Första blicken. Trevandet. Kyssen. Kärleken. Alice Osemans brittiska TV-serie ”Heartstopper” (baserad på hennes egen webbserie och serieroman) skildrade med stort hjärta och värme många av tonårens mest känslomässiga ”första”.
Nu avslutas historien om det aningen omaka men stormförälskade paret Nick (Kit Connor) och Charlie (Joe Locke) och deras vänner när serien får sin final i långfilmsformat.
Farväl när gänget går ut skolan
Passande nog går både karaktärerna och berättelsen mot ett avslut när gänget ska gå ut skolan. Uppbrott och farväl väntar, då många ska lämna staden för universitet på andra håll i England.
Nick och Charlie är kärare än någonsin och har på ytan blivit något av det perfekta paret, till mångas – stundtals även publikens – irritation. Men samtidigt lurar problem som osäkerhet, identitetskriser och ätstörningar i bakgrunden. Kan kärleken verkligen övervinna allt?
Filmen fortsätter tacksamt nog fint och försiktigt i seriens spår, precis som förväntat. Fans av såväl TV-serien som förlagan lär finna tillfredsställelse i karaktärernas första, lagom skrämmande konfrontation med lite mer mogna och vuxna bekymmer.
Filmens starkaste kort är att den, till skillnad från otaliga ungdomsfilmer och -serier, faktiskt ifrågasätter bäst före-datumet för just tonårskärlek. Det läskiga i att inse hur de brännande känslorna faktiskt kan svalna och dö ut helt en dag. Att tonåriga relationer kanske inte varar för evigt.
Charmen från serien är kvar
Det bör dock inte finnas någon oro över att det blir alltför deppigt och tungt. Seriens påtagliga charm finns även här och när våra hjältar får kärleksproblem hejar filmen pålitligt på dem – liksom birollerna och publiken.
Även om målgruppen fortfarande tydligt är den yngre tonårspubliken, vars ålder matchar rollfigurernas, rycks man även som vuxen tittare lätt med i dramat. Det finns tillräckligt med söta inslag för att kompensera för de mer ångestfulla sidointrigerna.
Bland annat får Nick jobb på ett hundhem, en förlängning av kärleken till hans egna fyrbenta vänner men också en påminnelse om att även jyckar kan känna sig malplacerade och vilsna.
Det pendlar stadigt mellan att bli vuxen och en snällare, nästan barnslig hantering av problem. I en scen löses bokstavligen en tyngre konflikt med en gruppkram.
Samtidigt är det inte Darren Aronofsky vi pratar om. Och även om tonen är mild tar man karaktärernas konflikter – som ofta speglar relevanta samhällsproblem – på allvar.
Gott om skratt – men även tårar
Inte minst i en scen där Elle (Yasmin Finney) pratar om den ständigt ökande rädslan kopplad till hennes transidentitet och frustrationen över att inte våga vara sig själv utan att riskera att råka illa ut. Inte ett öga torrt!
Dessutom vågar man här beröra sextemat, något som hade varit idiotiskt att undvika när våra rollfigurer ska bli vuxna. Det är knappast ”Heated Rivalry” det handlar om, men det görs på ett realistiskt och smakfullt sätt, perfekt anpassat för målgruppen.
Det kan vi nog tacka regissören Wash Westmoreland för, som tidigare har bevisat att han kan hantera gaysex, hbtq-film (”Oskuld”, ”Colette”) samt tyngre dramatiska teman (Oscarsbelönade ”Still Alice”).
Filmen lyckas däremot kanske inte undvika alla klichéer. Som att uttrycka – eller misslyckas med att uttrycka – känslor genom klumpiga SMS.
Eller att serien, som tidigare haft tillräckligt med tid för samtliga karaktärer, nu som långfilmsfinal inte riktigt hinner göra de älskade birollerna rättvisa.
Men det är fortfarande en onekligen charmig, kärleksfull och finstämd berättelse vars befriande brist på cynism är svår att värja sig mot. Ett härligt farväl till brittisk TV:s nya favoritgäng av tonåringar.
Snabbfakta: ”Heartstopper Forever”
Regi: Wash Westmoreland
Medverkande: Kit Connor, Joe Locke, Yasmin Finney, William Gao, Tobie Donovan, Corinna Brown, Kizzy Edgell, Rhea Norwood, Eddie Marsan, Derek Jacobi
Genre: Drama/komedi/romantik
Speltid: 1 timme 54 minuter
Premiär: 17 juli 2026
Visas på: Netflix
Betyg: 4 av 5