Captain America: Civil War 2016

Action Äventyr Sci-Fi
USA
147 MIN
Engelska
Afrikaan
Captain America: Civil War poster

Synopsis

”Captain America: Civil War” tar vid där ”Avengers: Age of Ultron” slutade. Steve Rogers leder det nya Avengers-teamet i deras fortsatta försök att skydda mänskligheten. Efter en ny internationell incident med många skador, sätts det politisk press på gruppen. Detta splittrar Avengers samtidigt som en ny skurk hotar världen.
Ditt betyg
3.6 av 1,009 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg

Recensent

Alexander Dunerfors

24 april 2016 | 15:15

Mycket står på spel i den ultimata kraftmätningen

Marvels cinematiska universum har mognat och bröderna Russo träffar helt rätt ton. En film med skarpladdad action, humorn på rätta stället, spännande nya förmågor och mycket plats åt eftertanke. Joss Whedon får ursäkta, men den bästa Avengers-filmen hittills heter ”Captain America: Civil War”.
2016 är året då superhjältefilmen fick ett samvete. Biodukens nästintill odödliga karaktärer börjar inse konsekvenserna av sina superkrafter. När hus faller så stryker civila med. När CGI-festen är över och städer ligger i ruiner, kan man inte längre ignorera de anhöriga som letar där och hoppas hitta familjemedlemmar vid liv. Det är inte längre serietidnings-fantasy. Nu får filmerna en helt ny tyngd, en jordnära touch som känns rätt i tiden. Zack Snyders ”Batman v Superman” snuddade vid temat men ”Civil War” lyckas, med mindre ansträngning, föra fram en stark poäng.

Ett uppdrag går snett. En förkrossande blick i Scarlet Witchs ansikte säger allt. Oskyldiga människor är döda. Avengers hamnar åter i hetluften. Superteamet verkar föra med sig död och förödelse vart de än går, så högre makter kräver att de överlämnar sig till FN. Hjältarna ses som oberäkneliga. Tickande bomber som när som helst kan detonera. De måste kontrolleras och hållas under uppsikt.

Ett tjockt kontrakt landar på bordet och delar gruppen i två läger. Tony Stark (Robert Downey Jr) vill ta sitt ansvar och skriva under. Captain America (Chris Evans) vägrar bli någon annans marionettdocka. Båda har sina skäl. Kamraterna tvingas välja sida. 

Filmen bär Captain Americas namn, men är en Avengers-rulle ner i minsta atom. Iron Man. Black Widow. Scarlet Witch. Vision. Falcon. Iron Patriot. Hawkeye. Ant-Man. (Thor och Hulken tog en paus, men du hinner knappast sakna dem.) När orden inte längre räcker till tar man till järnhårda knytnävar för att banka skiten ur varann i några magnifikt designade actionscener.

Startsträckan är lite för lång. Men när storstriden vi väntat på äntligen kommer, sitter jag med ett stort leende och njuter av varenda slag och oneliner. Alla coola superkrafter, finurliga tekniska attiraljer och omaka personligheter drabbar samman i en välkoreograferad symfoni. Men även det bakomliggande dramat blir mer spännande än jag kunde föreställa mig. Vad driver nära vänner till att slå varandra blodiga, fastän de tror på samma mål men olika medel. I "Civil War" finns inget utrymme den där färgstarka serietidningsskurken som vi är vana att se. Det behövs inte. Med vänner som dessa, vem vill ha fiender?

Det här är ett välskrivet, påtagligt dilemma som funkar riktigt bra tack vare regissörer som tar varde rollfigur på allvar. Anthony och Joe Russo (som gjorde ”Captain America: The Winter Soldier” och tar sig an nästa ”Avengers”-del) kan vara det bästa som hänt Marvels universum. De lyfter fram personerna bakom superkrafterna och ger dem en röst, ger dem känslor och ett syfte, något värt att strida för. Var och en får utrymme att visa vad de går för. Trots att många stora egon och häftiga förmågor slåss om spelutrymme, får alla sina femton minuter i rampljuset. Så pass att präktige Captain America själv nästan framstår som den minst intressanta karaktären. 

