Alice i Underlandet (2010)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
17-åriga Alice är på ett viktorianskt party där hon är på väg att bli bortgift till någon av de hundratals struntförnäma societetsmänniskorna. Hon springer iväg i panik och följer efter en vit kanin in i ett hål och hamnar slutligen i Underlandet, en plats hon besökt tio år tidigare, men glömt bort.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: ALICE I UNDERLANDET

Burton vilse i Underlandet
Att Hollywoods favorit-excentriker Tim Burton skulle göra film av den kanske mest skruvade och surrealistiska av alla klassiska barnböcker såg på förhand ut som en drömkombination. Men med facit i hand visar det sig att "Alice i Underlandet" är Burtons mest konventionella film på länge. Och stundtals ganska tråkig. Nu ska det tilläggas att det är 2D-versionen som recenseras, det är mycket möjligt, till och med troligt att Burtons digitala excesser kommer bättre till sin rätt i 3D-versionen.

Nu är det trots allt Tim Burton vi talar om och om det är något som är säkert med den baskerälskande regissören så är det att hans filmer är visuellt genomtänkta från första rutan till den sista. Det gäller naturligtvis även här och stundtals är hans vision av Lewis Carolls bisarra underland precis så fantastisk som man hade hoppats på.  Men ganska snabbt fylls bägaren (eller tekoppen) med smolk. Sällan har jag sett en film som är så proppfull med digitala effekter som verkligen känns...digitala. Jag kan faktiskt inte förstå hur den visuellt så pricksäkre Burton lät hela filmen dras igenom datorspelsfiltret till den höga grad som den ser ut att vara. Det är svårt att skaka av sig känslan av att man ser på en film som låtsas vara - och ser ut- som en fantastisk saga men känns som en vacker rad skärmsläckare.

Berättelsen då? Unga Alice bor i 1800-talets England och ska precis giftas bort mot sin vilja med en enastående pompös yngling när hon som av en slump trillar ned i ett hål och hamnar på en mycket märklig plats. Underlandet. Snart stiftar hon bekantskap med den ena underliga varelsen efter den andra: den galne hattmakaren (Johnny Depp), tvillingpojkarna Tweedledee och Tweddledum (Matt Lucas) och den leende katten (Stephen Fry) för att bara nämna några. Det dröjer inte länge förrän Alice är indragen i en bitter maktkamp mellan den genomonda röda drottningen (spelad av fru Burton, Helena Bonham-Carter) och hennes godhjärtade syster den vita drottningen (Anne Hathaway). Och plötsligt förvandlas Burtons surrealistiska skröna till en helt vanlig fantasyrulle om jakten på ett svärd och en fasansfullt elak drake.

Och det är här någonstans som "Alice i Underlandet" blir en besvikelse trots att den faktiskt gör en hel del rätt. Filmen känns allt mer och mer som bara yta och inget innehåll. Konstigt nog känns det mer som en vanlig Disneyrulle än något signerat Tim Burton och det kan knappast vara positivt i någon värld.

Det har pratats mycket om Johnny Depps tolkning av den galne hattmakaren och det är väl inget fel på honom, men ärligt talat är det inget speciellt att se på heller. Då är Helena Bonham-Carters sköna överspel som röda drottningen betydligt mer underhållande. Faktum är att så fort hennes digitalt uppsvällda huvud synd i bild så stjäl hon scenen på studs. Musiken är som vanligt signerad Danny Elfman och låter precis som du föreställer dig, det vill säga bra.

Så var hamnar vi till sist? Efter en gäspningsframkallande avslutning som är som lyft ur en medioker Narniafilm tycker jag att "Alice i Underlandet" är Burtons minst inspirerande film på ganska länge. Samtidigt var resan dit ganska underhållande och ett fåtal gånger riktigt rolig. Att se Burtons Disneyfilm är som att dricka en ljummen kopp Earl Grey. Gott för stunden, men bortglömd så fort sista droppen är urdrucken.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
Anders Falun
Såg om den nu härom dagen och detta ledde till ett halverat betyg från 2-1/5 ! Pastellfärger , psykedelika och osammanhängande knep och knop gör detta till en bedrövlig film.  Soppa utan spik och Burton harvar med genrerelement helt utan ansvar eller egentlig mening. Cgi inramar det hela och får fungera som utfyllnad hit och dit. Depp , Burton och Disney är en ohelig allians som bäst undvikses !! Se om Burtons finstämda saga Sleepy Hollow, Edward siccorhands Eller varför inte hans Batman Returns som är en lite snöglob till filmpärla
Filmrullen
Måste nog se om den här och tänka över mitt betyg.
Film
En trea är den minst värd!
Visa fler (175)

Relaterade filmer