Jakob Oftebro och Peter Andersson: ”Blodsoffer” är lite mer skruvad crime

En seriemördare härjar i Stockholm i den nya svenska krimserien. Vi tar pulsen på Peter Andersson och Jakob Oftebro inför månadens stora Netflix-premiär.

Publicerad:

Brutala mord i Stockholmsnatten skakar om staden. Polisen Thomas inleder jakten på vad som visar sig vara en seriemördare som lämnar efter sig döda kroppar utan huvuden, och själv ringer 112. Men för att knäcka det svåra fallet måste Thomas samarbeta med sin far Alfred, en före detta polis, vars metoder kan vara moraliskt tvivelaktiga.

Miniserien ”Blodsoffer” streamar snart på Netflix och levererar fem spännande avsnitt. I huvudrollerna har norske Jakob Oftebro (”Hamilton”, ”Stenbeck”) parats ihop med svenske Peter Andersson. Vi träffade dem i Stockholm under en varm sommardag för att prata om den nya krimserien och vad som gör den annorlunda mot vanlig Nordic Noir.

Läs också: 51 nya filmer och serier på Netflix i augusti – inklusive 2 heta svenska premiärer

Krim är en genre vi har sett enormt mycket av. Men görs det bra, vill man se mer. Hur kände ni när ni fick läsa manus? Vad lockade till ”Blodsoffer”?

Jakob Oftebro: Det som för mig var det mest spännande var hela far och son-tematiken. Jag tyckte det var spännande att pappa ska komma in i utredningen, och att han var bättre än jag. ”Hur fan ska jag hantera det?” Det tyckte jag var roligt att utforska.

Peter Andersson: Jag kände ungefär samma sak. Det var lockande med relationen med min son. Att vi på något sätt försökte hitta tillbaks till varann med hjälp av det här fallet. Det blev ett sätt för dem att mötas på nytt och reda ut det förflutna. Samtidigt som det här fallet påverkar vår personliga relation.

– Och jag kände Jakob bara lite grann sen tidigare. Så det är kul att jobba med en bra skådis som har gjort mycket film. Och att jobba med någon man inte har jobbat med tidigare, tillägger Peter.

– Sen var det lite spännande också att det var en engelsk författare. Man har ju sett mycket brittiska serier. Det finns så många seriemördarhistorier också, men det blir ju lite mer skruvat och speciellt här. Och så är det en miniserie också. Bara fem avsnitt.

En ansträngd relation mellan far och son i ”Blodsoffer”. Foto: Netflix

Hur är det då att jobba med George Kay, seriens skapare, som kommer in som engelsman och har en helt annan blick på Sverige? Jag vet inte hur mycket han kan om svensk kultur eller nordic noir-genren. Kändes det som att han kom in med något nytt?

Jakob Oftebro: Alltså, jag tycker inte det är så mycket nordic noir det här. Det är lite mer som brittisk crime tycker jag. För det är inte så mörkt och äkta som oftast de här klassiska nordic noir. Det är lite mer upphöjt med lite mer humor och lite mer karaktär.

Peter Andersson: Det är ett ganska skruvat brott också. Man kan nästan känna, är det verkligen möjligt att det här skulle inträffa?

Jakob Oftebro: Och så lite quirky, med att Peter dricker Rosa bubbla och sysslar med modelltåg. Det är ganska mycket humor också som… det känns som att det är ganska fräscht i en crime-genre. Det tycker jag var lite nytt och spännande.

Jakob, har du några norska projekt på gång eller någonting du vill göra på hemmaplan?

Jakob Oftebro: Inte något som jag kan liksom skylta med. Det förra projektet jag gjorde i Norge var ”Kids in crime” (2022). Sen har jag gjort nästan, ja, huvudsakligen bara svenska projekt.

Men man blir imponerad. Du jobbar ju i Danmark, Sverige, Norge. Är det så lätt för dig? Kan du bara byta språk så där?

Jakob Oftebro: Nej, det är ett jobb alltså. Det är inte bara lätt, men det ger mig en enorm frihet. Och så är det roligt, som Peter också säger. Det är roligt att träffa nya folk. Det är roligt när man känner att man gör något nytt. Men det känns också exotiskt fortfarande också att filma här i Sverige tycker jag.

Jakob Oftebro spårar en seriemördare i ”Blodsoffer”. Foto: Netflix

Jag tror det var ”Kon-Tiki” som var första filmen där jag verkligen uppmärksammade dig. Nu har ju de två regissörerna dragit till Hollywood och gör häftiga saker. Har du haft några sådana tankar eller fått erbjudanden?