Förstärkningen kommer i form av två spännande nykomlingar. En hämndlysten prins T'Challa (Chadwick Boseman) byter om till Black Panther för att klösa sig fram till rättvisa. En ivrig Peter Parker (Tom Holland) har nyss upptäckt sina spindelreflexer, och får en knuff i rätt riktning för att bli en fullfjädrad Spider-Man. Den ene är en sorgtyngd antihjälte, den andre en skojfrisk fläkt som stjäl varenda scen. Båda två får sina egna filmer inom kort. Det här bådar gott!

Men filmen har inte bråttom mellan de stora striderna. Regissörerna Russo är lika förtjusta i mindre och jordnära scener där våra hjältar får andas ut och prata ut. Okej, det är ett fint sätt att säga att det kan kännas segt mellan varven. Och filmen är lång. Marvels längsta hittills. Men ointressant blir den aldrig. Handlingen kräver ofta att du hängt med genom Marvels cinematiska universum. ”Civil War” plockar upp trådar från ”Avengers: Age of Ultron” och ”Captain America: The Winter Soldier” utan att förtydliga i onödan. Det är ett modigt sätt att berätta den här historien, man tar för givet att biopubliken är smart och engagerad nog att hålla koll på det breda persongalleriet och allas bakgrund. 

Det är mycket man vill få plats med i filmen. Men ju mer jag tänker på ”Captain America: Civil War” efteråt desto mer imponerad blir jag. Av hur fint detta nya kugghjul passar in i Marvels filmiska maskineri. Man spinner vidare på händelser i de tidigare filmerna och väcker pepp inför ”Black Panther”, ”Spider-Man Homecoming” och ”Avengers: Infinity War”. Men den riktiga bedriften av bröderna Russo är att alla övermänskliga hjältar får bli lite mer sårbara, lite mer mänskliga. De förstår att en emotionell punch smäller högre än stora explosioner. Vi får mycket av båda delarna, men häftig action betyder inget om man inte bryr sig om karaktärerna. Och tonen känns aldrig fel, trots stora hopp från psykologiskt drama till självmedveten komedi, från muskulös action till rena fantasy-strider.

Så vi kommer minnas 2016 som året då superhjältarna fick ett samvete. Året då de vände sig mot varandra i ultimata kraftmätningar. Och året då den lätt uttömda superhjältegenren visade att den hade mer att ge. Förhoppningsvis ska de mest ambitiösa filmerna inte längre handla om att förinta flest skyskrapor, utan att beröra och belöna sin publik.

