Recension: Beck – I skuggorna (2026)

En Beck-film som experimenterar och bryter mönster

En spöklik figur utmanar två gäng i brinnande krig i ”Beck – I skuggorna”. Vi får en film som präglas av experimentlusta och som verkar söka efter vilken väg kommande avsnitt ska ta.

Publicerad:

Med det här kapitlet når filmserien med Peter Haber som Martin Beck upp till imponerande 54 produktioner. Oavsett hur många som gnäller på hur dåligt allt är och rentav kräver att Beck läggs ned så verkar inget kunna stoppa framfarten. Publikens hunger efter flera kriminalfall för den enormt populära mordgruppen att utreda verkar omättlig.

Förorten får sin egen maskerade rättsskipare, eller en ”orten-Batman” som populäre polisen Josef (Martin Wallström) så träffsäkert formulerar det, när de skyldiga till en skjutning hittas klara att arrestera precis intill platsen där de begick brottet.

Frågan uppstår kring om denne vigilante ska ses som en hjälpreda eller en kriminell. Beckgruppen blir givetvis splittrad i åsikterna och allt är därmed som vanligt på polisstationen.

Mycket tid bland de kriminella

Temat gängkriminalitet och unga som utnyttjas inom den är brännande aktuellt. Man lyckas godkänt med att få paralellerna till verkligheten att ge realistisk grund till underhållningen. Tyngd verkar inte vara målet och det är inte heller det publiken kräver. Som Beckentusiast får jag det jag vill ha.

Förutom mysteriet kring ansiktet bakom masken så kastas vi rakt in i ett alltmer brutalt gängkrig. Polisen samordnar en insats mot ledaren för det värsta gänget, Ahmad ”Madi” Ahmad (Matez Garci), och hans högra hand Mohammed Yara (Nawar Hermiz). En för serien ovanligt stor del av speltiden utspelar sig bland de kriminella. Främst tack vare explosivt spel av Garci så fungerar det upplägget utmärkt.

Väldigt lite av polisernas privatliv

Manuset av Fredrik Agetoft verkar känna sig fram vad som fungerar för kommande filmer. Små stråk av genuint rolig humor och skönt excentriska karaktärer letar sig in, vilket är ovanligt i de senaste säsongerna.

Martin får mer och mer kemi med sitt återkommande restaurangsällskap Mariel (Gunnel Fred) och det blir nu tydligt att hon är vännen som ersätter grannen Valdemar. Jag gillar det för hon är en karismatisk donna.

Intrigerna kring polisernas privatliv är i stort sett obefintliga, vilket är ännu ett ovanligt grepp i serien. Det närmsta vi kommer sådant är Vilhelms (Valter Skarsgård) återseende och spirande relation med sin tidigare psykolog Nina (Dilan Gwyn) som nu hjälper Polisen som profilerare. Även henne känns det som att vi kommer att få bekanta oss mer med.

Snutveteranen är fortfarande skarp

Som helt ny karaktär dyker polisen Sabina (Doreen Ndagire) från enheten för grova brott upp och blir genast intressant med sin raka attityd. Jag ser gärna mer av henne i kommande fall. Alla helt nya eller nyare ansikten kompletterar det gamla gänget fint och är friska fläktar. Alla skådespelare gör stabila insatser och samspelet mellan dem känns naturligt.

Det kommer onekligen glädja fans av klassisk Beck att Martin här har mer plats som utredare på fältet och i förhörsrummen än i de senaste filmerna när han mer var en mentor och rådgivare. Haber visar att de skarpa takterna fortfarande sitter i snutveteranen.

En experimentell Beck-film

Kriminalintrigen snirklar sig fram med känsla för kluriga lösningar för att lura publiken med överraskande vändningar. Det finns tillfällen när realismen tummas på för att skruva till det, men det känns aldrig så konstruerat att trovärdigheten helt försvinner. Det är helt enkelt Beck som vi är vana vid att Beck är med smart underhållning i första rummet. Varenda sekund engagerar.

Miljöerna är till största delen förorten, vilket bidrar till ett effektivt smutsigt intryck på dagen. I nattscenerna används olika nyanser av blått ljus flitigt. Det både ser väldigt snyggt ut och förstärker den hotfulla atmosfären.

Den maskerade mannens uppdykanden har en kombination av spöklik stämning och hot om våld som är ny för serien. Den adderar till filmens i jämförelse med övriga avsnitt experimentella natur.

Fortfarande sting efter snart 30 år

”Beck – I skuggorna” ger hopp om en stark fortsättning på Stockholms vassaste kriminalares äventyr. Det kreativa sökandet efter en helhetsbild som ger de inbitna fansen det de vill ha samtidigt som uttrycken känns fräscha lovar gott för framtiden. Balansgången sköts fint.

Inte ens en gnutta sting har gått förlorad efter snart 30 år, vilket är en förbluffande bedrift.


Snabbfakta: ”Beck – I skuggorna”

Regi: Lisa Farzaneh
Manus: Fredrik Agetoft
Skådespelare: Peter Haber, Jennie Silfverhjelm, Valter Skarsgård, Martin Wallström
Genre: Deckare
Speltid: 88 minuter
Premiär: 20 mars 2026
Streamar på: TV4 Play Plus
Betyg: 3 av 5