Film

Skribent

Jonathan Enochsson

16 januari 2017 | 15:00

Virtual reality - en passerande trend eller filmens framtid?

2017 kan vara året då Virtual Reality (VR) tar världen med storm. 360-videor sprider sig som en löpeld över sociala medier och VR-headsets utsågs nyligen till årets julklapp. Men vad betyder egentligen lanseringen för filmindustrin? Kommer framtidens filmtittande ske enbart i VR? Kan det innebära slutet för bion? MovieZine har kikat närmare på fenomenet och dess konsekvenser för filmskapandet.
I motsats till vad många tror är VR inget nytt fenomen. Redan på nittiotalet släpptes flera VR-produkter av tv-spelsutvecklare, bland annat Nintendos Virtual Boy. Produkterna floppade dock eftersom tekniken inte var tillräckligt bra. En VR-upplevelse på den tiden betydde snarare att man klistrade fast en halvkass skärm framför ögonen och spelade någon variant av "Doom" eller "Duke Nuk'em". Tänker man på hur grafiken såg ut för tv-spel på nittiotalet så kan man förstå att VR inte slog igenom redan då.

Även idag drivs tekniken främst av spelutvecklare. HTC Vive har utvecklats i samarbete med speldistributören Steam, Sony har lanserat Playstation VR och Facebook-utvecklade Oculus Rift släpps tillsammans med ett flertal spel. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på att spel ofta handlar om att få spelaren att känna sig så involverad och deltagande som möjligt, vilket bäddar för en bra VR-upplevelse. 

Många spel upplevs dessutom redan ur ett förstapersonsperspektiv där spelaren själv kan justera synfältet, i motsats till filmer som ofta visas ur ett tredjepersonsperspektiv och följer ett linjärt berättande som helt styrs av regissören. Detta kan vara en av anledningen till att de enda stora filmtitlarna som hittills släppts i VR-format, "The Martian" och "Hunger Games" bland annat, getts ut som korta spel snarare än filmer.


VR-spelet "The Hunger Games".

Trots att det onekligen är ett större kliv för filmindustrin att ge sig in i VR än för spelindustrin, finns det fortfarande en stor potential för att skapa helt nya typer av berättande. Allt eftersom inspelningsutrustningen utvecklats har 360-videor vuxit snabbt och både YouTube och Facebook har skapat plattformar för att publicera dessa videor som stödjer formatet.  Dessa plattformar har främst fyllts av kortare klipp, extremskidåkare som filmar sina åk eller reklamer som försöker dra extra uppmärksamhet, men saknar längre videor med regisserat innehåll. Filmindustrin har hittills lyst med sin frånvaro i det nya formatet.

Även om vi inte fått se mycket VR-film hittills har flera initiativ tagits, främst lett av mindre aktörer och filmfestivaler såsom Sundance och Tribeca har visat flera filmer i formatet från indie-studior. Detta verkar ha ökat intresset och visat även större filmskapare att man kan skapa intressant VR-innehåll, vilket har lett till etablerandet av större satsningar. 

Det kanske mest spännande projektet just nu är ett samarbete mellan Annapurna Pictures, skaparna av bland annat prisbelönade "Zero Dark Thirty" och "American Hustle", och VR-studion Here Be Dragons som tidigare producerat en mängd VR-filmer. Samarbetet betyder att även etablerade studior väljer att ge sig in i det nya mediet.



Längst i utvecklingen har däremot dokumentärfilmarna kommit. New York Times har släppt en VR-app med flera längre filmupplevelser, inkluderat en 90-minuters dokumentär om den franska gatukonstnären JR och "Welcome to Aleppo" som förflyttar tittaren direkt in i ett syriskt flyktingläger. 

Även legendariske dokumentärfilmaren David Attenborough har varit med i skapandet av en historisk VR-upplevelse som visats på London's Natural History Museum. 

Dokumentärer har en klar fördel när det gäller det nya formatet, eftersom de ofta inte är lika bundna av ett linjärt berättande som spelfilmer. Ser man på en naturdokumentär om Afrikas savanner, förhöjs upplevelsen av att komma närmare filmmiljön som spelar en stor roll i berättandet, medan det är svårare att tillföra något till ett drama som är mer centrerat kring dialoger än miljöerna.

En annan utmaning som filmregissörer till spelfilmer kommer behöva handskas med är fotots roll i filmen. Panorama-svep à la "Sagan om Ringen" och skräckfilmens olika filmiska knep kommer bli svåra att återskapa i VR, men kan säkert utvecklas till något helt nytt istället. 


Bild ur dokumentären "Welcome to Aleppo".

2017 kan vara året då de första VR-satsningarna släpps som når en bred publik och frågan många ställer sig är om detta kommer bli slutet för bion. När filmer istället ses bäst på det egna VR-headsetet hemma, finns det väl ingen anledning att lämna soffan?

IMAX tror sig dock kunna rädda bions framtid genom att erbjuda en bättre upplevelse genom sitt high-end headset StarVR, som utvecklas av svenska Starbreeze. IMAX har redan nu etablerat sex stycken VR-center i USA som ska testa om konceptet går hem hos den amerikanska publiken, med en bredare lansering redo om det lyckas. 

Det återstår alltså att se hur marknaden tar emot den nya VR-vågen. Kommer VR lyckas åstadkomma samma förändring på filmindustrin som 3D gjorde för några år sedan? Mycket tyder på att vi får svaret redan i år.


Hur ser ni på framtiden för virtual reality? Kommentera nedan.
| 16 januari 2017 15:00 |