Recension: Eleanor the Great (2025)

June Squibb briljerar i Scarlett Johanssons charmiga debutfilm

GÖTEBORG FILM FESTIVAL 2026. Scarlett Johansson är mest känd för sina roller i allt från ”Lost in Translation” till Marvels superhjälteuniversum som Black Widow. Nu har hon tagit steget bakom kameran och regisserat sin första långfilm ”Eleanor the Great” och det gör hon med värme, hjärta och en stor dos charm.

Publicerad:

Filmen handlar om 94-åriga Eleanor som efter att hennes bästa vän dör, bestämmer sig för att lämna Florida och flytta till New York för en nystart och komma närmare sin dotter samt barnbarn. Ensamheten gör sig påmind och att hitta vänner som 94-åring är inte lätt, men så möter hon 19-åriga studenten Nina som förändrar hennes liv. Detta är en berättelse om sorg, vänskap och modet att börja om, oavsett ålder.

I huvudrollen ser vi en strålande June Squibb, som vid 95 års ålder anlände till premiären i Cannes i rullstol och med käpp. Hon stal alla hjärtan både på röda mattan och i biosalongen. Som Eleanor är hon helt underbar, både sårbar och stark, sorgsen men full av liv. Hon bidrar med så mycket värme och charm att det är omöjligt att inte bli berörd.

Vid hennes sida finns flera fina biroller, Erin Kellyman spelar den karismatiska Nina med en trovärdighet och bidrar till en fin balans mellan allvar och humor. Nyligen miste även hon en närstående, nämligen sin mamma och deras vänskap är både vacker och rörande att få ta del av.

Scenerna med bästisen Bessie (Rita Zohar) är lite av filmens hjärta och bjuder på många skratt. Deras jargong är träffsäker, rolig och full av liv – det är som att titta på två gamla själar som verkligen känner varandra utan och innan.

Musiken är ett av filmens svagare kort då den stundtals är lite för påträngande. Stråkarna är vackra men ibland för mycket och kommer in exakt när vi som publik förväntas känna något extra. I vissa scener hade det varit starkare att bara få vila i tystnaden, låta skådespeleriet tala för sig själv.

”Eleanor the Great” är en film fylld av kärlek och livsvisdom. Den hanterar sorg med varsam hand och även om den ibland drar åt det sentimentala hållet eller blir lite övertydlig i sitt budskap, är det inget som stör helhetsupplevelsen. Jag satt mest och myste genom hela filmen, omsluten av dess varma ton och charm. Det är en imponerande regidebut från Johansson som jag längtar efter att se om – inte för att upptäcka något nytt, utan för att få känna allt ännu en gång.

”Eleanor the Great” premiärvisas på Göteborg Film Festival 24 januari. Filmen släpps digitalt 27 januari.

YouTube video