I skuggan av Kaurismäki

20 September 2012 | 13:01

I skuggan av Kaurismäki

För tredje året i rad arrangeras den finskaste filmfestivalen YksiKaksiFilmi i Stockholm, Sverige.

Den går av stapeln denna helg, med början idag torsdag och sammanlagt kommer 24 filmer (om jag räknat rätt) visas på Bio Rio och Biograf Sture.

Det är ett brett utbud av spelfilmer, dokumentärer, kortfilmer och barnfilmer som presenteras i programmet. Ur den samlingen är jag nyfiken på mycket, bland annat "Periferi" av JP Siili, som är ett historiskt 1800-tals drama om familj, heder och kärlek. På engelska har den fått titeln "Once upon a time in the north" (räcker för att få igång mig) och i brist på cowboys och mafiosos, handlar det istället om de finska "puukkojunkkarit" (dåligt översatt - knivrebellerna) som spred skräck på slätterna och var duktiga på att, ja just det, dra kniv.

Även den humoristiska "Miss Blue Jeans" av Matti Kinnunen fångar mitt intresse. Den handlar om ungdomar i 70-talets Uleåborg när punkmusiken letade sig dit. Vilket låter kul och av trailern att döma ser det inte alls så tokigt ut. Med svenska "Call Girl" färskt i minnet är det spännande att se vad finnarna hittar på om samma tids era.

Och apropå punk.

Premiärfilmen med namnet "The Punk Syndrome" av Jukka Kärkkäinen ska jag verkligen försöka hinna med. Det är en hård dokumentär om ett punkband med såklart musik och massa attityd. Vi får följa bandets funktionshindrade medlemmar och deras äventyr och bråk i turnébussen om vem som får sitta i framsätet. Även filmen i sig är en revolt och ett uppror mot hur man egentligen behandlas som annorlunda och varför man om vuxen karl ska tvingas till fotvård bara för att man bor på ett gruppboende?!

Dessutom finns några roliga barnfilmer som visas på Rios knattebio som jag hoppas hinna med.

Det är verkligen en salig, men skön blandning filmer av flera olika kända fast kanske mest okända regissörer som hittat hit och jag som finne skäms lite över att det enda namnet jag känner igen när jag läser programmet är Kaurismäki och det i en textrad där det står att "Finland brutit sig loss från Kaurismäkifixeringen" (med undertext att det under denna festival inte kommer vara någon fåordig, 50-talsnostalgisk sagovärld för vuxna ala Aki).

Jag kan inte säga detsamma om mig själv, utan måste ärligt erkänna att min fixering är konstant. Men samtidigt är jag oerhört glad att jag, liksom andra här i blågula Svealand har chansen att se och uppleva också det andra från fina grannen Finland, skapat av dess nya generation filmskapare. Hyvä Suomi!

Ses i helgen.