Alla som hejade på Isak + Even får titta bort nu, när ”Skam”-stjärnan Tarjei Sandvik Moe kastar sig in i het affär med en äldre kvinna. Norska ”An Affair” är snygg, erotiskt laddad och kittlande kontroversiell, men filmens mer osannolika vändningar kräver en skämskudde nära till hands.

I år är det 20 år sedan ”Mulan” gick upp på svenska biografer. För dem som inte sett filmen sedan dess kan det vara värt att ge den en chans. Även i vuxen ålder charmerar, underhåller och berör ”Mulan” lika mycket som den gjorde för två decennier sedan.

Isländske regissören Baldvin Z har hämtat inspiration ur verkliga berättelser om tonårstjejer med drogproblem, och visar en annan sida av natursköna Island i en av årets deppigaste filmer.

Ständigt intressante Steve McQueen gör ett djärvt försök att kombinera genrefilm och samhällsanalys i den häftigt emotsedda ”Widows”. Trots hög ambitionsnivå och en stjärnspäckad rollista blir slutresultatet splittrat, präktigt och på sina håll onödigt sentimentalt.

Islands Oscarsbidrag för 2019 är en härlig dramakomedi om en David och Goliat-strid. Ett unikt kvinnoporträtt och kreativ regi gör ”Woman at War” till en film som fascinerar från första till sista bildrutan.

Som vanligt kommer ett påkostat, Hollywood-signerat juläventyr för hela familjen som ett brev på posten. Knasiga figurer och 3D-effekter tills du storknar men särskilt roligt eller spännande är det inte.

När skådespelerskan Tuva Novotny långfilmsdebuterar som regissör är det med ett ambitiöst drama gjort i en enda lång tagning. Lika beundransvärd är Pia Tjeltas hjärtskärande insats, som en mor som går igenom en helveteskväll.

”King of Thieves” är en extremt långtråkig och otroligt intetsägande kuppfilm, och det hjälper inte att man på sina håll använder snabba klipp i ett försök att speeda upp det hela. Inte ens det faktum att man samlat ett gäng makalösa skådespelare med en alltid lysande Michael Caine i spetsen lyfter detta misslyckande märkbart.

När Jamie Lee Curtis greppar yxan och vrålar ”MICHAEL!” då höjs adrenalinnivån ordentligt. Återföreningen mellan Laurie Strode och den vitmaskerade Michael Myers är en respektfull slasher med gott om referenser, spänning och blodiga mord.

Det enda ”The Chilling Adventures of Sabrina” har gemensamt med sin 90-tals föregångare är mostrarna Hilda och Zelda samt den svarta katten Salem. I allt annat är rebooten långt från sådär mysrysligt charmig som originalet var. Humorn har fått ge vika för demoner, barnmord och Satan själv i nyputsade klövar. En udda fågel (svart korp) på tonårsserie-himmeln… eller kanske snarare helvetet.

Fede Alvarez har regisserat den andra engelskspråkiga filmen i Stieg Larssons Millennium-serie om hackaren Lisbeth Salander. Han gör ett gott jobb på sina håll och resultatet är en snygg, actionladdad film som tyvärr i slutändan faller på sin tunna intrig och platta karaktärer. Claire Foy som Salander är riktigt bra, men ”svenskbryter” så gravt att det påverkar hela filmen och min upplevelse av den.

Rami Malek gör en skinande insats i en lika träffsäker som trallvänlig skildring av rocklegenderna Queens framgångssaga.

Rapparen och multikonstnären Boots Riley har tagit steget till vita duken och regisserat en av årets mest säregna och innovativa visioner.

Peter Dinklages skådespelarinsats i det egna passionsprojektet lär ha säkrat honom en välförtjänt Emmy-nominering. Som helhet betraktad är annars ”My Dinner with Hervé” en ytterst konventionell biopic, med allt vad det innebär av övertydlighet, förenklingar och forcerad dramaturgi.

Orson Welles är tillbaka, 33 år efter sin död, med vad som bäst kan beskrivas som en förvirrande filmupplevelse. ”The Other Side of the Wind” kommer nog uppskattas allra mest av den riktigt inbitne filmnörden, och blir ett perfekt analysprojekt för filmstudenten.

”The Ballad of Buster Scruggs” är en film för framför allt inbitna Coen-fans och de som älskar gamla västern-rullar. Den komer inte gå till historien som brödernas bästa, men är fortfarande en underhållande filmupplevelse.

Storslaget svenskt vikingaäventyr med stjärnor som Peter Haber, Torkel Petersson och Claes Månsson i rollerna. Detta moderna Ronja Rövardotterdrama är inte direkt supermodernt, men ändå spännande och välspelat. Gustaf Åkerbloms familjefilm är i slutändan väl sevärd, även om den kanske inte direkt kommer sätta sig på minnet.