Bioaktuella ”Clayface” är en del av DC Studios nya universum, men samtidigt olikt allt vi tidigare sett inom DC. Filmen om en antihjälte – eller en brutal hämnare om man så vill – ligger kanske närmast ”Joker” i mörker och body horror-filmen ”The Substance” sett till grotesk gore.
Handlingen följer en ung skådespelare som får ansiktet vanställt av en gangster (David Dencik i en oväntad roll). Sedan får Matt Hagen testa en experimentell procedur som ska ge honom utseendet tillbaka, men på köpet följer en rad otrevliga bieffekter som gör honom till ett monster…
Inför biopremiären 23 oktober fick jag chans att prata med regissören James Watkins. Han berättar för MovieZine hur han fick leka loss i Gotham City, varför Batman inte nämns – och hur han har utvecklats som filmskapare sedan den obehagliga ”Eden Lake” för 18 år sedan…
Filmen utspelar sig i Gotham City, som vi känner till så väl. Här finns gangsters och ett monster som dödar människor. Var är Batman när man behöver honom?
– Haha! Men det här är inte Batmans historia, utan Matt Hagens. Jag försöker helt enkelt berätta historien om hur Matt Hagen förvandlas till Clayface så bra jag bara kan.
”Clayface” är förstås en del av det större universum som James Gunn håller på att skapa, men samtidigt fungerar den som en fristående film. Hur funkar det? Finns det någon plan för att den ska bli en del av något större?
– Det som lockade mig var just att filmen kunde stå på egna ben. Att jag fick leka i den här sandlådan, kliva in i DC:s värld, och skapa min egen version av Gotham. Men samtidigt berätta en fristående historia.
– Man behöver inga särskilda förkunskaper för att uppskatta den här filmen. Man kan bara gå in och njuta av den. Lite som med ”Joker”, som är en fantastisk film. Den handlar om just den karaktären. På samma sätt är det här Matt Hagens historia, hans ursprung och hur han blir Clayface.
– Det fanns aldrig någon egentlig press eller några krav på att försöka skapa något annat. De sa snarare: ”Gör din grej. Vi tror på dig som filmskapare och kommer att stötta dig så mycket vi kan, så att du kan skapa den bästa möjliga versionen av den här världen utifrån din egen vision.”
Jag blev glatt överraskad över att se en svensk skådespelare i rollistan – David Dencik.
– David har jag jobbat med flera gånger tidigare, så där har du förklaringen. Han är en fantastisk skådespelare.
– David spelar Markos Szabo, en sorts maffiaboss som sätter igång hela Matt Hagens nedåtgående spiral. Det intressanta med David är att han har en viss lekfullhet och något lite egensinnigt över sig. Han har förmågan att tillföra något annorlunda.
– Men det intressanta är också att berättelsens skurk inte nödvändigtvis är Marcus Szabo. Jag menar, han är ju en skurk i filmen, men inte nödvändigtvis den verkliga skurken. Det här är en antihjältes historia, och det verkliga monstret är Matt själv. På sätt och vis är Davids rollfigur egentligen en katalysator för allt som händer.
Jag måste säga att ”Eden Lake” är en av de mest obehagliga filmer jag sett. Jag kommer aldrig att se om den. Tack för det. ”Clayface” har också några riktigt groteska ögonblick där man knappt vill titta… Tycker du om att plåga din publik?
– Haha. Nej, jag tycker inte om att plåga publiken. Och jag tror faktiskt att jag har utvecklats sedan dess. ”Eden Lake” är utan tvekan en väldigt, väldigt tuff film att se. Jag var mycket yngre när jag gjorde den, så jag var nog mer kompromisslös. När man gör sin första film tar man ut svängarna mer.
– Men nu ser jag det mer som en dans med publiken. Jag vill inte plåga någon, utan ta med människor på en resa och utmana dem. Samtidigt vill jag att det ska finnas en sorts njutning i upplevelsen. Jag vill att publiken ska vrida sig av obehag och skrika till, men samtidigt skratta. Ett slags ”Åh!” följt av skratt.
– Och det är en av njutningarna med att se ”Clayface”. I några av de mer extrema scenerna, som på flygplanet när han måste operera sina ögon, vill jag att publiken ska njuta av obehaget snarare än vilja lämna biografen.
– Jag tror att jag har blivit bättre på att hitta den balansen. ”Eden Lake” är ju väldigt, väldigt obehaglig. Men i ”Clayface” finns det mer lekfullhet i hur jag hanterar de här scenerna.
Läs också: David Dencik kliver in i Gotham City – spelar gangster i ”Clayface”
Läs också: Poison Ivy är nästa DC-karaktär att få en egen serie