Bram Stoker's Dracula (1992)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Greve Dracula har begivit sig från Transylvanien till London för att söka upp en ung skönhet som är en kopia av kvinnan han förlorade för fyrahundra år sedan. Draculas mål är att förena sig med sin älskade för evigt.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: BRAM STOKER'S DRACULA

Gary Oldman i sitt livs roll
När Bram Stoker skapade sin blodsugande Dracula förstod han antagligen inte betydelsen som hans skräckikon skulle få. En legend som gått från att i över hundra år spela kallkårar på våra ryggrader till att tjusa dagdrömmande tonårstjejer.

1462: När Vlad Dracula återvänder från sitt korståg upptäcker han till sin fasa att hans älskade Elisabeta tagit sitt liv efter att falskeligen fått veta att han dödats i strid. I sorg och raseri över att hans kärlek på grund av sitt självmord nu är dömd att lida i helvetets lågor, förkastar han Gud. Hans rike förvandlas snart till en förfallen rest och han själv till en skugga som ensam vandrar genom de tysta salarna. Efter en tynande tillvaro i sin borg får greve Dracula besök av den unge Jonathan Harker, en ung jurist från England ute på sitt första uppdrag. Ett foto på Jonathans fästmö Mina förändrar allt. Övertygad om att Mina är reinkarnationen av hans älskade Elisabeta beger sig Dracula till London där han sprider fasa.

Knappast någon karaktär har genomgått så många metamorfoser som vampyren. Från ett blodsugande monster till kärlekstörstande casanova och med otaliga sci fi-, komedi- och dramaversioner. Det känns med andra ord ganska tryggt att regissören Francis Ford Coppola återvänder till Stokers klassiska ursprungshistoria.

En brokig skara skådespelare ledda av de tunga silverrävarna Anthony Hopkins och Gary Oldman står för ett intressant samspel där Keanu Reeves och Winona Rider känns som det otippade men självklara popkulturella valet. Med det sagt så är det Oldman som står för en vidunderlig karaktärstolkning av Dracula, från den smått patetiske gamling som vi först möter till den hänsynslöse vampyr som inte skyr några medel för att återvinna sin kärlek. Det är en fröjd att se hur han lever sig in i sitt livs roll som inte nödvändigtvis kan kallas ondskefull. "Bram Stokers Dracula" ställer tvärtom en nyanserad fråga hur långt man är villig att gå för kärleken.

Coppola å sin sida skyr inte att återanvända vad som skulle kunna uppfattas som klyschor, tänk nittio graders levitation ur en likkista, men gör det utan att låta sin moderna tappning förlora sin pondus. Ett homage till den rika filmhistoria han återupplivar. Ingen renodlad skräckfilm har Dracula likväl en skrämmande närvaro som spelar på det klassiskt smygande. Det är vackert, sorgligt och med alla sina nyanser fängslande.

Sannerligen kommer vampyrer få utstå mycket de kommande åren, "Twilight" host host, men med en så stark upprättelse som detta kommer även Dracula kunna vila lugnt i sin kista.

Daniel S Ogalde

Senaste kommentarer
Phip
En av de bättre Dracula filmerna, visuellt fantastisk med enastående scenografi och här fångar man verkligen mörkret som ska finnas när man gör en film om Dracula, den är skitig, blodig, mörk och Dracula ser ofta väldigt skrämmande ut. Bra prestationer från samtliga speciellt Gary Oldman. Ops, vänta...Keanu Reeves är kass och bidrog till mest skratt pga detta! Stabil 3/5!
Moviemaster
Är sedan innan enormt trött på storyn då man sett den i så många versioner och berättelsen i sig är ju ganska seg. Det här är nog dock den bästa tillsammans med I Draculas Klor (1958). Jag tycker att scenografin och fotot var riktigt bra, det finns ett antal riktigt snygga shots i den här filmen. Gary Oldman gör en bra roll och ser ju riktigt häftig ut. Anthony Hopkins gör Van Helsing och får spela sin vanliga roll där han är den vise mannen, dock gör han det bra. Den som inte gör det bra är dock Keanu Reeves, hans skådespel är ju riktigt uselt och jag förstår inte hur det kunde vara med i den slutgiltiga versionen. Kanske för att det är så dåligt så det blir kul?
JBR
Såg om den här runt Halloween. Ett mästerverk rent visuellt och Oldman briljerar i titelrollen. Älskar hur Coppola använde sig av kameratrick för att göra visuella effekter. Filmen dras dock tyvärr ner av en helt felcastad Keanu Reeves och att den ofta känns som en snabbspolad version av boken när det gäller handling och karaktärisering, den hade gärna fått vara en timme längre.
Visa fler (13)

Veckans populära filmer

Visa fler