Chappie (2015)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Inom en snar framtid, hanteras brottsligheten av en mekaniserad robotpolisstyrka. När en polisdroid, Chappie, blir stulen och ges ny programmering, blir han den första roboten med förmågan att kunna tänka och känna.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: CHAPPIE

Robocop 2.0
Neill Blomkamps tredje långfilm är avsevärt mycket bättre än manushaveriet ”Elysium”, utan att för den sakens skull komma upp i samma triumfatoriska höjder som den omedelbara klassikern ”District 9”.
Chappie är namnet på en avregistrerad enhet ur Johannesburgs helautomatiserade polisstyrka. Brottsligheten har störtdykt i den våldsamma storstaden sedan mästeringenjören Deon Wilsons (Dev Patel) robotarmé ersatte mänskliga poliser, och världens största vapenleverantör tjänar storkovan på att mångproducera de så kallade Scouterna. Men Wilson har fnulat på nästa steg i den tekniska evolutionen och installerar i en hemlighet en artificiell intelligens som är fullt likvärdig med det mänskliga medvetandet i den skrotfärdiga Chappie. 

Olyckligtvis blir båda två sjanghajade av en gangstertrio som har inte alls för avsikt att lära den ”nyfödda” roboten att utveckla sina kreativa och empatiska förmågor. De sticker istället ett maskingevär i Chappies mekaniska händer och pekar på närmaste värdetransport.

Det rör sig här om en väldigt charmig robot, naiv och oskuldsfull och utrustad med en barnslig nyfikenhet. Blomkamps gamle vapendragare Sharlto Copley tar ut svängarna och låter Chappies robotröst pendla från uppspelt till sorgsen och förbluffad med perfekt timing. Filmens största behållning är dynamiken mellan denna godtrogna maskin och hans Skapare och kriminella adoptivföräldrar. Med sitt rena medvetande är Chappies mognadsprocess en fråga om miljö utan arv, och precis som barnet lär han sig genom att imitera. Huruvida han fullföljer sin potential som mordmaskin eller välgörare för mänskligheten är uteslutande en fråga om omständigheter. 

Det blir ganska snart uppenbart att regissören är väl fäst vid sin robotskapelse, på bekostnad av en del annat. ”Chappie” har en slagsida åt sentimentalitet och dras med övertydlig dialog och några ganska besvärande luckor i historien, trots att den precis som ”District 9” är resultatet av ett manussamarbete mellan Blomkamp och hans fru Terri Tatchell. Kåkstaden Soweto skymtar förbi i bild, men Blomkamp verkar trots det lovande upplägget mer intresserad av inzoomade gangsterposer än av att problematisera Johannesburgs gatuvåld eller frågeställningar om subjektsmedvetande och artificiell intelligens.

Hugh Jackman spelar en bedövande tråkig skurk med gräslig hockeyfrilla och Sigourney Weaver slarvas bort fullständigt i rollen som VD för vapenleverantören. Det förekommer också en stor, ond skurkrobot som är påfallande lik den stora onda skurkroboten från ”Robocop”-serien, något som man kan välja att tolka som en övertydlig filmhistorisk blinkning, eller idétorka på avdelningen för robotdesign. 

Lite yxigt i marginalerna, helt enkelt, men då är det också väldigt svårt att inte göra jämförelser med Blomkamps kaxiga genombrottssuccé. Och när ”Chappie” lägger in femmans växel i finalen skulle man själv behöva vara en robot för att inte ryckas med. När röken har lagt sig står det klart att sydafrikanens formkurva ändå pekar uppåt från ”Elysium”.

Med tanke på hans nästa projekt – ”Alien 5” för den som har varit inmurad i en vägg den senaste tiden – är det beskedet mycket glädjande.
Senaste kommentarer
Björn
Svårbedömd film men blir nog bara en stark 2a i betyg. Det var helt enkelt lite too much för min del.
Stocken (ej sexuellt relaterat)
Mycket unik film! Speciellt med musiken. Man kan dra kopplingar med denna filmen med mycket. Kriminologi, existensiella frågor, leka med vetenskap etc. En stark 4a!
Nicke
Fruktansvärd film på alla sätt... 1/5
Visa fler (20)

Veckans populära filmer

Visa fler