James Francos ”The Disaster Artist” handlar om hur Tommy Wiseaus kultfilm ”The Room” från 2003 kom till – en film som ofta anses vara en av de värsta filmerna som någonsin gjorts. Francos film däremot får full pott av mig!

”Lady Bird” är Greta Gerwigs debut som soloregissör. Det stora antalet priser och positiva recensioner som filmen fått, visar att hon har lika mycket att ge bakom kameran som framför, om inte mer.

Med värme, viljestyrka och mod leder fröken Friman en grupp handlingskraftiga kvinnor i en charmigt fiktionaliserad berättelse om kvinnorörelsen i början av det förra århundradet.

Tredje gången gillt för den outtröttliga a cappella-gruppen Bellas när de uppträder för militären och kämpar för en känd DJ:s uppmärksamhet. Här finns tacksam underhållning för fansen, men leta inte efter något djupare budskap.

”Tragedy Girls” är en väldigt underhållande splatterfilm med två blodtörstiga unga tjejer i huvudrollerna. Det är uppkäftigt och smart satiriskt om sociala medier och vårt samhälles behov av uppmärksamhet. Det hade gärna kunnat vara ännu lite roligare i mitt tycke, men är samtidig tillräckligt nytänkande för att roa rumpan av mig.

När man snackar om gangsterserier snöar man ofta in på städer som Chicago och Las Vegas;  det vill säga på USA. Därför känns det extra trevligt att en brittisk gangsterserie plötsligt smyger in och bryter trenden. Dessutom är ”Peaky Blinders” en av de absolut bästa gangsterproduktioner som någonsin visats på tv!

Regissören David Ayer och manusförfattaren Max Landis kombinerar två till synes motsatta och inkompatibla världar i Netflixs nya originalfilm, till väldigt ojämnt resultat.

”The Greatest Showman” är en otroligt härlig och munter musikal som trollbinder sin publik med väl genomförda och punkigt svängiga musiknummer. Det är inte lika övertygande på precis alla andra håll, men i slutändan är detta ändå en väldigt bra insats av regidebutanten Michael Gracey. Speciellt minnesvärda är dock hans talangfulla ensemble, med en synnerligen sprudlande Hugh Jackman i spetsen.

Att skildra Ted Gärdestads liv och öde på film är sannerligen ingen lätt uppgift. Hannes Holm lyckas i flera avseenden – men inte där det verkligen räknas.

Svenska familjefilmen ”Monky” har ett angeläget ärende och stor charmpotential, men kämpar för att hitta en fungerande tilltalston. Man får dessvärre ingen välbehövlig draghjälp av den skickligt datoranimerade men alltför anonyma titelfiguren.

Den välbekanta sagan om godhjärtade tjuren Ferdinand, som hellre luktar på blommor än slåss, har blivit en snyggt animerad om än ganska lättglömd långfilm. Ganska mysig, ofta rolig, emellanåt lite för lång och för hysterisk för sitt eget bästa.

Långfilmsdebuterande Nikeisha Anderssons drama om två unga kvinnor som längtar efter nya liv är både ett snyggt hantverk och en intressant, nästan banbrytande skildring av förorten med kvinnligt perspektiv. Synd bara att brister i manuset berövar filmen på högre betyg.

Verklighetens George Costanza, fast i fiktionaliserad variant, fortsätter att vara bland det roligaste på tv sedan ”Seinfeld”. Larry Davids ”Curb Your Enthusiasm” gör stor humor av vardagens trivialiteter.

Efter J.J. Abrams strålande inledning är det dags för Rian Johnson att ta över tyglarna för den nya ”Star Wars”-trilogin. Episod VIII, eller ”The Last Jedi” som det nya kapitlet heter, innehåller stunder av magi som inga fans lär vilja vara utan, även om filmen i stort hade mått bra av att ta större risker.

Den brittiska serien ”The Crown” är elegant lika mycket som den är personlig, och väl värd din dyrbara streaming-tid. Claire Foy regerar i huvudrollen!

Politiska konspirationsthrillers är bland de mest spännande filmerna – om de görs rätt. Här fattas den nerv som gjorde de många John Grisham-rullarna på 90-talet populära. Svagt trots talang bakom och framför kameran.

”I skuggan av Bronx” är något så ovanligt som en varm och härlig gangsterfilm, som ger lika mycket utrymme åt relationer och familj som åt den undre världen.