Sök
Andra filmen om Köpenhamnspolisen Carl Mørck är snyggt producerad och hyfsat bra spelad. Men berättelsen engagerar aldrig, manuset brister och utnötta deckarklyschor används med tveksamt resultat. Det här är en uppföljare gjord på rutin.
När Disney tar sig an en mer komplicerad Sondheim-musikal är det inte konstigt att resultatet blir något som faller mellan stolarna. ”Into the Woods” verkar ha en trogen skara fans, men för en oinvigd är det svårt att navigera mellan det överdrivet teatrala introt, som knappast tilltalar vuxna, och den framväxande satiren som den yngre skaran har föga glädje av.
”Moulin Rouge” kom året innan och blev både en kritiker- och publikfavorit och öppnade upp för en comeback för musikal-genren. Sen kom ”Chicago”, en sämre film enligt många som förfärades när filmen gick och vann hela sex Oscars. Men ”Chicago” är en bra musikalfilm, ibland riktigt bra.
Suggestiv spänning och krypande obehag möts i denna enkla men mycket otäcka filmiska mardröm. ”It Follows” är med sitt effektiva foto och kusliga musikaliska ledmotiv en otroligt skrämmande skräckfilm som garanterat kommer bringa dig kalla kårar och störa din nattsömn.
Ett gripande och stundvis lätt sentimentalt drama om vår historia och vikten av att inte glömma den. ”Woman in Gold” är en angelägen film om personlig upprättelse, men handlar samtidigt om en tragedi som drabbade hela mänskligheten.
Det är aldrig ett bra tecken när filmbolag skjuter på releasedatum. Att som i det här fallet låta filmen ligga i malpåse i drygt två år och dessutom byta studio innan den går upp på duk är rimligtvis ett ont omen. Ändå är ”Seventh Son” inte fullt så värdelös som man kan tro. Snarare harmlös dussinfantasy gjord med gott humör.
Har du ännu inte upptäckt den förträfflige Svampbob Fyrkant? Grattis – du har många animerade säsonger att ta igen, plus en härlig långfilm. Obs: det här är inte den långfilmen.
”Top of the Lake”, ”Mildred Pierce” och ”The Honourable Woman” är alla skickliga miniserier från de senaste åren där en kvinna har huvudrollen, ”Olive Kitteridge” en annan. Ett vardagsrealistiskt och osentimentalt drama som är mycket starkt och modigt med en fenomenal Frances McDormand i titelrollen.
Välskrivna dialoger och fantastiska skådepelare i de viktigaste rollerna lyfter denna egentligen rätt sedvanliga romantiska historia som inte direkt bringar med sig något nytt. Dock är sagan otroligt vackert berättad, med lika enkelt som fint budskap och kommer utan tvekan förtrolla både liten och stor.
En av Quentin Tarantinos favoritslashers är inte oväntat en ganska löjlig B-film med gott om dumt beteende, dåligt skådespeleri och klyschor. Men för fans av genren finns det nog med splatter och nostalgi för en skön Valentine-skräckis.
Dyster svensk diskbänksrealism som utspelar sig i den vackra norrländska landsbygden. Delvis baserad på verkliga händelser är ”Flocken” en mörk och engagerande, men framförallt mycket viktig, film som handlar om hur gemenskapen i ett samhälle kan vändas emot den som allra mest behöver dess stöd.
”Big Eyes” är ett vackert, underhållande och otroligt gripande drama med verklighetsbakgrund. Tim Burton kliver ur skuggorna och berättar en djupt berörande, men till sist ändå hoppfull historia i vilken männen dominerar, kvinnor kuvas och konsten ifrågasätts.
Är du en av få som inte sett originaldelen i slasherserien om sommarlägret Crystal Lakes stackars ungdomar så förbered dig på en rejäl spoiler. Men det är knappast något som sabbar ett mästerverk – ”Fredagen den 13:e del 1” är en rätt korkad B-film som lever på sitt kultrykte och Tom Savinis blodiga effekter.
”Mr Holmes” är ett lågmält detektivdrama som fängslar publiken tack vare en skickligt berättad historia vars olika delar väldigt fint kompletterar varandra. Ian McKellen är lysande som den åldrande Sherlock Holmes medan Laura Linney och Milo Parker övertygar i andra roller. Dessutom är manuset mästerligt och regin av Bill Condon oklanderlig.
Medan bioköerna ringlar sig långa till ”Fifty Shades of Grey” så finns chansen att utforska mer nedtonad, jordnära – och verklighetsbaserad – variant av sadomasochism. Den här dokumentären skildrar en 83-årig, fransk författare och hennes fascination för sexuell dominans. Fascinerande minst sagt men under normaliseringen falnar intresset.
”Fifty Shades of Grey” är ett erotiskt laddat drama efter E.L. James bästsäljande bok med samma namn. Filmen är förvisso på sina håll rätt sexig, men för det mesta bara tomma floskler i omlopp.
Ett hyfsat spännande upplägg om häxor och demoner som tyvärr aldrig fångar mig som film. De unga skådespelarna är duktiga och girlpower-budskapet uppskattas. Men ”Cirkeln” är på tok för lång och de många specialeffekterna fungerar inte hela vägen, vilket stör känslan av mystik.