10 klassiska kärleksfilmer du missat

Men om du redan har sett "Sömnlös i Seattle", "Titanic" och "Casablanca" ett otal gånger, kommer här en lista på tio klassiska kärleksfilmer som alla borde se, men som tyvärr har fallit i glömska genom åren. De kommer garanterat att få känslorna att svalla vare sig du vill skratta, mysa eller gråta en skvätt.

Vi börjar med en bortglömd pärla från Hollywoods klassiska era – för aldrig har väl romantik gjorts så bra som under Hollywoods guldålder! Katharine Hepburn och Cary Grant gör sin tredje, och kanske bästa, film tillsammans i "En friare i societén", där Grant spelar en ung man som förlovat sig med en kvinna från en överklassfamilj. När han ska träffa hennes familj visar det sig att deras värderingar krockar totalt. Endast fästmöns syster, en missförstådd och missanpassad excentriker spelad av Katharine Hepburn, förstår Grants ambitioner och önskningar, och det dröjer inte länge förrän de båda faller handlöst för varandra. En okonventionell kärlekshistoria som bärs av kvick dialog, stark kemi mellan Grant och Hepburn och flera starka biroller.

En sann svensk klassiker av Bo Widerberg, fylld till bredden av både hjärta och smärta. Filmen bygger på en sann historia om den omöjliga kärleken mellan den danska lindanserskan Elvira Madigan och den gifte, svenske löjtnanten Sixten Sparre. Tillsammans rymmer de för att kunna vara tillsammans, men snart tar deras pengar slut och problemen börjar hopa sig. Kärleken är dock för stor för att någon av dem ska kunna överge den andra. Mozarts pianokonsert nr 21 är filmens ledmotiv, och fick som sådan ett sådant stort genomslag att konserten numera även är känd under namnet ”Elvira Madigan”.

"Jules och Jim" är kanske inte det självklara valet för en romantisk kväll, men är en intressant skildring av en okonventionell kärlekshistoria som kanske passar finsmakaren alternativt singelkillen/-tjejen bättre på Alla hjärtans dag. Ett av François Truffauts stora mästerverk med Jeanne Moreau i en av huvudrollerna handlar om en kärlekstriangel mellan två bästa vänner och den kvinna som båda faller för. Historien utspelar sig i olika delar av Europa innan, under och efter första världskriget, och handlar om vänskap och kärlek som utvecklar sig under flera år för att till sist sluta i tragik. En absolut klassiker som hyllades stort när den kom, och filmen blev med sin okonventionella stil en viktig representant för den franska nya vågen i början av 1960-talet.

Här är ytterligare en klassiker från Hollywood som med sin traditionella kärlekshistoria mer än väl lämpar sig för en romantisk myskväll. Sabrina, spelad av Audrey Hepburn, är dotter till chauffören i en rik familj. Hon har i hela sitt liv varit kär i en av de två bröderna i familjen, en oansvarig playboy spelad av William Holden, men hon har aldrig uppmärksammats av honom. När hon återvänder efter en resa till Paris, där hon har lärt sig vara sofistikerad och elegant, får han plötsligt upp ögonen för henne. Samtidigt upptäcker Sabrina att det snarare är den äldre och mer seriösa brodern, spelad av Humphrey Bogart, som hon är kär i. Vem ska hon välja? Audrey Hepburns charm och regissören Billy Wilders känsla för filmberättande gör att denna konventionella kärlekshistoria blir både sevärd och minnesvärd.

Det är väl få män som kan klå Maurice Chevalier i romantik? Åtminstone under 1930-talet – långt borta är den gubbe som helt osmakligt skulle komma att sjunga ”Thank heaven for little girls” i "Gigi" (1958). Som självaste urbilden av den franske romantikern gör han här en av sina mest sympatiska karaktärer, som en skräddare från Paris som förklär sig till en baron för att komma nära sin stora kärlek – spelad av Jeanette MacDonald, som ju var drottningen av romantiska musikaler på 1930-talet. Mest spektakulärt är öppningsnumret, där sången ”Isn’t it romantic” med sin smittsamma melodi via sjungande människor reser från Chevalier i staden och långt ut på landsbygden, där den når ändå till MacDonald i sitt slott och därmed skapar en koppling mellan de båda karaktärerna långt innan de ses. Filmen är förvånansvärt komplicerad och välberättad för att vara en så tidig ljudfilm, och innehåller både humor och värme – och mest av allt, stor kärlek och passion.

