I 1860-talets Nordnorge vållar Dina i en olycka sin mors död och förlorar därmed sin fars kärlek. Dina får en hård, kärlekslös barndom och växer upp som en hetsig och orädd enstöring. Men hon finner röst i cellon och en vän i sin cellolärare. Motvilligt går hon med på att gifta sig med den mycket äldre Jacob. Men Dina är och förblir sin egen. Hon söker sig hela tiden till livets yttersta gränser…

Ett litet fiskeläge i norra Norge sommaren 1903. Ove Rolandsen, ortens telegrafist, är också uppfinnare. Kvinnorna omkring honom faller för hans charm – alla utom den han mest åtrår: fisklimsfabrikören Macks dotter, Elise. Bygger på Knut Hamsuns roman Svärmare.

1900-talets början. Gertrud och Ingmar är förälskade. Ingmar ger sig av en vinter, och en ny religiös rörelse sprids, och Gertrud hänger sig åt den nya kristna tron. Den nya prästen är mycket karismatisk och leder sin församling till Palestina. Ingmar tvingas gifta sig med Barbro för att behålla sitt hem. Förkrossad ger sig även Gertrud av mot Palestina, och Ingmar överger allt för att följa efter kvinnan han älskar.

Tsatsiki är åtta år och har en mamma, som drömmer om att bli rockstjärna och en grekisk pappa, som är bläckfiskfångare. Han har dock aldrig träffat sin pappa. Tsatsiki vill lära sig dyka och tränar därför hårt i simhallen. Göran, en ung polis, upptäcker Tsatsiki och hämtar upp honom från bassängens botten i sista sekunden. En kort tid därefter får Göran hyra ett rum hos Tsatsiki och hans mamma.

1920-talet. Åtta vänner har hyrt ett sommarhus. De är alla modernismens barn och ser fram emot en tid fylld av fria och öppna diskussioner, kamratskap och skuldfri erotik. Men sommaren utvecklar sig inte riktigt som de  tänkt sig. Obalansen förstärks ytterligare när den frigjorda Evelyn dimper ner på ön, direkt från Paris. Hon vänder upp och ner på sällskapets universum och nu handlar samvaron plötsligt om lust. Lust till konsten, livet, kärleken och till varandra.

Efter debutfilmen och det internationella genombrottet med Guldlejon och Guldbaggebelönade Återkomsten är Andrey Zvyagintsev tillbaka med ett nytt drama. Denna gång med norsk-svenska Maria Bonnevie i huvudrollen.

Atlantic Film förde dem samman i Stockholm, när Zvyagintsev hämtade sin Guldbagge för Bästa Utländska Film och den ryske regissören bad henne provspela för hans kommande film. Även i denna film utforskar han en av de mest komplicerade, komponenterna i den mänskliga tillvaron: familjen. I debutfilmen fokuserade han på relationen mellan far och son men protagonisterna i Förvisningen är istället man och hustru.

Maria Bonnevie spelar den kvinnliga huvudrollen och Konstantin Lavronenko (spelade fadern i Återkomsten) upprepar fadersrollen. För rollen belönades han för Bästa Manliga Skådespelare i Cannes i år.

Dag och natt handlar om människor som älskar och vill bli älskade. Det är historien om en far, hans unga son, hans otrogna hustru, hennes hemlige älskare, hans unga älskarinna, hans ensamma syster, hans dementa mor, en fanatisk fotbollstränare, en gravid hora och en ängel förklädd till en gammal man. Alla söker svaret på samma fråga: Om svaret är kärleken – vad är då frågan?

Hanna lämnar sina barn och sin gård för att rida ut till kusten och möta sin man, korsfararen Ulf som är på väg hem efter fyra års strider i Orienten. Halvvägs möter Hanna pesten som blixtsnabbt sprider sig. Hon fortsätter ändå i sällskap med vännen Joel Fiskare som förlorat hela sin familj. Det blir en våldsam och omtumlande färd där möten med andra flyende, bland dem den övergivna Emma och kedjefången Torben Barberare, tvingar Hanna att slåss för sitt liv.

Lasse Brudell är ansvarig programmerare vid flygbasen i Vidsel i Norrbotten. Han arbetar med det topphemliga försvarssystemet EWS till JAS Gripen. Major Haglund är en desillusionerad och ärrad krigsveteran. Deras vägar korsas när Haglund kallas in för att höja säkerhetsrutinerna inför en demonstration av Gripen för utländska intressenter. Den eftertraktade mjukvaran är hårdvaluta i det internationella maktspelet och måste skyddas.