Min, något lätt dramatiserade, bild är att någonstans så var det en filmproducent med en bolo tie, 10-gallon-hat och ett Excel-ark som kom fram till att det mest amerikanska som finns är andra världskriget och amerikansk fotboll.
Skulle någon därmed lyckas med konststycket att hitta en berättelse som utspelar sig i venndiagrammet mellan dessa två ämnen – där det alltså spelas amerikansk fotboll UNDER andra världskriget – ja, då kan det ju förstås inte bli något annat än succé.
Så här är vi nu. Med “The Mosquito Bowl” som skildrar fyra, högst verkliga, amerikanska fotbollsspelare som blev inkallade till Stillahavskriget mot Japan. Mitt i allt detta elände anordnade de sedan den amerikanska fotbollsmatchen The Mosquito Bowl för att stärka moralen hos de hårt ansatta amerikanska trupperna.
I filmen spelas de av kvartetten Nicholas Galitzine, Bill Skarsgård, Ray Nicholson och Tom Francis.
Det är svårt att tänka sig en, på pappret, mer lämpad regissör för detta än Peter Berg. Som både ligger bakom det amerikanska fotbollsdramats heliga graal, “Friday Night Lights”, såväl som krigsfilmer som “Lone Survivor”. Bara amerikansk fotboll i sig är ju som en militariserad version av rugby. Överlappningen mellan de två ämnena är inget annat än stark.

Krig dåligt, fotboll bra
Men alltså. Tyvärr. Det här flyger inte. Inte alls faktiskt. “Mosquito Bowl” är en tekniskt kompetent men i slutändan tråkig och livlös film. Har du sett ett par krigsfilmer kommer de olika sekvenserna i “Mosquito Bowl” att vara förvillande lika dem. Utöver själva fotbollen då, som faktiskt utgör en överraskande liten del av filmen.
Jag tror att gemene tittare kan få ut mer av att begrunda påståendet “Krig är bajs, men amerikansk fotboll är najs” i några minuter än att se hela den här på tok för långa filmen. Som för övrigt bara är två timmar.
Stillahavs-kampanjen under andra världskriget var visserligen inte känd för att vara en vidare rolig tid, men Peter Berg kanske tagit lite väl mycket vara på det. För det här är ett långt tröskande i monotont elände. Och det är inte att jag efterlyser en “rolig” krigsfilm. Krig är när deltagarna utsätts för fruktansvärda saker och utför fruktansvärda saker. Men det behöver vara engagerande som berättelse.
Det känns rentav som en otjänst att ta folks verkliga historier och livsöden och sedan slarva bort chansen att låta en publik knyta an till dem.

Bill Skarsgård får mest att göra
För skådespelarna finns det inte vidare mycket att göra mer än att se skärrade och besvärade ut i olika sammanhang. Jag vet inte om det är för att det handlar om riktiga personer som filmskaparna inte velat göra dem till dramatiserade karaktärer? Men det resulterar i karaktärer som varken känns vidare realistiska eller gör så mycket under filmen.
Bill Skarsgård är förstås här och han är nog ändå den som får mest att göra. Som en köttig variant av sig själv imponerar han med ett helt nytt manér och en övertygande Heart Land-dialekt. Han är också den som faktiskt får några små monologer och extrovert karaktärsarbete. Han är bra med andra ord!
Men “Mosquito Bowl” är verkligen inte arenan för ett “Generation Kill”-framträdande i stil med storebror Alexander Skarsgård. För övrigt ett verk som verkligen lyckades skildra krigs meningslöshet, tristess och utdragenhet och samtidigt kunde pågå i åtta timmar utan att någon klippte med ögonen.
Peter Berg lyckas inte väcka känslor
Det kanske mest frustrerande med “The Mosquito Bowl” är det ändå är en väldigt bra idé att kontrastera krig mot sport. Det finns ju något förenande och vackert i sport. En lekfull kamp där ingen behöver dö, men där vi fortfarande kan leva ut som människor. Oavsett om vi är deltagare eller åskådare.
Tyvärr är det inget “The Mosquito Bowl” lyckas, eller kanske ens är intresserad av, att utforska. Peter Berg verkar helt enkelt inte veta hur han ska ingjuta vare sig känslor eller drama i berättelsen, mer än i några korta sekvenser som skärrar med sitt våld.
För det mesta är det här en film fylld av utdraget slowmotion-bös. Detta varvas sedan med annat utdraget slowmotion-bös som försöker manipulera till sig någon slags emotionell resonans genom stora mängder ihålig post-rock av det slag som hade passat bättre i en reklamfilm. De flesta tittare skulle nog få ut mer av att se valfri NFL-match istället.
Läs också: Brutala scener i Bill Skarsgårds nya krigsfilm – som missar svenska biografer
Snabbfakta om ”The Mosquito Bowl”
- Regi: Peter Berg
- Skådespelare: Nicholas Galitzine, Bill Skarsgård, Ray Nicholson och Tom Francis.
- Genre: Drama, Biografi, Krig, Sport
- Speltid: 2 tim 7 min
- Streamingpremiär: 25 november 2026
- Visas på: Netflix
- MovieZines betyg: 2/5
Läs också: Du missade 2026 års sevärda svenska thriller på bio – se den på tv ikväll
Läs också: 3 helt nya filmer släpps på Netflix idag – bankrån, barnkalas och tv-nostalgi










