Steampunkiga cykloper, slajmiga flygfiskar, magiska blåklockor, en busig häxkvast samt en magiskola i islamsk design – Japans nya Studio Ponoc siktar högt och detta färgsprakande familjeäventyret har verkligen allt… från fantasifulla monster till klassiskt onda vetenskapsmän.

”Mademoiselle Paradis” är mer än en film om en blind pianist. Österrikiska regissören Barbara Alberts film handlar om identitet, passion och rätten att få bestämma över sitt eget öde.

En medioker rysare om en modern vandringssägen som varken överraskar eller skrämmer särskilt väl. Det blir lite smårysligt här och var och jag hoppar till där jag sitter, men regissören Sylvain White lyckas inte knyta ihop de svajande delarna till en trovärdig helhet.

”The Darkest Minds” snor lite av framtidsdystopin i ”Divergent”, den lånar lite av superkrafterna och förföljelsetemat i ”X-Men”, och kokar ihop en rätt bekant tonårsfantasy som sällan överraskar.

Det här är en engagerande dokumentärfilm om en av Sveriges mest framgångsrika och omtalade kvinnliga politiker genom tiderna – Gudrun Schyman. Filmen är ett intressant personporträtt men samtidigt ett oerhört viktigt historiskt tidsdokument om kampen att slå sig fri ur patriarkatets klor.

Briljanta Christian Bale leder Scott Coopers mest ambitiösa film hittills och tar med oss på en finstämd och våldsam resa ner i ett rått mörker där alla är potentiella fiender och universum är helt likgiltigt inför oss människor.

Den här sci-fi-filmen från Netflix med mycket fina skådisar i huvudrollerna lyckas tyvärr inte överraska som man önskat. Förutsägbart, klichéartat och allmänt dåligt utfört på de flesta områdena. Förvisso ganska underhållande, men Michael Peña och Lizzy Caplan förtjänar en mycket bättre film att få bära upp.

I ”Teen Titans GO! To the Movies” återser vi våra kära, roliga, och egotrippade superhjältar från den satiriska tv-serien ”Teen Titans GO!”.

Jon Hamm, Ed Helms och Jeremy Renner spelar vuxen-bebisar som aldrig slutar att leka kull i en bromance-komedi som sitt tafatta (förlåt!) upplägg till trots är en lekfull liten skildring av vuxen vänskap.

Oscarsnominerade ”Förolämpningen” är en gripande film som handlar om försoning och känslor av skuld och rättvisa. Detta enkla men engagerande drama utspelas i Beirut och fokuserar på konflikterna där, men berättar samtidigt en historia om människor överallt.

”Zoe” är en sci-fi film om kärleken mellan en människa och en robot. En romantisk berättelse, men på ett lite annorlunda sätt. Robot möter mänskliga känslor och resultatet blir en kärlekshistoria som drivs av programmerade hjärnor.

I ett framtida Los Angeles hämtar stadens tuffaste busar andan på ett vårdhem för skurkar, men frågan är om de alla kan samsas under samma tak. Vi andra vänder med fördel redan i dörren då ”Hotel Artemis”, sina Hollywoodstjärnor till trots, är ett enstjärnigt hotell med usel standard.

Ethan Hunt är tillbaka och lyckas blåsa nytt liv i ”Mission: Impossible”-serien med en av årets mest actionfyllda filmupplevelser.

Glädjebud för musikalälskare i allmänhet och ABBA-fans i synnerhet när uppföljaren till 2008-hiten ”Mamma Mia!” äntligen släpps! Bered er på en timme och femtio minuters kravlös munterhet som charmar en rakt in i hjärtat!

Natalie Dormer, känd bland annat från ”Game of Thrones” är riktigt bra i denna snygga politiska thriller om hämnd och gamla oförrätter. Tyvärr är i princip allt annat i slutändan väldigt mycket sämre och filmen går snabbt från att vara lovande till att bli en fullständigt obegriplig katastrof.

Marina Zenovich dokumentär ”Robin Williams: Come Inside My Mind” är en vacker tribut till den tillsynes sorglöse komikern. Med traditionella intervjuer och en mängd personliga fotografier berättar hon historien om en legend som bara ett fåtal personer fått lära känna på djupet.

Människans relation till Gud står åter i fokus när Bergman skildrar den unga kvinnan Karins psykiska ohälsa i ”Såsom i en spegel”. Ett långsamt och teatraliskt kammarspel som kräver sin uthållige cineast för att nå fram till filmens briljantare andra halva. Men det är inte för Bergmans stora anslag som jag finner den intressant…