Efteråt hör jag biobesökare debattera om de håller på Team Cap eller Team Iron Man. På riktigt. Här är en superhjältefilm som lyckas med vad flera försökt tidigare, att sudda ut gränserna mellan gott och ont, mellan rätt och fel. Att få de mest inbitna fansen att upptäcka nyanser hos sina favorithjältar som de inte hade en aning om. Marvels universum mognar. De emotionella insatserna är höga. Fas 3 känns plötsligt riktigt lovande.
| 24 april 2016 15:15 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (3)
3
Avengers gänget är tillbaka för att bekämpa våld och orättvisor, men när ett uppdrag går fel, blir dem bannlysta och tvingas lägga gruppen på is, något som inte uppskattas av alla i gruppen, dessutom slits Captain America mellan sin barndomsvän och sina vänner i Avengers, när hemligheter kommer upp till ytan. Ska gänget kunna enas som grupp igen eller splittras dem inifrån och ut??? Välfylld action som vanligt, tyckte dock dem satsade lite mer på en spännande story och hjärta och smärta mer än bara explosioner och effekter som i tidigare filmer, därför får den en godkänd 3a... Cast: Chris Evans, Daniel Brül, Robert Downey Jr mfl... AAA
Läs mer
5
Spoilervarning! Efter att ha sett MCU:s alla filmer förutom Ant-Man kan jag utan tvekan säga att Captain America: Civil War är den bästa, men det är också förvånande, för jag hade verkligen inte väntat mig att Cap skulle ha Marvels bästa filmer (The Winter Soldier och Civil War). Russo-bröderna gör (nästan) allt helt rätt, och Marvel är i den här filmen på sin absoluta topp. Det är så många saker som ska fungera, både i sig självt och ihop, för att en sådan här mastodontfilm ska gå ihop. Det första man lägger märke till är actionscenerna. De är intensiva, fulla av adrenalin och spänning. Bara den scenen där Black Panther jagar Bucky, och Cap jagar Black Panther, på motorvägen är så spännande att man håller andan. Och sedan kommer den bästa, största, coolaste, snyggast koreograferade actionscenen som Marvel någonsin har åstadkommit: när båda teamen drabbar samman på en evakuerad flygplats. Den scenen rymmer allt; den tomma flygplatsen är den perfekta omgivningen, det finns humor överallt (t.ex. när Black Widow slåss mot Hawkeye och säger "we're still friends, right?", varpå han svarar "well, that depends on how hard you hit") och sammandrabbningarna mellan alla hjältarna (?) håller en underhållen från början till slut. Marvel har, för det mesta, varit mycket duktiga på att hantera sina karaktärer, och i Civil War är de bättre än de har varit någon gång, och kanske bättre än vad de kommer någonsin kommer att bli igen (iallafall de som har varit med i några år, Spiderman och Black Panther får bara sin introduktion här). Chris Evans är den självklara huvudrollen, även om det finns så många karaktärer i filmen att man blir lite yr, och han har med de två senaste Captain America-filmerna lyckats göra något som jag inte trodde var möjligt: han har gjort Cap cool. Robert Downey Jr ÄR Iron Man, och vid det här laget är det så när som på omöjligt att föreställa sig någon annan som den karaktären. Sebastian Stan gjorde en överraskande bra roll i Captain America: The Winter Soldier, och i den här är han ännu bättre. Bucky är ett offer, vilket Stan uttrycker fantastiskt. Alla övriga gör också underbart bra prestationer, alla från nu rutinerade Scarlett Johansson och Jeremy Renner till nykomlingarna Tom Holland (som imponerar starkt som Spiderman) och Chadwick Boseman. Storyn är också en anledningen till att Civil War är Marvels kronjuvel. Manuset för filmen är bättre än det har varit i någon tidigare Marvel-film. En av de många sakerna det gör så bra är att man förstår båda sidorna. Man förstår varför Tony Stark tycker att alla ska skriva under fördraget som ska sätta tyglar på the Avengers; för det var han som byggde Ultron, vilket resulterade i många människors död, och han har dåligt samvete. Man förstår varför Cap inte vill skriva under; för att, precis som han säger, regeringar har sina egna agendor som kan göra mer skada än nytta för Avengers-teamet. Det finns små sidospår och småhintar också som jag gillade betydligt mer än vad jag trodde att jag skulle göra, exempelvis hela grejen med Vision och Scarlet Witch. Personligen hoppas jag på att få se mer av det i framtida filmer. Civil War är