

I skuggan av alla sci-fi-blockbusters som invaderar vita duken släpps denna simpla men intressanta installation på video-on-demand. En befrielse från högljudda effekter och med fin atmosfär men historien (inklusive finalen) lever inte upp till talangen bakom och framför kameran.

Pixar fortsätter att göda biopubliken med älskvärda, animerade filmäventyr och just nu roar deras 14:e installation ”Monsters University” unga och gamla på vita duken. Vi tar en titt på deras tidigare alster och listar favoriterna.

När Neill Blomkamp följer upp ”District 9” med en färsk sci-fi med Matt Damon i huvudrollen är förväntningarna höga. Och lyckligtvis så infrias de nästan smärtfritt med bra action, genomtänkt samhällssatir och lysande skådespelare.

Mellan de älskade klassikerna och de bespottade kalkonerna finns de bortglömda B-filmspärlorna som du inte visste att du borde se. MovieZine tar med dig in i skräpfilmernas fyndhörna.

En supersmal, experimentell indiefilm som ”lånar” från både klassiska regissörer och kommersiell film. Vad man tycker om ”Vanishing Waves” är en rejäl smaksak – den verkar mer gjord för pretentiösa filmanalytiker än en vanlig biopublik. Men snygg är den även om eftersmaken är aningen besk.

Skam den som ger sig. Försöket till hygglig svensk skräckfilm har gjorts åtskilliga gånger och senast i raden är ”Evil Dead”-inspirerade ”Vittra”. Hantverket är förvånansvärt hyggligt med nämnvärda liter blod, men så fort någon öppnar munnen lutar det ofta åt parodi.

Det är dags för Pride igen och det firar vi genom att uppmärksamma filmer på gaytema som du kan ha missat. Många sevärda titlar har hamnat lite i skuggan av ”Brokeback Mountain” och ”Fucking Åmål”.

Det är med glädje som vi återser monsterduon Mike och Sully i Pixars första prequel. Det finns nog med charm och humor men själva historien inklusive dess oundvikliga moralkakor har vi sett några gånger för mycket.

En sportfilm om något mer än bara sport. Hollywood fortsätter välkommet att skildra afroamerikaners historia i USA med ett drama om Jackie Robinson, Major League Baseballs första svarta spelare. Det är intressant och stundtals fängslande men man saknar fördjupning i huvudkaraktären. Harrison Fords insats som direktör är distraherande publikfrieri.