Vissa människor verkar födda med en särskild talang. När 18-årige Leonardo DiCaprio 1993 i den här filmen tar sig an sin första stora dramatiska filmroll så är han utan minsta tvekan en naturbegåvning. Han ställs mot självaste Robert De Niro i högform och matchar ikonens styrka.
Baserat på Tobias Wolffs självbiografiska bok så får vi en omskakande familjeskildring med fokus på den rebelliske tonårssonen Toby (DiCaprio). Denne är en bråkstake, men han älskar sin mor Caroline (Ellen Bsrkin). Modern väljer ständigt fel män och varje gång det sker så lämnar hon allt bakom sig och flyr med sin son mot nya drömmar.
Ett mentalt krig börjar
När vi möter duon år 1957 så sjunger de med till Frank Sinatra för full hals i en bil på väg genom ett öppet landskap. Den kärleksfulla kemin mellan mor och son smittar av sig på publiken och vi vill sjunga med dem. De är på väg mot ett nytt liv efter att ha lämnat hennes våldsamme make bakom sig och nu ska Caroline göra sig en förmögenhet på uran.
Efter några oväntade vändringar i planerna så hamnar de hos bilmekanikern Dwight (De Niro) i hålan Concrete. Denne verkar vara charmen själv och han fångar snabbt Carolines hjärta. Tyvärr är han inte den han verkar vara utan ett ärkesvin. Ett mentalt krig börjar mellan Toby och Dwight och det blir drivande för berättelsen. Vi känner att en brutal urladdning är oundviklig.
Ellen Barkin gör en känslig insats
DiCaprio spelar med naturlighet som hela tiden känns spontan. De Niro känns lika äkta, men han verkar hela tiden ha disciplin över sin skådespelarkonst. Skillnaderna passar deras roller. De läser av varandra perfekt när konflikten trappas upp från små tecken att oroa sig över till fysiskt våld, vilket gör det här till en plågsam upplevelse.
Psykologin kring psykisk och fysisk barnmisshandel utforskas med stor trovärdighet. Ett starkt exempel är när Toby inser att han blivit som Dwight i sättet. Modern som låtsas inte se eller höra vad som händer är filmens mest komplicerade roll att spela, men tack vare Barkins känsliga insats så har vi hela tiden empati för Caroline och förståelse för att även hon är ett offer.
Detaljrikt återskapat 1957
Allt är inte lidande och misär, Som uppväxt- och ungdomsskildring så har filmen en lekfull vitalitet och en pulserande känsla av rock ’n’ roll. Tobys vänskap med den homosexuelle och mobbade Arthur är otroligt rörande. Jonah Blechman är oemotståndligt karismatisk i rollen och samspelet mellan honom och DiCaprio är fantastiskt.
Jag vill lyfta fram den imponerande scenografin och det fina jobbet av kostymavdelningen. Tiden när allt utspelar sig är återskapad med härlig detaljrikedom när det kommer till allt från miljöer till kläder, frisyrer och bilar. Tidsandan kompletteras med ett soundtrack som är en skön jukebox fullmatad med hits man inte får nog av.
”En främling i familjen” är en tänkvärd film som upprör med sin skildring av våld inom familjen samtidigt som den inspirerar med rebellisk attityd. Den är en 90-talspärla som förtjänar att ses av alla och har en given plats på varje klassikerhylla.
Snabbfakta En främling i familjen
Regi: Michael Caton-Jones
Skådespelare: Leonardo DiCaprio, Robert De Niro, Ellen Barkin, Jonah Blechman, Chris Cooper m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 1 timme 55 minuter
Finns på: SVT Play (till 9 aug)
Biopremiär: 25 mars 1994
MovieZines betyg: 4 / 5