Betydelsen bakom "Harry Potter"-karaktärernas namn

1 Augusti 2016 | 14:00

Hur tänkte Rowling när hon namngav sina karaktärer i "Harry Potter"?

Här är 10 karaktärer ur "Harry Potter" och varför de heter som de heter.

"Harry Potter" är på tapeten igen! I helgen fick föreställningen "The Cursed Child" världspremiär och manuset släpptes i bokform, vilket fick många fans att springa till bokhandeln och köa likt alla andra Potter-släpp. Dessutom är den första filmen i en trilogi baserad på Rowlings bok "Fantastiska Vidunder och Var Man Hittar Dem" här i november. Du kanske minns varenda detalj ifrån böckerna och har sett filmerna hundra gånger, men hur mycket vet du egentligen om bakgrunden till karaktärernas namn? De är inte alltid så slumpmässiga som de kan verka. Här följer några intressanta exempel.

Harry Potter

Visst är det förståeligt att en författare vill döpa sin huvudkaraktär till ett av sina favoritnamn? Men samtidigt verkar väl "Harry" vara ett lite för ordinärt namn på en av trollkarlsvärldens främsta hjältar. Men faktum är att det passar som hand i handske: "Harry" härstammar från det kungliga namnet "Henry". Många historiska Kung Henry har varit stora krigare, liksom Harrys hela liv. Dessutom är "Heri" ett gammalt tyskt ord för "Armé" - ett mycket passande namn på grundaren av "Dumbledores Armé".



Albus Percival Wulfric Brian Dumbledore

Namnet "Albus" betyder "Vit", vilket kan associeras till rektorns kararktäristiska, långa vita skägg, men kanske ännu viktigare: hans ikonstatus som den goda sidans frälsare, en riddare i vit rustning.

Även andranamnet Percival anspelar på riddarsymboliken, då namnet är känt som en av riddarna kring det runda bordet. Wulfric betyder "vargkraft", vilket lite långsökt kan påminna om hur han gav varulven Remus Lupin en möjlighet att studera och jobba i en värld där ingen annan skulle ha brytt sig om att hjälpa. Brian är ett gammalt keltiskt namn som betyder "nobel", vilket är en träffsäker beskrivning på trollkarlen. 

Dumbledore är ett gammalt ord för humla (bumblebee), vilket inte bara ger ett intryck av att han är en mysfarbror. Rowling har nämligen sagt att hon föreställer sig att han lyssnar mycket på musik och ofta går runt och hummar på melodierna, likt en humla.



Severus Snape

Namnet Severus betyder på latin ungefär "bitter", "sträng" eller "svår". Att han också fick heta Snape var först bara taget från ett litet ortsnamn, men när Rowling fick reda på att det också råkade vara ett dialektalt ord för "att skada eller tillrättavisa någon" var saken självklar. Dessvärre i Snapes orättvisa liv finns det inte den minsta antydan i hans namn att han också visade sig vara på den goda sidan och drevs av en gränslös kärlek som räddade världen. Man kan inte få allt.



Rubeus Hagrid

Rubeus hör ihop med den röda ädelstenen rubin: den färg han ofta får i ansiktet, oavsett om det börjar med ilska, genans eller för mycket rödvin. "Hagridden" är ett gammalt engelskt ord för att "oroa sig", vilket han i hög grad gör för Harrys hälsa. Att "ha en hagrid" är också ett gammalt engelskt uttryck för att ha en dålig natt. Var det inte minst sagt en dålig natt som Hagrid först började spela roll för berättelsen: natten då James och Lily Potter mördades och Hagrid räddade Harry ur ruinerna av deras gamla hus?



Draco Malfoy

Inte helt förvånande är Draco latin för drake: alltså ett eldsprutande monster. Väck inte den sovande draken. Men det verkligt intressanta är efternamnet. "Mal" kommer från den gamla franskan och översätts ungefär till"dålig" eller "ond" och "foi" betyder "tillit" eller "förtroende". Draco har ett sviktande förtroende för Dumbledore, för den goda sidan och inför sig själv medan Lord Voldemort gör ett dåligt val när han sätter sin tillit till Malfoys. 



Voldemort

En av Han-som-inte-får-nämnas-vid-namns främsta ambitioner är att leva för alltid, vilket är motivationen bakom att splittra sin själ i mindre bitar och gömma dem i alldagliga föremål. Tom Riddle (eller Dolder) måste ha kunnat franska, för "Vol de Mort" betyder bokstavligen "flykt från döden". Samtidigt har ordet en annan betydelse - nämligen "stöld" - vilket i det sammanhanget betyder att han "stjäl folks död", vilket också är sant varje gång han kastar "Avada Kedavra". "Volo" på latin betyder också "önskan". "Dödsönskan". Kanske inte för egen del, men han önskar många människor döda.



Tom Riddle

Tom var Lord Voldemorts ursprungliga namn, som han snabbt ville göra sig av med då han ärvt det av sin mugglar-far. Det är ett av historiens mest populära namn och används ofta för att beteckna att något är manligt: till exempel "tom cat" eller "tomboy". Dessutom förenas Tom och Harry i ett känt engelskt uttryck: "Every Tom, Dick or Harry", som ungefär kan ersättas med "vem som helst", något Voldemort inte vill associeras med.

Riddle är inte bara en referens till det anagram han skapar ("Tom Marvolo Riddle" blir "I am Voldemort"), utan användes också på 1800-talet för att beteckna något med många hål i sig, ungefär som hans själ eller dagboken som förstörs. Marvolo är nedärvt från hans morfar, som var ett fullblod och en direkt ättling till Salazar Slytherin.



Hermione Granger

Hermione är döpt efter den grekiska mytologins dotter till Kung Menelaus av Sparta och Helena från Troja. Granger är en gammal synonym till "bailiff", som betyder "fogde". Detta är en skämtsam liten referens till hur mycket Hermione tvingas hålla ett öga på Harry och Ron. Rowling har baserat Hermiones personlighet och intresse för böcker på sitt eget tio-åriga jag.

Sirius Black

"Seirios" är ett gammalt grekiskt ord för "brinnande" och Sirius är namnet på den starkast lysande stjärnan, som ingår i stjärnkonstellationen Canis Major, "Stora Hunden". Sirius kan, som bekant, förvandla sig själv till en stor, svart hund i sin animagusform.



Remus Lupin

Man undrar nästan hur pojkens föräldrar inte hade väntat sig att han skulle bli biten av en varulv när de gav honom ett så dödsdömt namn. Lupin kommer av latinets "Lupinus", som bokstavligen betyder "av en varg". Att de då hade den briljanta idén att också döpa sin son efter en av tvillingbröderna Romulus och Remus som enligt legenden uppfostrades av vargar innan de grundade Rom, gör lite att man börjar känna att de får skylla sig själva att varulven Fenrir Greyback attackerade Remus.

Har du koll på fler ursprung till "Harry Potter"-karaktärernas ursprung?