Ray Harryhausen: Special Effects Titan 2012

Harryhausens intresse för effekter började när han som 13-åring såg "King Kong" på bio - 16 år senare kom han att samarbeta med King Kongs effektskapare Willis O'Brien på Harryhausens stora filmdebut "Fantomen från Afrika". Duon fortsatte sitt samarbete med flera andra filmer och Harryhausen utvecklade specialeffekter och stop motion-animation som skulle komma att påverka en stor del av framtida, moderna storfilmer.

Denna dokumentär varvar en biografi av Harryhausens uppväxt och karriär, med flertal intervjuer: både med honom själv, hans familj och vänner, samt de oräkneliga regissörer och filmskapare som påverkats av hans arbete - James Cameron, Steven Spielberg, Peter Jackson och Nick Park (skaparen av Wallace & Gromit) för att nämna några. Vår huvudperson är en absolut sympatisk man med stor kärlek och passion till sitt arbete, som dessutom hjälpte förvirrade skådespelare med ögonriktningsmetoder som att vifta en pinne med ett öga framför dem. Det är omöjligt att inte hysa stor respekt för en man som dessutom envisades med att kalla sina monster för "varelser" med hjärta i syfte att förmänskliga dem så mycket som möjligt.

Det bjuds på gott om roliga och spännande historier, speciellt från de gamla monsterfilmer han jobbade på (bl.a. uppfann man uttrycket Dynamation inför "Sinbads tusen äventyr" då vanlig animation avskräckte vuxenpubliken). Harryhusens häftiga om än föråldrade skapelser - monster med flera huvuden, ögon, tentakler, etc. - är dessutom en syn för ögat, speciellt för en nostalgisk filmälskare och det är kul att notera de uppenbara föregångarna till filmer som "Jurassic Park" (monstret i "Beast from 50,000 Fathoms") eller "Army of Darkness" (de levande skeletten i "Det gyllene skinnet").

Dessvärre lever inte själva dokumentären upp till den stora profil i filmvärlden som Harryhausen trots allt är. Den är uppenbarligen gjord av någon med enormt intresse för ämnet - vilket också gör att den känns som en film för de redan frälsta. Det blir mycket detaljrik kuriosa, varav mycket är intressant men en del inte likaså. Det är långt, ojämnt och splittrat och den ständiga uppvisningen av praktiskt taget alla effekter Harryhausen gjort blir så småningom ganska tjatigt. Dessutom gör avsaknaden från humor att filmen känns en aning torr och längre än vad den egentligen är.

Ray Harryhausen är en legend inom film och har bidragit till en stor del vad specialeffekter är idag. Därför förtjänar han en fylligare och mer välgenomtänkt film som lyfter fram hans storhet istället för att bara berätta om den, även om det blir en stundtals eggande nostalgitur.