Avengers: Infinity War 2018

Det har pågått mycket med hemlighetsmakeri kring ”Infinity War” och dess handling. Förutom att det inte avslöjats mycket alls till allmänheten, så har vi fått höra om skådisar som inte fått läsa hela manus, eller i vissa fall fejkmanus. Regissörs-bröderna Anthony och Joe Russo har tidigare på sociala medier bekräftat att endast en handfull personer på förhand vet filmens riktiga handling, och även bett fansen inte avslöja något för att bibehålla filmens mystik.

 

Jag kan bara att instämma att man det är bäst att inte ta reda på speciellt mycket om handlingen innan man ser filmen, för bästa möjliga upplevelse. Vi vet att Thanos hotar att förgöra universum, och att detta kräver en hjälteinsats från alla Marvels A-spelare. Det räcker gott och väl att bara ha den infon om storyn.

 

Bara av att slänga en snabb blick på postern till ”Avengers: Infinity War” får man en tydlig bild om vilken monster-ensemble det är som ska bära filmen på sina axlar. På förhand kände jag att det här både var det som var mest spännande, men även mest oroväckande inför filmen. Samtidigt som jag var exalterad för att så många av dessa karaktärer skulle dyka upp i samma film, så kunde jag inte bortse från att det var oundvikligt att majoriteten av karaktärerna inte skulle få ett större djup.

 

Men det funkar! Det funkar faktiskt riktigt bra. Visst är det mest på grund av att vi redan fått lära känna karaktärerna och de fått sin utveckling i tidigare filmer. Men filmskaparna ska ha all cred för att de distribuerat strålkastarljuset på ett väldigt smart och underhållande sätt. Det är en fröjd att få se flera av karaktärerna mötas för första gången, och det sprudlar verkligen med kemi mellan dem alla. Just karaktärskemin skulle jag vilja påstå agerar som ett stabilt lim som håller ihop filmen från grunden.

 

Humorn och det emotionella är två andra grundämnen som används superbt, med måtta och balans dem emellan. Marvel-filmerna blir bara bättre och bättre på att sätta en ton från start, och samtidigt under filmens gång kunna skifta från lättsamt skojigt till gripande känslosamt.

 

Action-delen ska heller inte glömmas bort här, då den såklart spelar en stor roll. Här skulle jag bli förvånad om det fanns någon som genuint blev besviken. Det är en fullt actionladdad film med bokstavligen sekvens efter sekvens, där vi får se häftiga samspel mellan superhjältarna.

 

Superskurken Thanos då? Jodå, Josh Brolin som sällan sviker gör det ännu en gång fint. Bakom motion-capture-dräkten bygger Brolin fram empati till en känslosam madman, som gör att man fastnar för honom även fast man inte är ombord på hans team. 

 

”Infinity War” är en grandios film gjord av skickliga filmskapare med förtroende för sitt material, ackompanjerat av snygg CGI och klass-skådisar som inte sviker publiken. Det finns ingen anledning att vilja se Marvel-tåget sluta rulla, när det ångar på som det gör. För det Marvel gör just nu, görs riktigt bra.