Uwe Boll, mannen bakom ”mästerverk” som ”Rampage”, ”BloodRayne” och ”House of the Dead” är tyvärr tillbaka, och han har gjort det onödigt svårt för sig.
Utöver att pyssla med filmskapande, vilket Boll av ovan nämnda titlar att döma har svårt för, så har han med nya ”Citizen Vigilante” även åtagit sig att utforska omvittnat snåriga ämnen som invandring och grov brottslighet. Föga förvånande visar det sig att gamle Uwe är ungefär lika kass på att kommentera samtiden som han är på att göra film.
Jag plågade mig under förmiddagen igenom ”Citizen Vigilante”, som efter diverse turer med Tysklands åldersgränsorganisation FSK har fått rykte om sig att ha blivit ”förbjuden” i halva Europa. Riktigt så glamoröst är det faktiskt inte: den har bara inte fått någon åldersgräns, vilket innebär att den inte kan distribueras via vanliga kanaler. Men filmen är fullt laglig att se, och tack vare yttrandefrihetens självutnämnde försvarare Elon Musk har alla som vill kunnat göra just det helt gratis på X de senaste dagarna.
Utmärkt, tänkte jag, som med Uwe Bolls filmografi i åtanke inte var jättesugen på att öppna plånboken för hans senaste projekt. Och med facit i hand är jag oerhört tacksam för att jag slapp, för det här är en film som inte på något plan förtjänar varken mina eller någon annans pengar. Det räckte gott och väl med att den fick i runda slängar en timme och tjugo minuter av min tid.
En moraliskt bankrutt film
I ”Citizen Vigilante” spelar Armie Hammer huvudrollen som Sanders, en amerikansk fastighetsmagnat som, när han inte förkroppsligar negativa stereotyper om hyresvärdar eller köper sex från prostituerade ägnar sin tid åt att kallblodigt mörda brottsliga invandare (och lite annat löst folk också, inklusive helt oskyldiga människor) och motta hyllningar för det på sociala medier, samtidigt som en fantastiskt inkompetent Interpool-enhet jagar honom.
Att Boll väljer att fokusera sin film på en våldsam vigilante är i sig helt okej: det går att göra, om man har fingertoppskänsla och något vettigt att säga. Tyvärr har Boll varken det ena eller det andra, utan verkar primärt vara intresserad av att få ta ut sin ilska på ett rättssystem som enligt honom är korrupt och försvarar förövaren. Han driver sin tes genom en blandning av monotona monologer från Armie Hammer och halmgubbekaraktärer som är så skruvade att de blir parodiska.
Att Sanders själv är en illegal invandrare (han är amerikan, och säger själv att han tog sig till Europa illegalt) som begår våldsamma brott är en ironi som är så uppenbar att man undrar om Boll läst manuset han själv skrivit. Förmodligen inte, är min gissning.
Sanders framställs nämligen filmen igenom som en hjälte, och inte ens gärningar som att orsaka en dödlig civil bilolycka för att bevisa en filosofisk poäng eller mörda oskyldiga släktingar till en våldtäktsman problematiseras i det minsta. Snarare lyfts Sanders fram som ett ideal, och hyllas filmen igenom av vanligt folk för att han tar på sig rollen som domare, jury och bödel i ett. Slutsatsen Boll verkar dra är att det rätta är att ta lagen i egna händer, och med våld ge utlopp för ilska, hat och hämnd. Resultatet är en film som på ett moraliskt plan är genomrutten.
Klassiskt Uwe Boll-hantverk, med allt vad det innebär
Filmtekniskt då, lyckas Boll imponera där? Tja, vad tror du? Manuset är horribelt, dialogen är kass och berättelsen närmast nonexistent. Filmen känns mer som en serie löst sammansatta scener än ett koherent narrativ: berättelsetrådar introduceras för att sedan glömmas bort, och de logiska luckorna är ständigt närvarande.
Boll kastar också in scener som inte fyller någon som helst funktion, primärt en flera minuter lång sexscen mellan Sanders och en prostituerad, som han väljer ut efter att kyligt ha inspekterat en lång rad lättklädda tjejer i en bordell. Att prostitution ofta har gemensamma nämnare med organiserad kriminalitet och människohandel verkar inte bekymra varken Boll eller vår ”rättfärdige” vigilante det minsta.
Armie Hammer då, blir det här en comeback för honom? Jag är skeptisk. Han verkar söka med ljus och lykta efter något form av djup i Bolls ilskna plaskdam till manus, men landar i en monoton och enformig insats, där han iochförsig känns som en hyfsat övertygande psykopat. Tyvärr är Sanders psykologi inget som intresserar Boll: det är roligare att se honom bryta handlederna på förnedringsrånare.
Sätt dig på en kaktus istället
Är ”Citizen Vigilante” en film du borde se? Nej, egentligen inte. Och nej, det säger jag inte för att den, oavsett vad Uwe hävdar, uttrycker obehagliga sanningar som ett ljusskyggt etablissemang inte vill att du ska höra. Det gör den nämligen inte. Det enda ”Citizen Vigilante” ger uttryck för är Uwe Bolls åsiktsbubbla, och det är varken upplysande eller underhållande.
Känner du att du har en timme och tjugo minuter av ditt liv som du vill slösa bort kan du för all del se ”Citizen Vigilante”, men var då medveten om att det finns mycket roligare saker att göra istället, typ bränna handen på spisen eller sätta sig på en kaktus. Det här är med stor sannolikhet årets sämsta film.
Läs också: Uwe Boll rasar: Hans nya film får inte visas i Tyskland
Läs också: Se Uwe Bolls förbjudna hämndrulle helt gratis (men du har bara några timmar på dig)