I Kathryn Bigelows intensiva thriller ”A House of Dynamite” har världen arton minuter på sig innan allt tar slut. I centrum står Idris Elba som en president tvingad att fatta ett beslut ingen människa borde behöva ta.
Läs också: De 48 bästa filmerna på Netflix – hösten 2025
När Idris Elba kliver in i rummet är det med samma lugn som hans filmkaraktär desperat försöker bevara i krisens kärna. Han ler när han ska beskriva första mötet med Kathryn och resten av teamet:
– Jag kände mig både välkommen och utmanad. Från första samtalet med Kathryn var det tydligt att den här delen av berättelsen behövde starka, mänskliga och empatiska ögonblick så publiken kunde relatera till vad som stod på spel. Rollen krävde både närvaro och sårbarhet, vilket jag tycker är den mest intressanta kombinationen.
Den amerikanska presidenten är ju tydligt inte baserad på den sittande, men fanns det någon annan verklig förlaga?
– Vi var överens från början, Kathryn (Bigelow) och jag, om att presidenten måste kännas jordnära, säger Elba. Vi ville inte göra en parodi på någon verklig ledare. Det hade blivit distraherande. Det viktiga var att publiken kunde känna med honom, men också tänka: vad skulle jag själv göra i den situationen?
Hur skulle du beskriva din president?
– Han är en man av folket, lite kantig, inte perfekt. Men plötsligt står han inför ett beslut som kan kosta miljontals liv. Jag älskar ögonblicket när han tittar ut genom fönstret – han vet att han måste agera, men önskar att han slapp. Det är så djupt mänskligt. Han är ingen hjälte. Han är bara en människa i ett omöjligt läge, säger Elba
Tror du att politiker i verkligheten skulle kunna eskalera till något liknande som i filmen?
– Jag hoppas verkligen inte det, men det är oroande att några få personer har makt att fatta väldigt avgörande beslut. Det är skrämmande att mänskliga misstag, missförstånd eller snabba emotionella reaktioner kan få katastrofala följder – och det är precis det filmen handlar om.
Han funderar lite och fortsätter sedan:
– Egentligen är det här en film om mänsklighet. Och om hur skör makten och vår kontroll över den är – men också hur snabbt den kan förvandlas till något farligt.
Filmen använder flera perspektiv och utspelar sig under 18 minuter i realtid. Hur var det att arbeta i det formatet?
– Det krävde extrem precision. Mycket händer samtidigt, medan skådespelarna sällan befann sig på samma plats. Vi spelade mot tomma skärmar eller ljud, och allt måste ändå kännas naturligt. Det var krävande, men också väldigt tillfredsställande när man såg hur pusslet föll på plats.
Hur är Kathryn Bigelow som regissör?
– Hon är briljant! Allt är förberett – kameror, ljus, scenografi, verkligen allt. Så vi skådespelare kan kasta oss in och direkt leva i scenen. Hon vill att vi ska vara redo, tänka själva. I Vita huset-scenerna lät hon bara kameran rulla. ”Visa mig hur du lever i rollen”, sa hon. Den friheten var fantastisk.
Elba beskriver Bigelow som ”en general, men en demokratisk sådan”.
– Hon leder med total kontroll, men får alla i rummet att känna sig viktiga. Det är sällsynt.
Efter att ha spelat premiärministrar och nu president – skulle du kunna tänka dig att kliva in i politiken själv?
– Nej tack, det får någon annan sköta, säger han med ett skratt. Folk har sagt att jag borde ställa upp. Och visst, jag trivs med att utforska makten, men på film. Verklig politik och all byråkrati runt den… nej, nej. Det är mycket roligare att spela den sortens roller än att leva dem.
Som britt, känner du att filmen främst berättar en amerikansk historia?
– Filmen visar upp en amerikansk kris, ja, men dramatiken är universell. Om något liknande hände i verkligheten skulle konsekvenserna vara globala. Det handlar om människor, inte nationer. Våldet och makten känner inga gränser. Jag hoppas att publiken – oavsett var de befinner sig – kan känna igen sig i rädslan, i maktlösheten och i den mänskliga impulsen att försöka göra rätt.
Idris Elba talar om ansvar, rädsla och mänsklighet med samma tyngd som hans rollfigur bär i filmen. “A House of Dynamite” handlar om världens 18 farligaste minuter – och om hur nära vi alla står den tunna gränsen mellan kontroll och kaos. Och med tanke på att det inte är Elba vid rodret, känns närheten ännu mer hotfull i verkligheten.
Filmen finns nu att se på Netflix.
Läs också: MovieZine möter Kathryn Bigelow: ”Min film ställer obekväma frågor”
Läs också: Rebecca Ferguson är rädd – och hoppas att ”A House of Dynamite” ska bjuda in till samtal