en näst intill perfekt film, för vad det är. Det är, i min mening, den bästa superhjältefilmen sedan The Dark Knight (som kom 2008). Och det är precis det den är: en superhjältefilm. Civil War kommer inte att vinna Oscars eller Golden Globes, för den är ingen The Revenant, men för vad den är, är den "damn near perfect". Russo-bröderna gör, som sagt, ett utmärkt jobb med att regissera, och i Captain America: Civil War når Marvel sin höjdpunkt. Nästan lite tråkigt, med tanke på att det blir svårt för de att göra något som toppar det. Kanske är det lika bra, för idag har vi sett oss relativt mätta på superhjältefilmer. Och om Civil War ska vara filmen där Marvel peakar, så är jag mer än nöjd med det.
Läs mer
3
Jag har varit och sett Marvels storfilm "Captain America: Civil War". Så nu ska jag säga vad jag tyckte om superhjältespektaklet. Men först lite om handlingen. När ett av Avengers internationella åtaganden går snett och får katastrofala konsekvenser skakas omvärldens syn på våra superhjältar om. Politikers och regeringars tålamod med att de maskerade hämnarna lämnar milslånga spår av skadegörelse efter sig, når sin brytningspunkt. Ett nytt system åberopas. Ett system som ska hålla dessa övermänniskor i schack och som överser vilken roll de ska inta i katastrof- och krissituationer. Plötsligt ligger makten i FN:s händer när Avengers ska ingripa. Detta nya direktiv blir en vattendelare hos ledargestalterna i "hämnar-gänget". En tidigare anti-auktoritär, Tony Stark/Iron Man (Robert Downey Jr.), ställer sig i ledet för projektet. Steve Rogers/Captain America (Chris Evans) vägrar dock rakryggat att bli en nickedocka åt politikerna. Det dröjer inte länge innan de tidigare allierade i Avengers blir bittra motståndare bakom respektive lagledare. Det bryter ut ett inbördeskrig mellan dessa ideologier. Detta medan det i kulisserna smids planer med mycket bittrare och mörkare motiv än vad de krigande hjältarna kan ana. "Captain America: Civil War" skulle kunna kallas för "Avengers: Civil War" istället. Filmen känns inte direkt som Captain America uppföljare som den med sin titel marknadsförs som. Detta eftersom i princip hela Avengers gänget förutom Hulken och Thor dyker upp i filmen. Intrigen tar vid där "Avengers Age of Ultron" slutade och utvecklas till att Avengers gänget delas upp i 2 läger och kämpar emot varandra. Just den där hjälte vs hjälte grejen blir lite tjatig så här kort inpå mästerverket "Batman v Superman: Dawn of Justice" och det blir några scener för mycket där hjältarna pucklar på varandra vilket leder till att man ibland gäspar och nästan hoppas att filmen ska avrundas. Det var en negativ sak med filmen. Men nu lämnar det negativa tills vidare för att ta upp det som var positivt med filmen. Framför allt gillade jag att mycket var gjort med glimten i ögat och med humor som blev en passande kontrast i en annars ganska mörk historia. Dessutom fick man lära känna lite nya karaktärer som kommer att få egna filmer. Ant-Man som redan har fått sin första spin-off film var ett roligt inslag då han dök upp. Samt att karaktären Black Panther introducerades och att karaktärerna Scarlet Witch och Vision också fick ganska mycket utrymme i filmens handling. En karaktär som det däremot finns lite mer negativt att påpeka om är Spider-Man. För det första var hans dräkt väldigt ful. Och för det andra så kändes det inte vidare trovärdigt med en tonårsvalpig nörd som inte ens hade passerat målbrottet som Spider-Man. Därför satt jag bara och retade mig på karaktären så fort scener med honom dök upp. Jag kan med andra ord inte precis påstå att mitt intresse är stort för den kommande "Spider-Man" filmen som är på g. Den nya Spider-Man hade passat bättre i en tv-serie som sänds på Disney Chanel. Annars var filmen sevärd som en pusselbit i Marvels universum. Man bör ha sett den för att hänga med i kommande filmer eftersom nya karaktärer som kommer att spela viktiga roller i seriens fortsättning dyker upp. Men det som sänker betyget så att jag inte kan ge filmen så högt som jag hade velat är just Spider-Man och liknande inslag i filmen som verkligen poängterar att filmen är en Disney produktion. Utöver detta så "Captain America: Civil War" ett underhållande återseende av Avengers hjältarna. En trea av fem möjliga får filmen i betyg av mig.
Läs mer