När Jessie Buckley under natten till måndag belönades med en Oscar för sin roll i filmatiseringen av ”Hamnet” cementerades något som jag och många cineaster med mig redan länge vetat: att den irländska skådespelaren tillhör sin generations mest fascinerande och orädda talanger. Buckley har under det senaste decenniet byggt upp en filmografi som rör sig ledigt mellan genrer och uttryck – från psykologiska thrillers till musikalisk socialrealism och surrealistiska arthousefilmer.
Just nu är hon dessutom dubbelt bioaktuell – förutom Oscarsbelönade ”Hamnet” syns hon även i Maggie Gyllenhaals uppmärksammade ”The Bride!”, en nytolkning av den klassiska Frankenstein-myten. Att Buckley rör sig lika självklart i prestigefyllda litteraturadaptioner som i egensinniga genrefilmer säger mycket om hennes karriärval: hon söker roller där känslomässig komplexitet och konstnärlig risk får ta plats.
Läs också: Jessie Buckley rörde biopubliken till tårar – vinner Oscar för bästa kvinnliga huvudroll
Om Oscarsvinsten gör att fler nu upptäcker hennes arbete finns det gott om filmer att börja med. Jag skulle kunna lista samtliga av hennes roller och göra ett case varför hon är en av samtidens mest spännande skådespelare, men jag har gjort ett försök att plocka fem russin ur Buckley-kakan för att bevisa det – som dessutom finns tillgängliga att streama.
Beast (2017)
Michael Pearces ”Beast” var Jessie Buckleys genombrott på vita duken, och det är svårt att tänka sig en mer elektrisk debut. Hon spelar Moll, en ung kvinna på den lilla ön Jersey som lever under sin familjs kvävande kontroll och desperat längtar efter något annat. När hon möter den mystiske outsidern Pascal (Johnny Flynn) väcks både hennes begär efter frihet och något mörkare inom henne. Pearces film är lika mycket ett psykologiskt porträtt som en thriller, och Buckley navigerar skickligt mellan oskuldsfullhet, frustration och latent våldsamhet.
Buckley spelar Moll med en nästan djurisk intensitet, vilket gör att man aldrig riktigt vet var hennes lojaliteter ligger. Redan här syns många av de kvaliteter som senare skulle definiera Buckleys karriär: den emotionella kompromisslösheten och viljan att utforska karaktärer som inte låter sig reduceras till enkla kategorier.
”Beast” finns att streama på Cineasterna
Wild Rose (2018)
Om ”Beast” visade Buckleys mörkare register så demonstrerar ”Wild Rose” hennes imponerande bredd. Här spelar hon Rose-Lynn Harlan, en ung kvinna från Glasgow med en brinnande dröm om att bli countrysångerska i Nashville. Filmen rör sig i gränslandet mellan musikal, arbetarklassdrama och drömfabel, och Buckley bär nästan hela berättelsen på sina axlar. Hon sjunger dessutom själv i filmen – och gör det med en kraft och närvaro som ger rollfiguren en extra dimension.
Rose-Lynn är långt ifrån en idealiserad protagonist. Hon är impulsiv, självisk och ofta sin egen värsta fiende. Men Buckley spelar henne med en sådan rå energi och sårbarhet att man aldrig slutar hoppas på hennes upprättelse. Resultatet är en av de mest levande skildringarna av ambition och klass i modern brittisk film – och en prestation som cementerade Buckley som ett namn att räkna med.
”Wild Rose” finns att streama på Draken Film
I’m Thinking of Ending Things (2020)
Charlie Kaufmans ”I’m Thinking of Ending Things” är en film som trotsar enkla tolkningar, och Jessie Buckley befinner sig i dess märkliga centrum. Hon spelar en ung kvinna som följer med sin pojkvän Jake (Jesse Plemons) på ett besök hos hans föräldrar – en resa som gradvis förvandlas till något betydligt mer existentiellt och oroande. Kaufmans film är en labyrint av identiteter, minnen och alternativa verkligheter, och Buckley navigerar den med imponerande precision.
Hennes (icke namngivna) rollfigur förändras ständigt – ibland subtilt, ibland radikalt – vilket kräver en skådespelare som kan förmedla flera emotionella tillstånd samtidigt. Buckleys prestation är både intellektuell och känslomässig, där hon lyckas ge publiken något att hålla fast vid mitt i filmens filosofiska virrvarr, samtidigt som hon fullt ut omfamnar dess surrealistiska logik.
”I’m Thinking of Ending Things” finns att streama på Netflix
Fingernails (2023)
I Christos Nikous underskattade ”Fingernails” rör sig Buckley i ett mer lågmält, melankoliskt science fiction-landskap. Filmen utspelar sig i en värld där forskare har utvecklat ett test som med hundraprocentig säkerhet kan avgöra om två människor verkligen är förälskade. Buckley spelar Anna, som lever i ett förhållande som enligt testet är “äkta”. Men när hon börjar arbeta på institutet där testen utförs börjar tvivlet smyga sig in.
Det är en stillsam film om kärlekens irrationella natur, och Buckley ger Anna en subtil inre konflikt. Hon spelar henne med en försiktig, nästan eftertänksam nerv – som om varje känsla måste vägas mot systemets kyliga logik. Just i det lågmälda visar Buckley sin styrka. Hon behöver inte stora gester för att förmedla en karaktärs inre kamp; ofta räcker det med en blick eller en liten förändring i tonläge.
”Fingernails” finns att streama på Apple TV+
Men (2022)
Alex Garlands ”Men” är en av de mer polariserande filmerna på senare år – en allegorisk skräckfilm om sorg, skuld och patriarkala strukturer. I centrum står Buckleys Harper, en kvinna som efter sin makes död reser till den engelska landsbygden för att återhämta sig. Det som börjar som en stillsam reträtt utvecklas snart till något betydligt mer obehagligt. Harper möter en rad män – alla spelade av Rory Kinnear – som på olika sätt speglar och förvrider hennes traumatiska erfarenheter.
Buckley bär filmen genom dess mest bisarra och symbolmättade sekvenser. Hennes spel är förankrat i något djupt mänskligt: sorg, skuld och en allt mer desperat vilja att förstå vad som hänt henne. Att ”Men” fungerar beror till stor del på Buckleys närvaro. Hon håller fast publiken i berättelsen även när filmen rör sig in i ren surrealism – och bevisar ännu en gång att hon är en skådespelare som inte räds de mest krävande projekten.
”Men” finns att streama på Prime Video
Oscarsstatyetten för ”Hamnet” lär knappast bli slutpunkten för Jessie Buckleys resa, utan snarare ännu ett kapitel i en karriär som präglas av nyfikenhet och konstnärlig kompromisslöshet. Om hennes tidigare roller är någon indikator väntar många fler oförglömliga prestationer framöver, och jag kommer att sitta bänkad på första parkett.
Läs också: Här kan du se 4 kortfilmer som vann på Oscarsgalan – en fick mig att gråta
Läs också: Christian Bales monsterflopp – kan förlora 90 miljoner dollar