Sök
RECENSION: ”Cell 8” är en rätt meningslös deckarserie, som varken är underhållande eller särskilt spännande. Det handlar om hämnd, dödstraff och korruption. Viktiga ämnen absolut, om de hanteras på rätt sätt vill säga, vilket tyvärr inte sker här.
”Playground” är ett gripande och autentiskt drama om gruppdynamik och mobbing bland lågstadiebarn. Filmen utgår strikt ur barnens synvinkel och skolgården är skådeplatsen för spänningen som uppstår, när de små lämnas åt sina öden på rasterna.
”Bad Sisters” är en spännande och underhållande irländsk serie, som lyckas överraska, trots en till synes ganska enkel intrig. Josephine Bornebusch har regisserat flera avsnitt och övertygar som vanligt. Liksom gör samtliga andra inblandade också.
”Beast” är en föga överraskande, men ändå ovanligt underhållande safariaction som övertygar framförallt med sina snygga tekniska lösningar. Det är dessutom riktigt spännande och hela tiden välspelat, även om manuset känns ungefär lika nyanserat som ett blötlagt rispapper.
Detta är en sanslöst spännande, fruktansvärt jobbig och till stora dela sann historia om tragedin som drabbade invånarna i New Orleans 2005. Serien skakar om och upprör in i märgen, och är utan tvekan årets bästa hittills.
RECENSION. ”Göta kanal 4 – Vinna eller försvinna” är en oförarglig, men också rätt menlös film. Den är dock inte direkt dålig och lär säkert ses och gillas av många. För även om den inte lockar fram många skratt, kan jag ändå uppskatta ambitionen med att damma av en kalkonklassiker och injicera lite nytt liv i den.
Den nakna sanningen, eller bara massa avklätt larv? ”Naked Attraction Sverige” är onekligen underhållande, men också rätt problematisk.
Underbart underhållande uppföljare till serien ”Downton Abbey”, som låter oss, de redan inbitna fansen, att återse våra favoritkaraktärer. Allt är sig likt, men mycket är samtidigt nytt i denna kostymfilm som bjuder upp till en taktfull charleston, bestående av både skratt och tårar.
En otroligt välkommen och uppfriskande uppföljare, som lyckas engagera och roa både stora, som små i publiken. ”Minionerna: Berättelsen om Gru” är en riktigt rolig, spännande och extremt fartfylld film som levererar sina fina budskap med glimten i ögat.
Dokumentärfilmen ”The Janes” är sommarens viktigaste film. Den flög något under radarn när den kom på HBO Max tidigare i juni, men finns nu att se för alla er som missat den.
”Father of the Bride” är en modern version av den gamla klassikern med samma namn. Men trots att dramat har sprinklats med lite nya idéer, och att det onekligen är välspelat på de flesta håll, är historien för platt för att engagera.
”Grandmother” är ett ömsint porträtt av livet och döden som en del av det. Filmen är rätt lågmäld och puttrar stillsamt fram, men historien är samtidigt väldigt berörande.
Idag, den 15 maj, är det 30 år sedan Paul Verhoevens erotiska thriller ”Basic Instinct” hade Sverigepremiär. Det är således 30 år sedan Sharon Stone satt på en stol och skapade både rubriker och filmhistoria. Och det är lika många år sedan den postmoderna femme fatalen, med ishackan i högsta hugg, tog plats bakom ratten och styrde storyn dit hon ville ha den.
Idag är det premiär på den fiktiva miniserien ”The Staircase”, baserad på Jean-Xavier de Lestrades framgångsrika dokumentärserie med samma namn. Av de fem första avsnitten att döma syftar denna dramatisering till att ge ett annat och något djupare perspektiv på tragedin, som är navet i historien.
“Diorama” är en lekfull och välspelad dramakomedi, som undersöker människans aldrig sinande sug efter tvåsamhet. Det blir stundvis väldigt roligt, men mest är det berörande, och för många väldigt lättrelaterat.
Underhållande och underbart skruvad serie om tidsresor och trauman. Natasha Lyonne briljerar i huvudrollen som den rappa och sarkastiska Nadja, med oturen att fastna i diverse tidslinjer som hon inte lyckas ta sig ur. (Recension av säsong 1-2.)
Finstämd melankoli i Eva Hussons vackra ”Mothering Sunday”. Det är berörande som en smekning, välspelat och absolut sevärt. Samtidigt griper tyvärr inte helheten tag så mycket som jag önskar och faktiskt hade förväntat mig.