Att Pernilla August alltid levererar är ingen nyhet men det är extra kul att se henne som sur tant i den här inställsamma men trivsamma feelgood-komedin.

En superstark hjälte, en oberäknelig skurk och en kalkylerande mastermind. Eller tre helt vanliga snubbar som fått hela grejen om bakfoten? M. Night Shyamalans oväntade uppföljare till ”Unbreakable” och ”Split” är ännu en jordnära flört med serietidningsgenren. Men säg den superhjältetrilogi som avslutas på topp? Att stänga in tre fascinerande karaktärer ger tyvärr inte mycket utrymme för spänning.

DC visar att de har TV-muskler med nya stjärnbeströdda ”Titans”. En serie med mörker, skärpa och inte minst välkommen potential.

Dyster science fiction om framtida teknologi som tar över är inget nytt, men Leigh Whannells tokiga hämndhistoria ”Upgrade” erbjuder underhållning som vågar vara fånig och intellektuell på samma gång.

Sex ramar in denna otroligt underhållande, roliga och briljant berättade serie om relationer, kärlek och att söka efter sin plats i tillvaron. Detta är en synnerligen välspelad brittisk komedi med bland andra en lysande Gillian Anderson i en annorlunda, men väldigt intressant roll.

Eteriska kvinnor och män som vid rustika vävstolar flätar samman tidsband till skira tyger, utgör början på detta visuella mästerverk till saga. Ett jordnära fantasydrama om moderskapets vedermödor, och om hur tid och åldrande präglar relationer (kanske mer än vi önskar). Mari Okadas regidebut är tårdrypande och häpnadsväckande vacker.

Snärtigt och skarpt om Brexit och den digitala demokratins inneboende, självförstörande potential. Komplext men ändå lättillgängligt, Benedict Cumberbatch med combover. Det går att ha det mycket tråkigare på HBO Nordic just nu än med ”Brexit: The Uncivil War”.

Gerard Butler ska stoppa ett krig mellan USA och Ryssland i en film där båda presidenterna lyssnar på och bryr sig om folket. Trovärdigheten är alltså inte den bästa och långt ifrån filmens enda brist men den är trots allt inte den sämsta av sin sort.

När Dick Cheney ser sin blivande fru i ögonen och lovar att bli den man hon vill ha, ändras hela världens framtid i ett nafs. Han skulle komma att bli den mest inflytelserika vicepresidenten genom tiderna, och ”Vice” är berättelsen om hur det (kan ha) gått till.

Ett pretentiöst och överdrivet sentimentalt drama om att lyckas på egna meriter. Denna påstådda komedi är i princip aldrig särskilt rolig och J-Lo hjälper inte direkt till.

Peter Jacksons dokumentär om första världskriget är en väldigt speciell om inte alltigenom behaglig filmupplevelse! En fullpoängare som berör mig så starkt att det känns viktigt att ha fått sett den, även om det kommer ta ett tag innan jag orkar se den igen…

Will Ferrell inviger 2019 med en kiss-och-bajs-dränkt parodi på världens främste detektiv. Nu kan filmåret iallafall inte bli så mycket sämre.

Äntligen är uppföljaren till norska actionsuccén ”Vågen” här. Regissören John Andreas Anderson lyckas fint med att skapa mardrömslika scenarier, även om det tar lite längre tid för adrenalinsekvenserna att kicka igång i ”Jordbävningen”.

Det senaste TV-dramat och samarbetet av regissören Simon Kaijser och manusförfattaren Jonas Gardell hanterar även det tragiska människoöden med dyster ton, levande repliker, gott om tidshopp och fint skådespel.

Clint Eastwood regisserar, producerar och spelar huvudrollen i verklighetsbaserade ”The Mule”, som handlar om den gamle charmören och liljeodlaren som börjar smuggla droger åt en mexikansk kartell. En lättillgänglig film med mycket charm – för vem kan motstå Clintans kisande iskalla blå?

Spionberättelser (och även mer specifikt adaptioner av John le Carré-romaner) har gjorts till döds i film- och tv-form vid det här laget, men när ingen mindre än Park Chan-wook gör det med så pass mycket finess och tyngd är det bara att totalkapitulera.

Ethan Hawke har 24 timmar på sig att störta en ondskefull, internationell militärorganisation, vilket han på något sätt lyckas med utan att skapa minsta spänning eller intrig.