Skräckfilm fortsätter vara en populär genre. Det märks inte minst på bio – särskilt under veckorna fram till Halloween.
I ett pressmeddelande noterar Filmstaden att det är främst yngre kvinnor som utgör publiken: ”Fler och fler undersökningar bekräftar att unga kvinnor söker sig till att skrika, känna spänning och bearbeta rädsla tillsammans i en trygg miljö.” Och tro det eller ej: skräcktittande tros ha positiva mentala effekter.
– Nästan 60 % av våra skräckfilmsbesökare är kvinnor och en majoritet är under 34 år, säger Per Mårtensson, programdirektör på Filmstaden och tillägger:
– Vi har sett ett tydligt skifte – skräck är inte längre marginaliserad utan har blivit mainstream. Att unga kvinnor står för en så stor del av publiken visar att genren erbjuder något djupt efterfrågat.
Läs också: Årets 25 bästa skräckfilmer enligt Letterboxd – hur många har du vågat se?
Läs också: Knivhugg går igen: 10 bästa slasher-rullarna från 1990-talet
Kalla kårar är den nya terapin
Parallellt med publikutvecklingen pekar forskning från Lunds universitet på att skräck kan fungera som en liten terapiinsats. Enligt Per Johnsson, docent vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet, ger skräckfilmer oss en trygg plats att möta rädsla.
När vi ser en skräckfilm vet vi att det kommer en lösning – det skänker tröst mitt i spänningen.
– Vi utsätter oss för känslan av fara på film för att lära oss hantera den. En skräckfilm har en inramning med ett tydligt slut, och det ger en välgörande effekt att få vistas i rädslan men under kontrollerade former och i en miljö med andra människor, säger Per Johnsson vid Lunds universitet.
Per Johnsson beskriver hur rädsla och stress aktiverar samma fysiologiska system: hjärtat slår snabbare, pupiller vidgas – det klassiska alarmstadiet. Men i en kontrollerad miljö, som en biosalong, återfår vi balans när hotet visar sig vara ofarligt:
– Den sociala funktionen, att vi i en biosalong blir rädda tillsammans, har ytterligare positiv effekt, vi blir inte ensamma med det som skrämmer oss.
Varför är skräck nyttigt?
- Känslomässig frigörelse: Skräck kan fungera som ventil: vi låter oss skrämmas, reagera och sedan släppa spänningen. Det är ett sätt att “gå igenom” starka känslor i säker miljö.
- Mental träning: Att utsätta sig för rädsla i kontrollerade former ger hjärnan möjlighet att öva på att möta osäkerhet – biobesökaren “tränar” sin rädsla.
- Gemenskap och delad upplevelse: Skräck på bio blir starkare i samspel med andra – publikens reaktioner förstärker stämningen och känslan av att inte vara ensam i rädslan.
- Kontrast till “negativt skärmtid”: I en tid då mycket skärmtid ses som stressigt, erbjuder skräck på bio en aktiv och emotionell upplevelse snarare än passiv konsumtion.
I höstens bioutbud hittar vi bland annat övernaturliga ”The Black Phone 2”, svenska rysaren ”Hemmet” och överlevnadsthrillern ”Vi dör i natt”, samt klassiker som ”Halloween” och ”Evil Dead”.
Läs också: Vad har ”Black Phone 2” och ”Reine och Mimmi i fjällen” gemensamt?
Läs också: Skräckfestival i ditt vardagsrum: 13 rysliga filmer finns nu att streama