Jakob Oftebro: Nej, inte alls. Jag tycker det är bäst att jobba här. Och nu jobbar man för Netflix, det är ju internationellt. Det är väl lite Hollywood över det. Det ska ut i trehundra miljoner hushåll över hela världen.

Ja, de här serierna blir ju superstora. ”Harry Hole”, ”Åremorden” – vi märker hur mycket folk gillar nordisk krim. Peter, vad tror du det beror på?

Peter Andersson: Jag tror att det finns någon bild av Sverige ute i världen att vi är ett ganska tungsint, mörkt folk på något sätt. Där det kan finnas en bra grogrund för crime och mörker. Det verkar gå hem. Jag menar, även serier som vi kanske inte är jätteimponerade av verkar ändå ha en möjlighet att slå utomlands. Det är ju kul, det är klart att man vill att så många som möjligt ska se det man gör.

Jag minns även att du var med i en Hollywoodproduktion med ”Jack Ryan: Shadow Recruit” för några år sedan.

Peter Andersson: Ja, just det. Jag har varit med i några amerikanska filmer för några år sedan. Det var intressant på sitt sätt. Men där får man ju åtminstone inledningsvis nöja sig med mindre roller, och det är en helt annan värld… Jag kände att jag var lite för gammal för att ta mig in i den världen. Men skulle man få ett riktigt bra erbjudande så…

Jakob Oftebro: Så när de nu ringer från Hollywood säger jag bara ”ja” om vi kan spela tillsammans (skratt). Om vi kan spela far och son.

Peter Andersson i ”Blodsoffer”. Foto: Netflox

Peter, när jag kollar på din IMDb-meritlista så är det ju faktiskt femtio år sedan du gjorde din första TV-roll. Året var 1977. Snart fyller femtio som film- och tv-stjärna.

Peter Andersson: Är det så jävla längesen. Vad fan. Det är ju intressant.

Om du ser tillbaka, finns det någon film eller serie du känner dig extra stolt över?

Peter Andersson: Isåfall är det kanske mer teaterföreställningar… Några Norén-pjäser som har sänts på tv och som jag tycker har varit väldigt bra. När det gäller film finns det ingen riktig sådan som jag känner att ”det här är jag väldigt stolt över”. Jag tycker jag har gjort en del bra grejer, men ingen som sticker ut framför något annat om jag ska vara ärlig. Utan det har varit ett jämnt flöde av roller som tillsammans har blivit en bra karriär.

Jakob, har du någon norsk film som du känner att vi i Sverige borde upptäcka?

Jakob Oftebro: ”Den största förbrytelsen”. Den tycker jag är väldigt bra. Den kan ni se. Alltså den är jättefin. Den handlar om de norska judarna som blev deporterade. Och hur den norska polisen hjälpte till att få dem bort. Det är inte så många som känner till historien. Filmer om Andra världskriget i Norge handlar mycket om hjältarna. Man berättar bara om hur otroligt bra norrmännen var i Andra världskriget.

Peter Andersson: Norge har gjort många bra filmer om kriget.

Har ni funnit varandra nu? Är det som en pappa-son-relation mellan er även när kameran inte rullar?

Peter Andersson: Jag får hela tiden lära honom saker och ta hand om honom, haha. Nej, men vi har lärt känna varann lite grann och blivit som kompisar. Men sen träffas vi inte så ofta eftersom vi bor i olika länder. Men det hade varit jättekul. Det vore kul att göra en fortsättning.

”Blodsoffer” är ett avslutat fall. Men finns det planer för en säsong 2?

Jakob Oftebro: Jo, jo, jag tror att de har plan… Vi får se hur det går.

Peter Andersson: Det finns ju på tapeten kan man säga. Det är inte klart. Man får hoppas att det byggs på med någonting nytt och kanske någon ny karaktär. Och Jakobs mamma och min före detta fru kanske kommer in i bilden och berättar mer om vår relation.

– Det måste finnas något att bygga vidare på, förutom ett spännande brott. Det är ju relationen mellan människorna. Där kan det finnas förutsättningar. Det får George Kay, svara på men jag tror han skulle tycka det vore kul att göra en säsong till.

”Blodsoffer” släpps på Netflix torsdagen 20 augusti klockan 09:00.

Läs också: Glöm ”Harry Hole” – Netflix nästa stora thrillerserie är svensk

Läs också: 8 bästa tv-serierna i augusti – sommarens sista stora premiärer!

Lägg till MZ som önskad källa på Google