En lista över romantiska filmer skulle inte vara komplett utan en Garbofilm. "Kameliadamen" är kanske ett uppenbart val, men ändå en film som förvånansvärt få verkar ha sett. Som ytterligare ett exempel på storslagen, tragisk kärlek är den perfekt att kramas lite extra till under alla dess lyckliga och olyckliga vändningar. Garbos kärleksplågor lämnar ingen oberörd när hon tvingas välja mellan den fattige unge mannen som älskar henne och den kalla men rika baronen som kan ge henne ett liv i lyx. När den fattige mannens far bönfaller henne att lämna sonen i fred för att inte förstöra hans liv ställs valet på sin spets, och hon ställs inför utsikten att leva olycklig i resten av sitt liv. Välspelat, vackert och gripande på alla sätt.

Ytterligare en 1930-talsmusikal, den här gången med Fred Astaire och Ginger Rogers i huvudrollerna i en av de totalt tio filmerna de gjorde tillsammans. Astaire spelar Lucky Garnett, spelaren och dansaren som just ska gifta sig men som på grund av sitt spelande kommer för sent till sitt eget bröllop. Han reser till New York för att spela ihop de 25000 dollar han behöver för att vinna tillbaka sin fästmö, men väl på plats stöter han ihop med dansinstruktören Penny (Ginger Rogers) och blir blixtförälskad. Tillsammans bildar de ett framgångsrikt danspar, men kärleken måste hållas tillbaka på grund av Luckys fästmö och Pennys affär med bandledaren som av svartsjuka vägrar låta dem dansa tillsammans.

Filmen som gav Ingrid Bergman sitt stora internationella genomslag, och som 1939 gjordes i amerikansk version, är ett absolut frosseri i passion och förbjuden kärlek. Gösta Ekman den äldre, en av Sveriges första riktigt stora stjärnor, spelar den världskände violinisten Holger Brandt, som trots fru och barn blir handlöst förälskad i sin dotters pianolärarinna Anita Hoffman. Kärleken besvaras, och paret ger sig ut på konsertturné över världen för att kunna vara tillsammans.  Men när skuldkänslorna blir för stora ställs kärleken på sin spets. Ska Holger kunna offra både fru och barn för att kunna vara med Anita? I rollen som Holgers son syns för övrigt en ung Hasse Ekman, som skulle komma att bli en av Sveriges främsta filmregissörer, och som liksom Ingrid Bergman skulle ha fyllt 100 år i år.

Max Ophüls storslagna melodram är en av filmhistoriens mest fotografiskt vackra filmer. Det är tidigt 1900-tal i Wien, och tonårsflickan Lisa ser på medan den unge och framgångsrike pianisten Stefan Brant flyttar in i lägenheten bredvid. Hon fascineras omedelbart av honom, och börjar spionera på honom i trapphuset, men håller sig alltid på distans. Efter flera år, då Lisa flyttat från Wien och sedan återvänt, väntar hon utanför Stefans lägenhet i hopp om att bli upptäckt, och när de väl ses inleder de en intensiv kärlekshistoria. Men när Stefan reser bort för att ge en konsert i Milano glömmer han bort Lisa. Flera år senare får han ett brev som påminner honom om den unga flickan. Men då kan allt redan vara för sent…

Vi avslutar listan med en lycklig film, nämligen en färgglad musikal med extravagant dekor och svängande musik, med Judy Garland i huvudrollen. Det är 1904, och världsutställningen i S:t Louis ska just börja. 17-åriga Esther Smith är en av fyra döttrar i en familj som bor i staden. Just när Esther har blivit kär i den nyinflyttade grannpojken får familjen beskedet att de ska flytta till New York på grund av faderns jobb. Esther blir förkrossad, liksom sina systrar, inte bara för att de kan förlora sina pojkvänner utan även för att de kanske missar världsutställningen. Men givetvis, eftersom det är en Hollywoodmusikal, löser allting sig till slut och kärleken segrar.

Längs vägen bjuds vi på några härligt extravaganta musikalnummer, som den oförglömliga ”Trolley Song”, och den fortfarande välkända ”Have Yourself a Merry Little Christmas”. En sann feel-goodfilm med värme, humor, och förstås en massa (oskyldig) kärlek. (Det var för övrigt under inspelningen av Vi mötas i S:t Louis som Judy Garland och filmens regissör Vincente Minelli träffades, och tyvärr vet vi väl hur den kärleksaffären slutade...)