Skräckåret som sög… blod! De 10 bästa skräckfilmerna från 2025

Vampyrer, läskiga barn, franska zombies och norsk-svensk body horror – skräckfilmsåret 2025 gav fansen allt och lite mer.

Publicerad:

För skräckfans var 2025 ett filmår som hette duga. Vare sig man föredrar stora franchises eller smalare indierullar så erbjöds det gott om spännande titlar som blandade nya idéer, oväntade fortsättningar och intensiv genrelek.

På blockbuster-sidan satte ”Final Destination: Bloodlines” tonen med sin återkomst till dödens brutala dominoeffekter. Även ”I Know What You Did Last Summer” och ”28 Years Later” bjöd på välkomna nostalgitrippar.

Även fans av ”Black Phone”, ”M3GAN”, ”Five Nights at Freddy’s” och ”The Conjuring” fick uppföljare att gotta sig i, medan ”Together”, ”Dangerous Animals” och ”Death of a Unicorn” erbjöd härligt skruvade varianter på genrens troper.

Samtidigt fortsatte filmbolagen att satsa på unika originalberättelser: ”Weapons” vävde ihop flera skrämmande scenarier till en pulserande antologiskräck, medan ”Companion” blandade heminvasionsfilm med sci-fi-paranoia.

Ryan Coogler tog sig framgångsrikt an vampyrgenren med välförtjänt hyllade ”Sinners”, en svindlande upplevelse som kombinerade afro-amerikansk historia med irländska blodsugare.

På indiescenen stack ”Good Boy”, irländska ”Oddity” och ”Frewaka” samt norsk-svenska ”The Ugly Stepsister” ut med kreativa och otäcka berättelser.

Tillsammans formar filmerna ett skräckår som är välkommet varierat — och påtagligt starkt. Här är de tio bästa.

10. Final Destination: Bloodlines

Den brutala franchisens återkomst inleds med en fantastisk katastrof i lyxrestaurang högt upp i ett torn. Därefter följer vi en familj som i generationer undkommit Döden – tills nu. En av de absolut bästa i serien, med kreativa dödsscener och en mer mytologisk ansats. Dessutom med skräckikonen och franchiseveteranen Tony Todd i en av sina sista och mest gripande roller. En njutbar uppdatering av konceptet som behåller den karaktäristiska, morbida leklusten.

9. Bring Her Back

Regiduon och tvillingarna Danny och Michael Philippou följer upp sin hyllade långfilmsdebut ”Talk to Me” med en minst lika våldsam och skrämmande berättelse om andra sidan.

Här följer vi två föräldralösa styvsyskon som placeras hos en foster­mamma (Sally Hawkins) vars omsorg döljer ett ockult ritualmysterium. Hawkins är pålitligt suverän som kyligt besatt antagonist och filmens visuella stil bjuder några riktigt vidriga äckeleffekter.

8. Companion

En slags popcornversion av ”Ex Machina” som utvecklar konceptet med robotar som romantiska partners. Vad som är tänkt som mysig weekend i lyxhus vid sjön med en grupp vänner resulterar i ond, bråd död när ett brott inte går som planerat.

Underhållande kombination av spänning, våld och feministiska teman. Sophie Thatcher glänser i huvudrollen med en stabil birollsensemble vid sin sida, speciellt Harvey Guillén (”What We Do In the Shadows”).

7. Heart Eyes

I ett övrigt svagt år för slasher-fans så stack denna underskattade pärla ut med sin fyndiga kombination av romcom och blodigt underhållningsvåld som aldrig tar sig på för stort allvar.

Dessutom en kul variation på Alla hjärtans dag-skräck där två kollegor Ally (Olivia Holt) och Jay (Mason Gooding) hotas av maskerad seriemördare som siktar in sig på förälskade par. Roande bidrag till genren med inspirerade miljöer, minnesvärd mördardesign, tacksamt tempo och sympatiska hjältar.

6. Mads

Trots gott om påkostad Hollywood-skräck så utmärker sig denna franska zombierulle filmad i en enda tagning (!) tveklöst som en av årets bästa rysare. En bisarr resa in i terror och galenskap då en födelsedagsfirande, ung mans testing av en ny drog eskalerar under en kaotisk kväll.

Imponerande spel och hantverk bidrar till autentisk, obekväm och nästintill outhärdlig känsla medan atmosfären skiftar från kuslig till direkt skrämmande.

5. Oddity 

Stillasittande föremål kan i vissa fall skrämma mer än högljudda monster och spöken. Det är absolut fallet med denna irländska lilla rysare om en blind och synsk kvinna (Carolyn Bracken) använder en mystisk träfigur för att avslöja sanningen bakom sin tvillingsysters död.

Underskattad godbit som lyckas med konststycket att vara både kuslig, läskig, stämningsfull och rolig samtidigt som den framgångsrikt kombinerar olika genrer.

4. The Ugly Stepsister

Att en norsk-svensk body horror-version av ”Askungen” skulle kvalificera sig som en av årets mest internationellt erkända och uppskattade skräckfilmer var det kanske ingen som väntade sig. Men den här lika äckliga som mörkt komiska varianten av sagan är en magiskt kittlande satir kring skönhetsideal och kroppshets.

Lea Myren (”Jenter”) är strålande som Askungens ”fula” styvsyster som tvingas genomgå allt brutalare tortyr för att attrahera prinsen. Men även birollsensemblen är utmärkt, inklusive svenska namn som Malte Gårdinger, Isac Calmroth, Adam Lundgren och Cecilia Forss.

3. Together 

Mer body horror men av den romantiska sorten där ett par (äkta makarna Alison Brie och Dave Franco) flyttar ut på landet och finner sin redan påfrestade relation hotad av övernaturliga krafter.

Ett delikat, uppfriskande sinne för humor och den sympatiska huvudrollsduons uppenbara kemi lyfter denna absurda skildring av kärleksrelationer och dess utmaningar. Dessutom en av de roligaste och mest obekväma filmfrierierna på länge – och briljant användning av Spice Girls.

2. Weapons

Du måste ha bott under en sten om du missat tant Gladys, den nya skräckikonen spelad till perfektion av nyligen Golden Globe-nominerade veteranen Amy Madigan.

Regissören Zach Creggers andra solofilm efter hyllade debuten ”Barbarian” är en ambitiös skräckantologi som väver samman tre berättelser om en skolklass av försvunna barn, dess utsatta lärare (Julia Garner) och den mörka hemligheten som ligger bakom. Med Gladys, häftiga twistar och svårglömda kusligheter markerar sig Gregger som en ny, pålitlig skräckmästare.

1. Sinners 

Att Ryan Coogler levererade en av årets bästa filmer var knappast oväntat men att han och parhästen Michael B. Jordan gav oss fartfylld, filosofisk och musikalisk vampyraction var en välkommen och trevlig överraskning.

En lika tänkvärd som sexig berättelse om en juke joint i 1930-talets Mississippi som invaderas av en irländsk blodsugare (Jack O’Connell). Jordan gör en karriärbästa insats som tvillingar och leder en prickfri ensemble i filmen som tillsammans med ”Nosferatu” har upprättat hedern åt vampyrgenren.

Läs också: Årets 25 bästa skräckfilmer enligt Letterboxd – hur många har du vågat se?

Läs också: De 10 sämsta filmerna från 2025: ”Urbota korkat”

Läs också: 10 detaljer som får mig att se om ”Gremlins” varje jul