Det är fyra år sedan vi för första gången träffade den tuffe långtradarchauffören Mike McCann i den actionpackade åkturen ”The Ice Road”. Den gången fick vi en Liam Neeson med hårda nävar, tunga trucks som mullrade fram i iskalla miljöer och vägar som gick på tunn is som kunde ge vika när som helst. Det var ett paket nerver som var non stop på helspänn.
Den här uppföljaren sticker som sådan ut hakan genom att göra precis allt annorlunda än den förra filmen. Den grundar med ett drama kring sorg, men det försöket är allt som är det minsta seriöst i den här lättviktsbagatellen. Det är vågat att så totalt som här vägra göra en andra film som är mer av samma sak som den första, men det missar målet.
Action utan slagkraft
Dramat får aldrig den minsta tyngd även om det är intressant att i filmens återblickar möta bröderna Mike (återigen spelad av Neeson) och Gurty (Marcus Thomas) innan krig förstörde Gurty och det vid ett par tillfällen hugger en sekund i hjärtat. Det känns som en bortkastad möjlighet att ge stjärnan en roll som låter honom ta fram det tunga spel som gjorde honom till den respekterade skådespelare som han är.
Det som fäller filmen mest är att det aldrig blir ens lite spännande. Känslan av fara är hela vägen obefintlig hur mycket det än matas på med jakter, skottlossningar och slagsmål. Actionscenerna har ingen slagkraft alls, vilket givetvis är märkligt i en film som följer upp en sådan som hade rå punch i bataljerna. Användandet av CGI är inte bara väldigt tydligt utan ser även fult ut, vilket blir sista spiken i kistan för den typen av scener.
En intrig som är nonsens
Mike befinner sig den här gången i Nepal för att uppfylla sin brors sista vilja och sprida hans aska från Mount Everest. Han dras tillsammans med en busslast turister in i en konflikt om mark där en by terroriseras av onda skurkar och nu ska hans kunskaper i att slåss bli en tillgång på bybornas sida.
Samtidigt som han slåss så flirtar han lekfullt med sin guide (Fan Bingbing), men romantiken saknar helt hjärta och de båda skådespelarna har noll kemi. Intrigen som helhet är rent nonsens och det känns varenda sekund av speltiden. Dessutom gör man misstaget att blanda in för många karaktärer i handlingen när alla resenärer på bussen ska få utrymme.
En film inte ens Neeson kan rädda
Föreställningen förvirras ytterligare av försök att blanda in mycket klämkäck humor i mixen och inga sådana inslag känns annat än pinsamma. Jag har ingen aning om vad den här filmen vill vara, men jag vet att den inte fungerar. Det färgglada bildspråket som ser så grällt och billigt ut att det sticker i ögonen gör inte saken bättre. Det är märkligt att den här filmen har samma regissör och manusförfattare som den första.
”Ice Road: Vengeance” är ännu en actionfilm som förlitar sig på Neeson som tillgång, men inte ens hans karisma kan rädda den från katastrof. Den fungerar inte ens som lättsam underhållning för stunden och det är extremt sällan som en film faller så hårt.
Snabbfakta: Ice Road: Vengeance
Regi: Jonathan Hensleigh
Skådespelare: Liam Neeson, Bingbing Fan, Marcus Thomas
Genre: Actionthriller
Speltid: 112 minuter
Premiär: 3 september 2025
Finns på: Prime Video
MovieZines betyg: 1/5
