The Beatles: Eight Days a Week (2016)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Ron Howards dokumentär film berättar historien om hur John Lennon, Paul McCartney, George Harrison och Ringo Starr blev det extraordinära fenomenet ”The Beatles”. Den visar gruppens inre mekanism – hur de fattade beslut, skapade sin musik och byggde en gemensam karriär tillsammans, men också deras unika musikaliska talanger och deras extraordinära och kompletterande personligheter.
Visa hela synopsis

VISA 1 ALTERNATIV

DÖLJ ALTERNATIV

Betyg
Läs recension
4.0 av 8 användare
Ingen du följer har betygsatt
Logga in så gissar vi ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: THE BEATLES: EIGHT DAYS A WEEK

Skalbaggarnas väg mot världsdominans
Ron Howards dokumentär om ”världens största band” tilltalar sannolikt främst hardcorefansen, men förtjänar uppmärksamhet också från dem som bara har lite halvkoll på vilka The Beatles egentligen var. Ska den ses så ska den ses på bio.
Åren 1962-66 var minst sagt hektiska för skalbaggarna, som under denna period slog igenom på allvar. Med hjälp av ett frenetiskt turnerande – åttahundrafemton spelningar i nittio städer under fyra år (!) – lades grunden till den enorma popularitet som bandet fortfarande åtnjuter. Eller, ja, som de två överlevande medlemmarna åtnjuter. Ron Howard har av naturliga skäl fått nöja sig med att ha Ringo Starr och Paul McCartney i intervjustolen, men de två gamla poprävarna är tillräckligt pigga på att dela med sig av anekdoter och konsertminnen för att det ska bära ändå.
 
Här får man en känsla för hur gruppdynamiken fungerade i det unga bandet som kanske inte har utforskats för många gånger på film förut. Annars är det lätt, åtminstone för en åttiotalist som undertecknad, att drabbas av lätt dejavu – bilderna på skrikande fans och låtarna som spelas blev populärkulturellt allmängods för många år sedan.  Det hindrar inte att liveupptagningarna håller högsta kvalitet både bild- och ljudmässigt.
 
Men för den som önskar sig en djupare kontextuell analys av bandets framgångar – varför just där och då? – finns inte så där jättemycket att hämta i ”Eight Days a Week”. Ron Howard erbjuder helt enkelt inte någon tillfredsställande förklaring till varför The Beatles blev världens största band under de där fyra åren i början av sextiotalet. Istället nöjer han sig med att servera exklusivt livematerial och låta kändisar som Whoppi Goldberg och Sigorney Weaver lägga fram sina teorier om varför just de drabbades av ”Beetlemania”. Howard väjer också i stort för bandets mörka sidor – John Lennons ökända douchebag-manér, exempelvis - och låter droger och sex ta en minimal plats i tillblivelseberättelsen.
 
Det handlar helt enkelt om showerna. Och visst var showerna grymma. Åtminstone att döma av det som går att höra över fansens hysteriska skrikande.
Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +

Veckans populära filmer

Visa fler